• No results found

Nedan kommer lärarnas upplevelser av hur samarbetet mellan olika yrkeskategorier inom skolan fungerar idag att tas upp samt om hur de skulle vilja att detta samarbete såg ut. Kontakt med övriga lärare och pedagoger kommer också kort att beskrivas.

7.2.1 Samarbete med rektor, elevhälsoteam och specialpedagog

Lärare på skola A anser att de får det stöd de behöver från rektor oavsett om det är kunskapsmässiga eller sociala svårigheter. De kan inte heller se att det behövs en diagnos för att lättare få hjälp eller stöd. Lärarna tycker att rektorn är engagerad i alla elever och stöttar dem när det gäller elevfrågor och föräldrakontakter. På skola A tycker lärarna att rektorn oftast är aktiv och uppmärksammar de fallen som lärarna tar upp. Läraren menar:

Rektor är väldigt på i de här fallen... hon släpper inte det. Hon är väldigt aktiv i detta.

På skola B och C upplever lärare överlag att de får mer stöd när det gäller elever med kunskapsmässiga svårigheter samt att det är lättare att få stöd eller resurser om en elev har en diagnos. Trots att det egentligen inte ska ha någon betydelse.

Man skulle ju önska att oavsett vilka svårigheter du har att du ska få den hjälp du behöver och förtjänar... men har rätt till… men riktigt så är det inte utan man är nog mer fokuserad på kunskaperna för att alla ska nå målen.

Jo men det har jag märkt finns det en diagnos så är det lättare. Då är det mer uttalat liksom att … den här rätten har den här eleven att få extra.

Samarbetet med rektor upplever de flesta av lärarna vara helt ok, med en bra och återkommande dialog. På skola B och C anser lärarna dock att man inte alltid får det stöd eller hjälp man behöver.

27

Bra dialog tycker jag vi har men sen är det ju inte alltid dem kan ge det dom hade önskat heller med sina budgetar men sen kan det ju vara att de tycker att man ska försöka lösa saker i arbetslaget men det är ju inte alltid så lätt att bara lösa det i arbetslaget.

Bra dialog men det blir ju inte alltid så som man önskar eller vill kanske. Det handlar mycket om att det är den som skriker högst…

När det gäller EHT upplever lärarna på skola A att samarbetet med EHT fungerar bra och de känner att de får stöd och återkoppling inom rimlig tid. De anser att det är en så tydlig arbetsgång att de inte ens behöver fråga efter vad som kommer att hända utan de följer en bestämd ordning.

… alltså de har en väldigt bra arbetsgång på detta… det är nästan så att jag känner… jag behöver inte veta vilken turordning allting händer utan det händer.

På skola B håller de på att ändra rutinerna och arbetsgången för elevhälsoteamet till att lärarna bland annat ska få snabbare återkoppling, vilket har varit önskemål från både deras och specialpedagogernas sida. På skola C upplever lärare att det inte fungerar så bra med EHT men att det har blivit något bättre, eftersom lärarna fått möjlighet att vara med på EHT mötena. På mötet upplever de att de för en monolog där teamet antecknar men sen vet man inte riktigt var det hamnar. Och trots mötet blir det ingen uppföljning. Man upplever att det inte händer något och att man inte får någon återkoppling.

Vi har varit på möten men så händer inget mer. Vi får ingen uppföljning. Man berättar på mötet om de problem man har i klassen och sen! Vad händer sen?

Inget samarbete i stort sett alls. Väldigt dålig struktur och dålig uppföljning och dom är väldigt anonyma och ja jag träffar nästan aldrig dem som EHT team.

Samarbetet med specialpedagogen som alla lärare har kontakt med, utom en som har speciallärare, fungerar olika på de olika skolorna. På skola A har klassen tillgång till specialpedagogen tre dagar per vecka (lite flytande men ungefär 40 minuter) men detta varierar beroende på vilka behov klasserna har. Hon har bland annat läsgrupper i halvklass, i biblioteket, då läraren får möjlighet till att ha halvklass. Tiden används också till arbete med elever i grupp, läsgrupper, enskilt arbete med elev och detta bestäms i dialog med specialpedagogen. Det kan också vara grupper med elever från olika klasser utifrån elevernas behov.

Det är inte helt hugget i sten vilken tid man får. Det är ju specialtid där man skulle kunna sitta med en elev /…/ det är samma tid hela tiden men det är lite vad vi tycker och känner att vi vill göra. Hon gör ju också sådana där olika kartläggningar av barn.

Har lärarna på skola A önskemål om det, kan specialpedagogen arbeta i klassen, så att läraren får möjlighet att sitta med enskilda elever eller en mindre grupp. Var fjärde vecka kommer specialpedagogen och träffar pedagoger från fyra arbetslag där de har möjlighet att ta upp och diskutera eleverna. Ett slags handledningsmöte som specialpedagogen håller i.

Det är liksom handledningssituation där man sitter och lär av varandra. Här får man tillfälle att diskutera om det är några elever vi vill lyfta och diskutera /.../ specialpedagogen antecknar den här eleven, det är ju noterat någonstans.

28

På skola B håller en förändring på att ske till att specialpedagogen ska arbeta med eleverna tre dagar per vecka, i 5 veckor. Specialpedagogerna arbetar varierat med eleverna där de ibland läser två och två i enskilt rum men de har också mindre grupper och tränar olika moment i matematik samt läs- och läsförståelsegrupper. I de två sistnämnda grupperna förekommer att elever ifrån de olika klasserna blandas. Det sker även enskild undervisning av elever.

Under fem veckor sen nästa kanske vi inte får någon hjälp... vi ska prova det här 3 dagar i veckan. Det är också nytt… allting är nytt nu. För förra året hade jag nästan ingen hjälp.

Specialpedagogen kommer in en kvart på slutet av båda lärares arbetslagsplanering, en gång i veckan, och stämmer av hur det går med eleverna. De upplever att denna tid är alldeles för kort. Läraren som arbetar i trean har dessutom ett möte med övriga treors lärare en timme i veckan och har vid dessa möten möjlighet att boka specialpedagogen som vid behov kommer till detta möte.

På skola C arbetar specialpedagogen enskilt med eleverna ca 20 minuter två/tre gånger i veckan. Specialpedagogen är med ca två-tre gånger per termin på arbetslagets planering där hon tar upp vissa elever och berättar om hur testerna har gått. Pedagogerna i sin tur berättar hur läget är.

Vi rapporterar och sen har hon gjort tester som hon återkopplar till oss och berättar hur det gått. Den delen fungerar bra. Hon är väldigt duktig på att dokumentera. Väldigt korrekt så.

Specialläraren arbetar i klassen för vissa elever vid tre tillfällen i veckan och det är ca 60 minuter per gång.

Jag har ju 5 åtgärdsprogram och det är dem vi försöker upprätthålla. Hon jobbar hands on med de eleverna vid de tillfällena.

Specialpedagogerna på skola B och C arbetar endast med elever utanför klassrummet. Det kan förekomma att vissa tester görs i klassrummet. Ingen av lärarna har synpunkter på att specialpedagogen arbetar enskilt eller i liten grupp, i enrum med elever, men lärarna från båda skolorna uttrycker samtidigt att de har en önskan att specialpedagogen skulle arbeta mer aktivt i klassrummet både med undervisning och/eller observationer av dem själva och eleverna. Diagnoser och tester som specialpedagogen gör anser de är bra och viktiga eftersom de visar var eleven befinner sig utvecklingsmässigt. Informella möten och informell kontakt med specialpedagogen/specialläraren är något som finns på alla tre skolor. Dessa informella möten äger rum bland annat i korridorer, klassrum, arbetsrum, personalrum och i matsalen. Lärarna säger att de försöker undvika dessa möten men att i brist på tid så finns det ofta inga andra tillfällen.

Ja det finns det… många informella möten, men jag försöker att inte ta det på raster och så… det blir så ibland också men jag försöker undvika att man inte ska sitta i de sammanhangen och prata om enskilda elever. Kan lätt bli annars.

7.2.2 Framtida samarbete med rektor, elevhälsoteam och specialpedagog

Hur det framtida samarbetet med EHT kan se ut, skiljer sig mellan vad lärare på de olika skolorna tycker. De lärare som arbetar på skola A är nöjda med hur det är idag. Där upplever de att de har en bra dialog med rektor och en tydlig och väl fungerande arbetsgång vad gäller samarbetet med EHT. På skolorna B och C nämner lärarna att de skulle vilja ha bättre

29

återkoppling från EHT eller specialpedagogen samt att den återkopplingen ska ske snabbare än vad som är fallet idag. Bland dessa lärare finns de två som arbetar på skola B som precis har påbörjat ett förändringsarbete - där en av dem säger:

Om man se till det som var? Det var att det skulle gå lite fortare. Att ibland kanske man vill prata men man vill inte vänta en månad med att hinna sitta ned med en psykolog om man är orolig för något barn utan det kan gå lite fortare. Och det gör det nu. Så det tycker jag är bra.

En annan lärare menar att EHT skulle ha en tydligare och klarare strategi för det förebyggande värdegrundsarbetet. Hon skulle önska att de var mer synliga genom att visa sig ute i verksamheten som ett team.

Mycket mer gå ronden som man gör som läkare - man går ronden som EHT man går hela gänget. Här är vi… synliggöra deras uppdrag, synliggöra dem som individer.

Alla lärarna önskar att få mer av specialpedagogens/speciallärarens tid antingen i form av handledning, att hon är med aktivt i klassrummet samtidigt som hon observerar samt att hon arbetar mer med grupper både i och utanför klassrummet. Någon vill ha hjälp med att syna av eleverna genom att testa hur de ligger till. En lärare skulle vilja ha med specialpedagogen i klassrumssituationen för att se vad hon kan lära sig i sitt ledarskap.

Att hon tittar på agerandet i klassrummet, saker som hon sett som hon vill förstärka i en situation så att jag också kan lära mig att se hur det är hon tänker.

Alltså ibland kan jag känna att ibland kanske man vill ha mer hjälp med att kolla av vissa elever som man känner sig lite orolig för om det bara är jag eller om det är så eller. Att det fanns mer tid till det.

Jag tycker väl att det är viktigt att specialpedagogen kanske inte bara plockar ut elever till sitt rum utan att hon även är med inne i klassrumssituationen för att bilda sig en uppfattning om vad hon kan se, hur det funkar.

Handledning önskas både enskilt men framför allt i grupp där lärarna kan se fördelar av att lära sig av och få diskutera med varandra. Flertalet önskar att få handledning/kunskaper omkring det sociala men också om hur de ska hantera olika svårigheter bland eleverna.

Alla borde ju ha den kunskapen att jobba med de här eleverna med det krävs ju en del handledning och att man följer upp den handledningen. Åter igen uppföljning.

När man har mycket problem i gruppen då hade man velat träffa henne en gång i veckan eller varannan vecka för att ventilera och prata hur ska vi gå vidare men det beror ju alltid på hur mycket problem man har.

Jag skulle önska att jag fick ha en specialpedagog med handledartid ibland kan jag uppleva att man är väldigt ensam och att jag inte ser skogen för alla träd… men sen skulle jag vilja ha en specialpedagog som på något sätt får mig att distansera mig från vardagen och se det från ett annat perspektiv men det skulle jag vilja ha handledning med en hel grupp pedagoger.

Att få tillgång till både specialpedagog och speciallärare var också något som några lärare hade önskemål om.

30

7.2.3 Kontakt med övriga lärare och pedagoger

Alla lärare, utom en, anser att de har kontakt med och möjlighet till att diskutera elever i behov av stöd med andra pedagoger på skolan, antingen i det egna arbetslaget eller i något annat lärarlag på skolan. Dessa diskussioner upplevs av några lärare som nödvändiga och utvecklande . Ibland upplever någon att det känns bra bara att få prata av sig och att det inte alltid ger något i form av tips eller råd. Lärarna använder också raster, egen planeringstid och andra stunder då de diskuterar/pratar med varandra. En del av lärarna tar vara på de stunder då de är rastvärdar att diskutera elever i behov av stöd. Många gånger sker det spontant och när det har hänt något speciellt.

7.2.4 Sammanfattning

Det finns en skola där lärarna uttrycker att de har ett fungerande samarbete med rektor, specialpedagog och elevhälsoteam. Det som framträdde var en tydlig arbetsgång där alla på skolan visste vad som skulle ske samtidigt som man använde sig av ett lösningsfokuserat samtal med specialpedagogen. På övriga skolor finns önskemål om att i ett framtida samarbete få tillgång till handledning, att specialpedagoger arbetar mer i klasserna och ett elevhälsoteam som visar sig ute i verksamheten med en tätare kontakt samt återkoppling till lärarna.

Related documents