• No results found

S KILJEFÖRFARANDE

2.3.1 Introduktion

Ett skiljeförfarande innebär en form av privat rättskipning avseende tvister som parterna kan förlikas om. Principen om avtalsfrihet är central för skiljeförfaranden och parternas stora möjligheter till inflytande på processen tillsammans skiljeprocessens snabbhet relativt till domstolsförfaranden är huvudorsaker till tvistlösningsmetodens popularitet vid kommersiell tvistlösning.51 En annan fördel med skiljeförfaranden är att de i huvudsak är privata vilket innebär att utomstående

48 Svea hovrätts dom i mål nr T 391–16.

49 Se Svea hovrätts dom i mål nr T 391–16. Hovrätten behandlar specifikt 45 § (4) i 2010 års version av regelverket vars lydelse är densamma i 51 § (5) gällande regelverk.

50 Maunsbach, s. 148 f.

51 Prop. 2017/18:257, s. 17 f, Öhrström, s. 21 f.

17

inte har någon möjlighet till inblick varken i förfarandet eller skiljedomen.52 Konfidentialiteten i ett skiljeförfarande antas minska motsättningar parterna emellan som annars skulle kunnat uppstå vid ett offentligt förfarande och på så sätt främja parternas affärsrelation.53

Skiljeförfaranden utgör tvistlösning i en enda instans och resulterar i en skiljedom som inte kan överklagas på materiella grunder.54 Ett förfarande i domstol å andra sidan kan överklagas på materiella grunder vilket innebär att ett domstolsförfarande kan prövas i två eller tre instanser från tingsrätt, till hovrätt och eventuellt även i Högsta domstolen. Skiljeförfarandets särdrag att endast behandlas i en instans är också en av de främsta anledningarna till att det ofta är snabbare från inledandet av processen till skiljedom och även billigare att genomföra än ett domstolsförfarande.55 Genom ett skiljeavtal kan parter komma överens att tvister dem emellan ska avgöras genom skiljeförfarande i stället för i allmän domstol. E contrario innebär det att parterna avstår från sin rätt att få sina tvister prövade i allmän domstol för att i stället åtnjuta rätten att pröva sin tvist privat, i ett förfarande som i och för sig bekostas helt och hållet av parterna själva.56 För existerande tvister ska skiljeavtalet innehålla ett angivande av frågan som utgör föremål för avtalet samt en förklaring att denna fråga skall hänskjutas till avgörande av skiljemän. För framtida tvister är det av naturliga skäl inte möjligt att ange tvistefrågan i ett skiljeavtal, i stället anges tvistefrågan i en påkallelse genom vilken en part begär att skiljeförfarande skall inledas.57

52 Oldenstam m.fl., s. 66.

53 Prop. 1998/99:35, s. 40.

54 Prop. 2017/18:257, s. 18.

55 Prop. 2017/18:257, s. 18, Oldenstam m.fl., s. 62.

56 Oldenstam m.fl., s. 53 f.

57 Lindell II, s. 699.

18

Parterna i en tvist har möjlighet att direkt genom skiljeavtalet bestämma skiljemän och har som utgångspunkt möjlighet att bestämma både antal skiljemän samt hur de ska utses, det är dock vanligt att parterna istället hänvisar till regleringen i LSF och överlåter tillsättandet av skiljenämnd till ett skiljedomsinstitut eller liknande organ.58 Kommer parterna inte överens om annat är utgångspunkten att skiljenämnden ska bestå av tre skiljemän där vardera part utser en skiljeman och den tredje medlemmen av skiljenämnden utses gemensamt av de skiljemän som parterna valt.59 Oavsett sammansättningen av skiljenämnden följer ett krav av 8 § LSF på att en skiljeman ska vara opartisk och oberoende. Bedrivs ordinärt skiljeförfarande enligt SCC:s skiljedomsregler får parterna komma överens om antal skiljemän och gör parterna inte det ska SCC mot bakgrund av målets svårighetsgrad, det omtvistade beloppet och andra relevanta omständigheter besluta om tvisten ska avgöras av en eller tre skiljemän.60

2.3.2 Förfarandet som sådant

Ett skiljeförfarande inleds, om inte annat är avtalat, när en part påkallar skiljedom genom en påkallelseskrift som innehåller uppgifter om tvistefrågan samt val av skiljeman, och denna skrift utfärdad av påkallande part behöver inte innehålla vare sig yrkanden eller grunder.61 En begäran om skiljedom behöver Genom påkallelseskriften och kärandens val av skiljeman inleds själva etablerandet av en skiljenämnd och svaranden är från mottagandet skyldig att inom 30 dagar genom en skriftlig underrättelse informera käranden om sitt val av skiljeman.62 För att förhindra obstruktion av förfarandet får en part inte utan medgivande från motparten återkalla sitt val av skiljeman.63 För fallet att motparten försöker

58 Se 12 § LSF samt Cars, Lagen om skiljeförfarande (1999:116), kommentaren till 12 §, Lexino, 2021-04-25 (JUNO).

59 Se 13 § LSF.

60 Se 16 § Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

61 Se 19 § LSF, Oldenstam m.fl., s. 54 f., Lindell, s. 716.

62 Se 14 § LSF.

63 Se 14 § LSF.

19

obstruera skiljeförfarandet genom att inte utse en skiljeman ska istället tingsrätten utse en skiljeman för dennes räkning, om inte annat är avtalat.64 Om det inte heller är möjligt att överlåta till tingsrätten att utse skiljeman för endera parts räkning på grund av underlåtelse att göra så själv, går istället valet av skiljeman tillbaka till den som ursprungligen skulle utse skiljeman. LSF erbjuder parterna möjlighet att själva utse en skiljeman var men lägger inte någon större vikt vid hur en skiljeman utses vilket beror på antagandet att parterna inte fäster så stor betydelse vid personvalet att de skulle önska upphörande av skiljeavtalet.65 Anledningen till att regleringen ser ut som den gör är att parterna får ett större incitament till att utse skiljemän som kan fullgöra sina uppdrag och därigenom motverkas obstruktion av förfarandet ytterligare.66

LSF innehåller relativt få bestämmelser om hur ett skiljeförfarande går till i praktiken, i stället har parter och skiljemän vida befogenheter att själva bestämma om förfarandet. Om inte annat är avtalet lyder riktlinjerna för handläggningen att den ska ske opartiskt, ändamålsenligt och snabbt.67 Vid inledandet av handläggningen hos en skiljenämnd görs i regel en tidsplan som i vissa fall är fixerad från start och något skiljenämnden håller hårt på att följa, och i andra fall är tidsplanen vagare och fixeras efter hand.68 Ett skiljeförfarande avslutas med en skiljedom som föreligger när skiljemännen avgjort målet i sak och därmed avslutas skiljemännens uppdrag. Skiljedomen skiljer sig från diverse beslut som kan utdelas från skiljenämnden under processens gång genom att den vinner rättskraft.69 Det finns dock fall då en skiljedom rimligtvis inte ska ges rättskraft, exempelvis om en part återkallar sin talan och tvisten avskrivs av skiljemännen genom skiljedom, så

64 Se 15 § LSF samt Lindell, s. 710.

65 Prop. 1998/999:35, s. 95.

66 Prop. 1998/1999:35, s. 95 samt Lindell s.710.

67 Se 21 § LSF.

68 Lindell II, s. 717.

69 Se 27 § LSF samt Prop. 1998/99 s. 124.

20

bör samma part rimligen kunna påkalla ett skiljeförfarande i frågan förutsatt att skiljeavtalet fortfarande gäller.70

2.3.3 Tid och kostnader för skiljeförfaranden

Handläggningstiden för ordinära skiljeförfaranden varierar, men vanligtvis handläggs majoriteten av ordinära skiljeförfaranden hos SCC under 6–12 månader.

Enligt 43 § Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut ska en slutlig skiljedom meddelas senast sex månader från den dag då målet hänsköts enligt 22 §, tillsammans med tiden innan målet hänskjuts till skiljemännen resulterar detta i handläggningstiderna som illustreras i tabellen nedan. Christer Danielsson, tidigare ordförande i Advokatsamfundet uttalade sig i en intervju om att skiljeförfaranden har en genomsnittlig handläggningstid på omkring 12 månader.71 Följande tabell redovisar handläggningstid för ordinära skiljeförfaranden hos SCC mellan år 2014 och 2021.72

Handläggningstid 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021

<6 månader 5% 2% 9% 28% 5% 27% 40% 19%

6–12 månader 52% 52% 46% 44% 51% 50% 42% 56%

12–18 månader 27% 35% 23% 13% 25% 15% 13% 9%

18–24 månader 5% 4% 7% 8% 10% 3% 1% 7%

24–30 månader 4% 4% 5% 1% 1% 0% 0% 2%

30–36 månader 5% 0% 4% 2% 4% 2% 0% 1%

>36 månader 2% 2% 7% 3% 4% 3% 4% 6%

70 Se prop. 1998/99 s. 231 samt jfr. NJA 2010 s. 600 där en part återkallade vissa yrkanden utan motparten begärt prövning av dem. Därefter påkallade samma part efter att skiljedom meddelats ett nytt skiljeförfarande med i huvudsak samma yrkanden som i det tidigare förfarandet och återkallelsen ansågs inte innebära att skiljeavtalet förfallit, utan var fortfarande gällande.

71 Se intervju med skiljeman Christer Danielsson i Advokaten nr. 9 2017.

72 Se SCC, SCC Statistics 2008-2020 samt SCC, SCC Statistics 2021.

21

Vad gäller kostnaderna för skiljedom står parterna för skiljedomarnas arvode och kostnader samt eventuella administrativa avgifter till skiljedomsinstitut.73 Parterna ska till skiljemännen betala skälig ersättning till skiljemännen för deras arbete och eventuella utlägg.74 Skälig ersättning beräknas genom en helhetsbedömning och i skälighetsbedömningen ingår bland annat tidsåtgången för handläggning av förfarandet, om det föreligger särskilda förhållanden i tvisten som föranleder högre eller lägre ersättning samt skiljemännens sakkunskap och arbetsinsats.75 Betalningsansvaret för skiljedomskostnaderna är solidariskt och en uppdelning på skiljemannaarvode och övriga omkostnader bör specificeras och anges särskilt för varje skiljeman då skiljemännen kan kräva en part på hela beloppet eftersom att betalningsansvaret är solidariskt. Om så sker får den parten sedan kräva den andre parten på dennes andel.76 Sett till olika kostnadsposter vid skiljeförfaranden utgör ofta arvodet till ombud och sakkunniga större summor än arvode till skiljemän och eventuell avgift till skiljedomsinstitut. Enligt en rapport från SCC är drygt 80% av kostnaderna för en part vid ett genomsnittligt skiljeförfarande hänförliga till ombud.77 Enligt internationella undersökningar utgör kostnaderna för ombud och sakkunniga typiskt sett 70% av de totala kostnaderna och resterande 30% svarar för skiljenämndskostnader och eventuell avgift till skiljedomsinstitut.78

2.3.4 Ogiltighet och klander av skiljedom

Som nämnt i avsnitt 2.3.1 utgör ett skiljeförfarande en tvistlösningsprocess i en enda instans och parterna har genom skiljeavtalet avtalat bort rätten att få sin skiljedom överprövad i domstol på materiella grunder. Detta medför vissa risker

73 Se 37 § LSF samt 49 § Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.

74 Lindell II, s. 737 f. samt Oldenstam m.fl., s. 62–64.

75 NJA 1998 s. 574, I domen hänvisas till 23 § lagen (1929:145) om skiljemän, men resonemanget kring skäligheten av skiljemannaarvodet är applicerbart även på nuvarande reglering enligt lag (1999:116) om skiljeförfarande.

76 Lindell II, s. 737.

77 SCC, Costs of arbitration and the appointment of costs under the SCC Rules, s. 6.

78 Oldenstam m.fl., s. 63.

22

för rättssäkerheten. I doktrinen används ibland benämningen ”a one stop shop” för skiljeförfarande just av anledningen att det syftar till att snabbt nå fram till ett slutligt avgörande genom tvistlösning i en instans.79 Utgångspunkten vid skiljeförfarande är att en skiljedom inte kan angripas vilket medför att skiljenämndens bedömning av en överlämnad fråga i princip är slutlig och att skiljedomen vinner laga kraft omedelbart.80

Skiljedomens säregna position som icke överklagbar på materiella grunder gynnar naturligtvis den vinnande parten i ett skiljeförfarande. Den förlorande parten är dock sannolikt mer negativt inställd till att domen inte kan överklagas på materiella grunder, framför allt om den parten anser att skiljedomaren eller skiljenämnden dömt fel i tvistefrågan. Detta gäller oavsett om part påstår att skiljemännen gjort sig skyldiga till exempelvis felaktig rättstillämpning eller felaktig bevisvärdering, det finns alltså ingen möjlighet att överklaga den materiella bedömningen i någon del vid ett skiljeförfarande.81 Det finns dock möjlighet att ogiltigförklara eller upphäva en skiljedom antingen delvis eller i sin helhet. Då krävs att det förekommit allvarliga fel eller brister i handläggningen.82 För att motverka risken för materiellt felaktiga skiljedomar och upprätthålla rättssäkerheten får parternas val av kompetenta skiljemän med relevanta expertkunskaper betydelse, precis som parternas val av skickliga ombud som behärskar både den materiella juridiken och processen vid ett skiljeförfarande. Det ska även framhållas att det även finns grundläggande rättssäkerhetsgarantier till skydd för parterna och rättssäkerheten.83 Ogiltighetsgrunderna i 33 § LSF och klandergrunderna i 34 § LSF ger parterna erforderligt rättsskydd i form av angreppsmöjligheter.84

79 Jfr. Öhrström, s. 50, Lindskog s. 42 f.

80 Lindskog, s. 894.

81 Öhrström, s. 50.

82 Se 33 och 34 §§ LSF.

83 Jfr. Oldenstam m.fl., s. 61, Öhrström, s. 50.

84 Öhrström, s. 77.

23