och de sa
och de sa
och de sagggda ordengda ordenda orden da orden
Metodologiskt utgår jag från individens ord som sedan tolkas med utgångspunkt från teoretiska modeller. Tolkningen av de sagda och skrivna orden görs företrädelsevis med hjälp av Joan W. Scotts ge- nusvetenskapliga teorier och teorier om subjekttillblivelseprocesser.196 Analysen kommer att ge en bild av etniska förhållanden, normsystem, maktrelationer och statusförhållanden. De skrivna och sagda ord (diskurser), som analyseras i denna avhandling, åskådliggör inte bara vad som sägs inom olika lingvistiska kontexter, utan också vad som
kan sägas.197
Diskurserna visar både hur olika strukturer är samman- satta och vilka språkliga gränser som existerar i ett visst samhälle.
Text and talk are produced and interpreted on the basis of mental models of ethnic events, and such models are in turn shaped by shared social representations in memory (knowl- edge, attitudes, ideologies) about one’s own group, about mi-
nority groups, and about ethnic relations.198
Min utgångspunkt är att diskurserna formar olika objekt efter- som diskursiva interpellationer ”försätter” individen ”i bestämda po- sitioner”.199
Språket bestämmer det synliga (och osynliga). Eftersom definitioner av olika begrepp och identifikationer samt reproduktion av normer, värderingar och samhällssyn inbegriper både representa- tioner och (verbaliserade och icke-verbaliserade) diskrimineringsakter måste forskaren undersöka hur den språkliga matrisen påverkar för- ståelsen av den sociala omgivningen.200 I och med att sociala represen- tationer formas och förändras genom diskursiv praxis och
195
För en diskussion om hur historiska subjekt skapas genom språket se Scott, J.W., Gender and the Politics of History, 1999, s. 59f, 83-87; Scott, J. W., "'Experience'" in Feminists Theorize the Political, J. W. Scott and Butler, J. (eds.), 1992, s. 34. Scott (1992) menar att det råder en kamp mellan tolkningar, vilket möjliggör förändring. Å andra sidan är tolkningsmöjligheterna inte oändliga. Se även Fairclough, N., Wodak, R., "Critical discourse analysis" in Discourse as Social Interaction: Discourse Studies - a Multidisciplinary Introduction; Volume 2, T. A. van Dijk (ed.), 1997, s. 258.
196
För en definition av begreppet subjekttillblivelse se nedan.
197
Foucault, M., The Archaeology of Knowledge, 1972, s. 134.
198
Dijk, T.A.v., Elite Discourse and Racism, 1993, s. 14.
199
Winther Jørgensen, M., Phillips, L., Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 48.
200
Dijk, T.A.v., Elite Discourse and Racism, 1993, s. 14; Dijk, T. A. v., "The study of discourse" in Di- scourse Studies - A Multidisciplinary Introduction, T. A. van Dijk (ed.), 1997, s. 17-20.
kommunikation är det viktigt att analysera den diskursiva matris som finns i de intervjuades livsberättelser och i läroböckernas representa- tioner av migrationer.
Norman Fairclough understryker att det finns olika sätt att re- presentera verkligheten på, beroende på individens perspektiv (tolk- ningar av det omkringliggande samhället) och samhällets normer och värderingar (samhällets underliggande struktur).201
I min forskning analyseras åsikter och handlingsplaner som ses som självklara efter- som dessa grundar en sammansatt mening och tjänar som utgångs- punkt för interaktion, samtidigt som de förhoppningsvis ger en bild av individernas syn på historieämnets struktur i ett så kallat mångkul- turellt samhälle. Vid sidan av detta identifieras förekomsten av olika åsiktskonflikter/skillnader. Tillvägagångssättet hjälper forskaren att upptäcka vilka grupper som tjänar på en viss beskrivning av verklig- heten och således intar en högre hierarkisk position. Diskursiva prak- tiker kan bidra till produktion och reproduktion av maktasymmetrier mellan olika sociala klasser och genusgrupper samt mellan olika et- niska och kulturella grupper genom att skildra olika grupper på speci- fika sätt. Därför kommer jag också att undersöka relationen mellan diskurser och makt. För att tala i klarspråk handlar det om att under- söka hur olika subjekt/begrepp konstrueras/beskrivs/skildras och vil- ka diskursiva gränser som finns i skildringarna av å ena sidan individernas identifikationer och deras historia och å andra sidan i olika begrepp. Relationen mellan diskurser och makt handlar å ena sidan om maktrelationen och maktkampen inom diskurserna och å andra sidan om makten över diskurserna. Med andra ord studerar jag
hur makten omförhandlas i olika diskurser och hur makten genomsy-
rar vissa diskurser.202
När jag talar om analysen av textens struktur och uppläggning syftar jag på analysen av stilistiska variationer, ordval, metaforer, överdrifter och dialogiska strategier som grundas på övertalnings- konsten.203
Summan av olika språkliga konstruktioner representerar alltså organisationers och enskilda gruppers kollektiva perspektiv.204 Den diskursanalytiska teoretiseringen och mina forskningsansatser
201
Fairclough, N., Analysing Discourse: Textual Analysis for Social Research, 2003, s. 26-27, 124.
202
Fairclough, N., Wodak, R., "Critical discourse analysis" in Discourse as Social Interaction: Discourse Studies - a Multidisciplinary Introduction; Volume 2, T. A. van Dijk (ed.), 1997, s. 258, 272-273.
203
Dijk, T.A.v., Elite Discourse and Racism, 1993, s. 12-13; Dijk, T. A. v., "The study of discourse" in
Discourse Studies - A Multidisciplinary Introduction, T. A. van Dijk (ed.), 1997, s. 29-31.
204
Fairclough, N., Discourse and social change, 1992, s. 4; Fairclough, N., Analysing Discourse - Textual Analysis for Social Research, 2003, s. 206.
visar hur man producerar vissa bilder och liknelser samt hur dessa fungerar som kännetecken för verkligheten.205
Figurativt språkbruk kan exempelvis användas för att skapa en bild som skall föreställa en grupp människor eller en individ. Språklig stil förstås som ett speci- fikt sätt att använda språket, genom vilket vi represente- rar/konstruerar världen och som människor och organisationer använder för att förse världen med mening. I det här fallet analyseras historieämnet genom en studie av de intervjuades uttalanden om äm- net och läroböckernas representationer av migrationerna. Skolämnets struktur och identitet granskas med utgångspunkt från en mängd åsikter (elevers, lärares och läroboksförfattares beskrivningar), som skildrar en del av skolans och ämnets struktur men som också ska- par/förändrar denna struktur genom reproduktion/kritik av ämnets struktur.
Avslutningsvis vill jag påminna om att i analysen utgår jag från Joan Scotts tolkningsramar. Eftersom hennes forskning företrädelse- vis handlar om genusfrågor är det på sin plats att förklara varför det går att applicera genusteorier på tolkningar av etniska relationer.
Genusteoriers applicerbarhet på analysen av etniska relationer
Den finska filosofen Tuija Pulkkinen ser ett samband mellan könsba- serade dikotomier och nationalism. Hon menar att dessa bygger på en essentialistisk differentiering av identifikationer. Den ena identifika- tionen förutsätter könsbaserad differentiering och gemenskap, och den andra grundas på nationell självkänsla och förutsätter uteslutning av ”de andra” som inte tillhör samma nation.206Som en följd av detta tänkande definierar ”vi” oss som ”kvinnor” respektive ”män” och/eller som individer som tillhör en nation som utesluter ”den and- re” (den som inte är som oss), det vill säga den som inte har samma nationella och etniska tillhörighet som ”vi”. Människor definierar varandra genom essentialistiska polariseringar. Båda dessa identifika- tionsformer utesluter och sätter upp gränser mot andra.207
Enligt IMER-forskaren Linda Lill ”disponerar genus och etnicitetsrelationer
205
White, H., "An old question raised again - is historiography art or science? (response to iggers)" i Rethinking history, 2000:4:3, s. 392, 394-395.
206
Tuija Pulkkinen enligt Blom, I., "Perspektiv til en ny verdenshistorie" i Kvinnohistoriens nya utma- ningar: Från sexualitet till världshistoria: konferensrapport från det IV Nordiska Kvinnohistorikermötet 27-30 maj 1993, Liljeström, M., Markkola, P. och Mäenpää, S. (red.), 1994, s. 42. Nationalismen är enligt mig starkt knuten till etnocentrismen och bådadera bör i denna kontext tolkas som olika sidor av samma mynt.
207
teoretiskt sett över liknande diskursivt styrda förutsättningar” och hon tillägger att det finns en stor nytta i att använda genusteorier för att förstå etnicitet.208
Detta är enligt min mening en tillräcklig grund för att man skall kunna inspireras av och tillämpa genusteorier på etniska frågor. Men för att ge ytterligare stöd till min hypotes vill jag hänvisa till Joan Scott som anser att klass-, ras-, etnicitets- och genusfrågor är besläk- tade, eftersom en kritisk granskning av dessa kategoriseringsprinciper syftar till att inkludera de undertryckta grupperna i historieskrivning- en och problematisera själva kategoriseringsprinciperna. Därför kan hennes teoretiska modeller användas för att analysera olika former av sociala klassificeringar och grupperingar.209