S VERIGEDEMOKRATERNA

Utifrån partimotionen har migrationen ökat markant under de senare decennierna. Partiet står fast vid att den ökade migrationen i Sverige lett till en integrationspolitik som inte är tillämpbar, detta på grund av den stora mängden asylinvandrare som tas in i Sverige. Integrationen sker i samband med migrationen och är en viktig fråga i politiken. Fortsatt menar partiet att en minskad asylinvandring leder till en bättre integrationspolitik, detta kan tänkas bero på att Sverige då lättare kan fokusera på den mindre mängd invandrare som tas in.

Det framkommer tydligt att partiet lägger stort ansvar på individen att anpassa sig och se till att denne integrerar sig i samhället. Det ställs många krav på individen och mindre krav på samhället. Moderaterna talar bland annat om vikten att komma ut i arbetsmarknaden, det är tydligt att de ställer krav på individen att se till att detta sker. Utan ett samarbete mellan båda parter kommer det vara svårt att få ut en nyanländ utan erfarenhet och med sämre språkförutsättningar till arbetsmarknaden.

Det som kan ses som en problematik i dessa uttalanden är hur allt ansvar läggs hos invandraren när det i själva verket är ett problem som det svenska samhället bör prioritera. Precis som Ahmed (2004) talar om, nedvärderas invandraren och ses som ett objekt, detta skapar ett slags

“vi” och “dem”. Vidare talar partiet om invandrare och den höga arbetslösheten, i detta fall är invandrarkvinnan särskilt utsatt, detta segment kan även diskuteras i samband med Ahmeds (2004) “vi” och “dem” tänk samt teori kring den abjekta migranten.

5.3 Sverigedemokraterna

Hur framear de tre politiska partierna migration som ett problem?

”Skillnaden mellan mig och Stefan Löfven är att Stefan Löfven tar pengar från biståndet och från välfärden och lägger dem på bidrag och bostäder till invandrare i Sverige.” (Riksdagen,

2015a)

29 I ovanstående citat talar Sverigedemokraternas partiledare Åkesson om migrationens ekonomiska konsekvenser. Det är tydligt att han inte står bakom den nuvarande migrationspolitiken. Åkesson förespråkar snarare hjälp på en lokal nivå i närområdet där kris och konflikt pågår, något som partiet även talar om i det senaste partiprogrammet.

”Illegala invandrare ska skickas hem. Vi har budgeterat för en fullskalig folkräkning, förvarsplatser för utvisningsdömda samt verkställande av utvisningar, och mycket mer.”

(Sverigedemokraterna, 2020)

Citatet ovan är taget från Sverigedemokraternas officiella twitter-sida. I debattartikeln som partiet har länkat till i uttalandet talar de om sin trygghetsinvestering. I artikeln listar de olika sätt som de hade velat investera i tryggheten, där pratar de bland annat om en ökad budget för polismyndigheten, finansierade ordningsvakter och kriminalvården.

Ett högre krav på medborgarskap är något Sverigedemokraterna förespråkar, de menar att detta kommer bidra till att färre kan bli medborgare, som i sin tur leder till att icke-medborgare kommer sakna vissa rättigheter. Partiet syftar vidare på att Sveriges migrationspolitik under de senaste decennierna har bidragit till att färre deltar på arbetsmarknaden, allt färre anpassar sig till landet och en ökad segregation råder. (Motion 2021/22:3839)

Det inramade problemet är att konsekvenserna av migration, enligt Sverigedemokraterna, är skuggsamhällen, kriminalitet och utanförskap. Orsaken till sådana samhällsproblem anses vara den ökade migrationen. Som en lösning vill partiet driva en politik som förväntas bidra till avslagsbeslut och utvisningar, ett minskat inflöde av asylsökande samt att icke-medborgare kommer sakna vissa rättigheter. Kopplat till Ahmeds (2004) teori kan vi se hur Sverigedemokraterna kategoriserar de illegala migranterna i ett fack som inte tillhör “oss”.

Dessa migranter hamnar i, det Ahmed (2004) skulle kalla, facket “dem”.

Sverigedemokraterna talar om ett högre krav på medborgarskap, som innefattar språkinlärningen och vikten av att förhålla sig till svenska normer genom att hävda nyttan för migrantens självständighet och den svenska ekonomin, på så sätt löper migranten mindre risk att hamna i ett bidragsberoende. Partiet gör det tydligt att vissa utländska människor är mer utländska än andra, de invandrare med bättre språkförutsättningar ses som mindre utländska och därav blir de mer eftertraktade, vilket Ahmed (2004) framställer i teorin om den “abjekta

30 migranten”. Det är även tydligt att Sverigedemokraterna fördelar ansvaret till individen att lära sig språket, anpassa sig till svenska normer och komma ut i arbetsmarknaden. De framställer inte problemet som ett samhällsproblem, de menar i stället att det här problemet fortsatt ligger hos migranterna. Även här kan Ahmeds (2004) teori tillämpas då partiet gör skillnad på de som tillhör nationen och invandrare.

Vidare tar partiet upp det destruktiva förhållandet mellan individen som inte trivs i samhället och landet. Det påverkar både landet och den enskilde individen negativt, därför bör det finnas stöd till invandrare som behagar återvända till sina hemländer. Sedan ska flyktingpolitiken i grund handla om att hjälpa människor i lidande på plats, i konfliktområdets närhet.

Sverigedemokraterna menar att en sådan politik bidrar till att allt fler flyktingar kan få hjälp på plats till samma summa pengar som används för att hjälpa flyktinggrupper i Sverige.

(Sverigedemokraterna, 2019:14)

Återigen läggs skulden på migranten, att individen inte trivs i samhället anses vara ett personligt problem och inte ett samhällsproblem. Den enkla lösningen att förflytta migranten i stället för att integrera med hjälp av samhället. Den enskilda individen blir den abjekta migranten som Ahmed (2004) talar om.

Hur beskrivs den enskilda migranten och flyktingen av dessa partier?

I sitt partiprogram, av de kallat principprogram, menar Sverigedemokraterna att invandringen till Sverige genom tiderna har varit positiv i det mån som landet har tagit emot begränsat antal invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande områden. Samtidigt som de menar att massinvandringen från andra länder har en mycket negativ påverkan på det ekonomiska och sociala perspektivet. Partiet diskuterar flyktingpolitik och talar för att

flyktinginvandrare endast bör beviljas uppehållstillstånd under den tid som det pågår konflikt eller naturkatastrof i det landet som människorna har flytt från. Därefter ska dessa människor få hjälp med att återvandra. (Sverigedemokraterna, 2019:14)

Sverigedemokraterna talar för en striktare migrationspolitik. En nyanländ till Sverige ska lära sig de normer som förklarar hur man passar in i det svenska samhället. För att minska risken för att migranter och flyktingar ska bli bidragsberoende menar partiet att nyanlända ska mötas av språkinlärning, egen inkomst och medborgarskap. (Motion 2021/22:3839)

31 I samband med kriget i Ukraina genomförde SVT Rapport en intervju med Sjöstedt, ekonomipolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, där han talar om skillnaden på flyktingar från Ukraina och andra flyktingar.

“Vi pratar om riktiga flyktingar i krig, inte om ekonomiska migranter” (SVT, 2022)

Uttalandet ovan tyder på att Sjöstedt ser ukrainska flyktingar som riktiga flyktingar som flytt från krig, samtidigt som han kategoriserar flyktingar från exempelvis Syrien som ekonomiska migranter. Vidare i intervjun med Sjöstedt påstår han att ukrainska flyktingar faktiskt flyr för sitt liv.

Sverigedemokraterna gör skillnad mellan olika flyktingar då de anser att människor från länder som är geografisk närliggande till Sverige är riktiga flyktingar medan andra asylinvandrare är ekonomiska migranter. Partiet gör en tydlig markering på vad en bra respektive dålig migrant och flykting är. Här framgår det tydligt att europeiska flyktingar anses vara de bra flyktingarna.

En person som migrerar från ett europeiskt land till Sverige anses ha lättare att anpassa sig till den svenska kulturen enligt Sverigedemokraterna, detta innebär alltså att det inte medför någon kulturkrock vilket resulterar i att migranterna integrerar sig i det svenska samhället. Ännu en gång finns det samband mellan Ahmeds (2004) teori och partiets uttalande. En tydlig skildring av att vissa flyktingar är mer utländska än andra går att se i Sjöstedts uttalande, utifrån uttalandet kan en slutsats dras om att ukrainska flyktingar är de mindre utländska och mer eftertraktade.

Vilka konsekvenser har partiernas sätt att framea migranten och flyktingen som ett problem medföljt?

Partiet talar om ett aktivare arbete med återvändandeverksamhet. En miljard kronor ska omfördelas från generell biståndsverksamhet till verksamheter förenat till återvandringen.

Detta innebär ett stöd till den som önskar få en trygg återvandring, återuppbyggnad av hemländer och återintegration till hemlandet. (Motion 2021/22:3839)

De migranter som visar ett missnöje till de svenska normerna och språkinlärningen bör få hjälp att återvända hem. Partiet menar att deras politik kommer bidra till avslagsbeslut och utvisning, den kommer även minska på inflödet av asylsökande och andra migranter markant. Detta ska i

32 sin tur leda till att förstöra skuggsamhällen och utanförskapet och kriminaliteten som växer fram med det. Sverigedemokraterna vill även införskaffa en livstids utvisning för utlänningar som begår grova brott, något som ska bidra till att fler med antingen tvång eller fri vilja lämnar landet. (Motion 2021/22:3839)

Partiet kopplar samman asylsökande och andra migranter med egenskaper som tar fram en rädsla hos medborgarna, som Ahmed (2004) och Tyler (2006) talar om. Migranter förknippas med begreppen brott, hänsynslös, droger och smutsig. Av denna anledning kan migranter därför känna ett missnöje till de svenska normerna, att associeras med dessa begrepp kan leda till att den nyanlända inte känner sig välkomna och på så sätt hamnar de i utanförskap som i sin tur resulterar i en misslyckad svensk integration.

Partiet diskuterar utrikesfödda kvinnors arbetslöshet. En bakomliggande faktor till detta är flerbarnstillägg som satt ett hinder för kvinnorna att komma ut i arbetslivet. Tillägget syfte har blivit misskött vilket bidrar till minskad jämställdhet, ökad segregation och ekonomisk belastning för samhället. Därför föreslår partiet ett flerbarnsavdrag, en skattereduktion som kommer påverka familjer med många barn samtidigt som det kommer bli svårare att leva på bidrag. En annan betydande faktor till varför invandrarkvinnor försörjer sig på bidrag kan förklaras av kulturskillnader, socialförsäkring och skillnader i språkkunskap och utbildning.

(Motion 2021/22:3839)

I samband med debatten om migranten återkommer de ekonomiska konsekvenserna.

Diskussionen handlar om de resurser som behövs för att få in nyanlända i den svenska välfärden. Dessa kostnader ses som allt för höga. Att migranter tar del av det Sverige erbjuder kan komma att påverka andra grupper i samhället, exempelvis pensionärer, detta kan därför ses som en konsekvens av Sveriges ökade migration.

Sverigedemokraterna förklarar att utrikesfödda kvinnor i stor utsträckning lever på bidrag, vilket i sin tur leder till en ekonomisk belastning för samhället. Dessa kvinnor blir oftast bidragsberoende vilket partiet anser påverkar Sveriges välfärd på ett negativt sätt i samband med segregation och en ökad ekonomisk belastning. Den inramade orsaken till att utrikesfödda kvinnor lever på bidrag är enligt partiet på grund av kulturskillnad, socialförsäkring samt skillnader i språkkunskaper och utbildning. Det här påståendet går att koppla samman med Ahmeds (2004) teori om den abjekta migranten. Teorin kategoriserar människor i ett “vi” och

33

“dem” fack, där invandrarkvinnan porträtteras som “dem” eftersom hon enligt Sverigedemokraterna tillhör en grupp som inte kan identifiera sig med nationen på samma sätt som den etniska svensken kan. I Bonjour och Duyvendaks (2018) studie konstaterar de att

“migranten med dåliga förutsättningar” har en låg utbildningsnivå vilket oftast medföljer arbetslöshet. De talar även om hur kulturella egenskaper kan kopplas med personens socioekonomi. Sverigedemokraterna menar att en bakomliggande orsak till att utrikesfödda kvinnor lever på bidrag är kulturella skillnader, vilket kopplas till “migranten med dåliga förutsättningar” som Bonjour och Duyvendaks (2018) menar oftast antas vara muslimer som härstammar från Turkiet eller Marocko, eller invandrarkvinnor.

I en motion till riksdagen diskuterar Sverigedemokraterna bostadsbristen, de syftar på att den grundläggande orsaken till detta är den höga migrationen Sverige har. De lyfter fram att bostadskrisen kommer minska kraftigt med deras politik. Partiet vill avveckla EBO-lagen, som enligt de innebär att flyktingar kan bosätta sig vart de vill i landet. (Motion 2018/19:3092)

I motion 2018/19:3092 är det inramade problemet enligt Sverigedemokraterna att bostadsbristen som påverkar hela samhället. Den höga migrationen påstås vara orsaken till det inramade problemet, som lösning till detta vill partiet därför avveckla EBO-lagen.