• No results found

7.2.1 Kunskapsövertag

Efter att ha utfört samtliga intervjuer med studiens respondenter kan vi notera att det finns en brist på förståelse för IT-expertens roll i revisionen. IT-experterna upplever att deras roll i revisionen är missförstådd då revisorerna inte alla gånger ser vilken nytta de kan tillföra i revisionen. Konsekvensen av detta blir att revisorerna inte använder sig av IT-experterna på ett optimalt sätt samt att de i bland involverar IT-experterna i uppgifter som ligger utanför deras tjänst och expertis. Missuppfattningen om IT-expertens roll i revisionen kan kopplas till agentteorin då det råder informationsasymmetri mellan revisorn och IT-experten. Då IT-experten har ett kunskapsövertag över revisorn inom IT bidrar det bland annat till att de ser fler risker inom området samt att de lättare kan identifiera vart i revisionsprocessen som det finns behov av IT-revision. Samtidigt som IT-experterna har ett kunskapsövertag gällande IT, har revisorerna ett kunskapsövertag gällande den reviderade kundens verksamhet.

De två olika kunskapsövertagen mellan parterna resulterar i olika väsentlighetstänk, vilket är något som flera av studiens respondenter har framhållit. Då IT-experterna har ett kunskapsövertag inom IT kan de identifiera fler risker inom området som de anser vara väsentliga ur ett IT-perspektiv, medan revisorerna inte anser att alla risker IT- experterna identifierat är väsentliga eftersom de har mer kunskap om kundens verksamhet. Agentteorin utgår från att alla parter i relationen vill maximera sin egen nytta och att de därmed agerar utifrån egenintresse, likaså kan revisorerna ibland uppleva att IT-experterna ”… vill ju också sälja sina konsulttimmar” (Revisor G). Revisor F menade att IT-experterna ”… kanske listar upp 100 fel och så går jag igenom

dem och ser om de kan leda till ett fel i den finansiella revisionen eller är det någonting vi kan leva med. Många gånger blir det att jag slimmar bort ganska så mycket”. De

olika väsentlighetstänk som de båda parterna har torde alltså kunna uppstå både genom den rådande informationsasymmetrin samt även genom synen på parternas strävan mot att maximera sin egen nytta.

73

7.2.2 Pratar olika språk

Att det finns lingvistiska problem i relationen mellan revisorn och IT-experten är något annat som identifierats under intervjuerna med studiens respondenter. De pratar ”olika

språk” och framförallt är det revisorn som inte alltid förstår vad IT-experten menar när

denne blir för teknisk i sina uttalanden. Det blir en utmaning för IT-experten att presentera sina resultat för revisorn, både för att revisorn ska förstå men samtidigt för att inte tappa resultatens egentliga tekniska innebörd. Shanteau (1992) menar att god kommunikationsförmåga är något som utmärker en expert, men att de inte kan förväntas förklara allt de gör. I sitt användande av IT-experter bör således revisorn ha viss IT- kompetens för att kunna förstå IT-expertens bedömningar (Shanteau, 1992). Återigen är det informationsasymmetrin i relationen mellan revisorn och IT-experten som skapar problem men det är inte tilliten/komforten som i exemplet från agentteorin som blir lidande. Revisorerna känner hög tillit för sina IT-experter trots att de flera gånger saknar tillräcklig förståelse för IT-expertens resultat. Revisor G uttryckte att ”… de är ju

specialister så till vida att de vet ju vad de snackar om och ofta så har man ett kunskapsundertag”. Det språkmässiga kunskapsundertaget försvårar revisorns förmåga

att ifrågasätta IT-expertens resultat, vilket i sig kan ifrågasätta professionen då man ”…

som revisor så ska man ju vara professionellt skeptisk, de är ju hela affärsidén egentligen” (Revisor G). Det är kunskapen som utmärker en profession (Abbott, 1998;

Parsons, 1939) och enligt Brante (2005) ska professionen kunna fånga nya problem inom kunskapsområdet, vilket IT kan ses som då det idag är en viktig och ibland även obligatorisk del i revisionen (Hux, 2017). Den bedömning som revisorn gör gäller inte längre enbart revisorns eget arbete, utan revisorn ska även ha tillräcklig kunskap till att bedöma expertens utlåtanden och bedömningar (Murphy & Yetmar, 1996). Enligt ISA 620 ska även revisorn kunna avgöra om expertens arbete tillgodoser revisorns syften (ISA 620, p. 5), vilket kan bli problematiskt att uppfylla om revisorn inte själv alltid förstår eller kan ifrågasätta IT-expertens resultat. Även i detta fall försvarar Parsons (1939) revisorernas bristande förmåga att kunna ifrågasätta IT-experternas resultat genom att påstå att kunskapen är begränsad till ett visst kunskapsfält. Dock kan det diskuteras om vad som egentligen ingår i professionens kunskapsfält i dagsläget, då revisorns roll utsatts för en förändring under de senaste åren (Broberg, 2013). Broberg (2013) beskriver den nya revisorn som ”spindeln i nätet” som når ut till övriga parter

74

genom sitt nätverkande, vilket Revisor F håller med om då han beskriver revisorn som en generalist. Den snabba förändringen av revisorns roll ökar behovet av expertis och kunskap bland revisorerna (Broberg, 2013; Knechel, 2007), dock beskrev Revisor F att han nog inte kan få så mycket mer utbildning utan att ta ett kliv åt att bli mer specialist, vilket är något han inte vill. Han ”… vill fortsätta att vara den där generalistrollen,

spindeln i nätet”, som drar in specialister när han känner att han behöver det. Power

(1997) menar att en revisor inte kan förväntas ha expertkunskap inom alla områden, eftersom revisionen blir allt med komplicerad finns det därför ständigt ett behov av att ta in experter där revisorn saknar tillräcklig kunskap (Broberg, 2013). Även Pentland (1993) menar att revisionsprocessen måste utföras av de rätta personerna för att vara så effektiv som möjligt, vilket försvarar revisorns roll som generalist. Flera av studiens IT- experter nämner också vikten av att revisorn inte tappar sin grundkompetens, vilket kan bli ett problem om revisorn tog ett kliv mot att bli mer specialist.