Sambandet mellan CSR-dimensioner och FP i sektorerna

Nedan diskuteras studiens resultat för varje sektor som undersöks i denna studie. Studiens resultat sätts i relation till teori avseende sektorspecifika egenskaper och de affärsinriktade motiv till CSR som presenterades i den teoretiska referensramen. Hoepner et al. (2010) definierar bland annat fyra karaktäriserande faktorer som kan ha inverkan på hur CSR påverkar FP i olika sektorer, vilka är olika intressentgruppers påverkansgrad, närhet till slutkonsument, skadenivå på sociala och miljömässiga dimensioner i samhället samt nivå av differentiering. CSR påstås vidare kunna bidra med ekonomiska fördelar ur flera avseenden, bland annat genom att den positiva signalering som CSR-engagemang medför bidrar till bättre rekryteringar (Sprinkle et al., 2010), ökat anseende hos konsumenter (McWilliams et al., 2001) och minskad risk för negativ publicering eller andra oönskade påtryckningar av olika intressentgrupper (Sprinkle et al., 2010). Studiens resultat

diskuteras även i relation till tidigare forskning avseende sambandet mellan CSR-dimensioner och FP i olika sektorer, där både likheter och skillnader redogörs för. Med härledning av detta

diskuteras plausibla förklaringar till studiens resultat inom ramen för varje sektor.

5.2.1 Energi

Energisektorn omfattar företag som utvinner, lagrar och distribuerar fossila bränslen som olja, gas och kol (S&P Global, 2018), det vill säga verksamheter som har en stor påverkan på den globala miljön. Energisektorn har därmed en viktig roll för hållbarhetsutvecklingen där fokus ligger på att hitta energikällor med så minimal miljöpåverkan som möjligt samtidigt som tillgången på prisvärd och tillförlitlig energiförsörjning måste säkerställas (Pätäri et al., 2014). Att kombinera dessa

miljömässiga och sociala CSR-aspekter är en stor utmaning inom sektorn då efterfrågan på grund av ökad konsumtions- och produktionsnivå i samhället ökar, samtidigt som investeringar i miljömässig CSR är kostsamma (Omer, 2008; Pätäri et al., 2014). Även Hoepner et al. (2010) menar att positiva samband mellan CSR och FP är sällsynta i tidigare forskning som studerat miljökänsliga branscher då miljömässiga CSR-aspekter genererar höga kostnader för dessa företag. Ett flertal studier finner dock positiva samband mellan CSR och FP i energisektorn (Ekatah et al., 2011; Pätäri et al., 2011; Pätäri et al., 2014). Resultatet av denna studie indikerar ett negativt samband mellan den

miljömässiga CSR-dimensionen och FP, resultatet är dock inte signifikant. Däremot visar resultatet på negativa samband med både den sociala dimensionen och bolagsstyrningsdimensionen.

67 Energi är den sektor som har de genomsnittligt högsta betygen avseende både den miljömässiga och den sociala dimensionen av alla sektorer som undersökts i studien, trots att ingen positiv finansiell effekt av dessa prestationer tycks finnas. En tänkbar förklaring till de höga betygen avseende miljödimensionen kan vara att företag inom sektorn är starkt påverkade av debatten om den globala hållbarhetsutvecklingen som aldrig varit så aktuell som idag. Energisektorn är vad Cai et al. (2012) benämner som en kontroversiell sektor. På grund av de konsekvenser som verksamheten medför, det vill säga stora skador på den globala miljön i form av skador till följd av utvinning, stora utsläpp samt att den bidrar till att urholka jordens begränsade resurser, är dessa verksamheter heta ämnen i samhällsdebatten i många delar av världen och således utsatta för stora påtryckningar. Då

energisektorn enligt Pätäri et al. (2014) har en viktig roll i hållbarhetsutvecklingen är den rimligtvis också starkt präglad av politiska ingripanden och regleringar, vilket tvingar företagen att bli bättre angående CSR. Ur ett affärsinriktat perspektiv skulle energisektorns höga miljö-betyg även kunna återspegla ett proaktivt agerande från företagens sida genom att de själva agerar i enlighet med samhällets förväntningar (i detta fall genom mer CSR-investeringar) för att på så sätt bemöta och rusta sig för framtida regleringar som annars kunnat bli mycket kostsamma (Berman et al., 1999; Carroll et al., 2010).

5.2.2 Material

I materialsektorn finns företag som bland annat arbetar med kemikalier, skogsprodukter, metaller och gruvdrift (MSCI, u.å.). Det är en miljökänslig sektor menar Dasynska-Zygaldo et al. (2016) och Feng et al. (2017) då företag inom sektorn överlag producerar stora mängder utsläpp av

växthusgaser, utvinner icke-förnybara resurser och producerar en betydande mängd industriavfall. Feng et al. (2017) finner i sin studie ett positivt samband mellan den miljömässiga

CSR-dimensionen och FP, vilket överensstämde med förväntningarna. Denna studies resultat visar på motsatsen då den miljömässiga dimensionen har en negativ påverkan på FP, vilket istället överensstämmer med Hoepner et al. (2010) uppfattning om att den miljömässiga dimensionen påverkar FP negativt i sektorer som är miljökänsliga. Feng et al. (2014) mäter dock FP med det marknadsbaserade måttet Tobins Q, medan denna studie använder det redovisningsbaserade måttet ROA för att mäta FP, vilket i viss mån kan förklara skillnaderna. I likhet med denna studies resultat finner dock Dasynska-Zygaldo et al. (2016), som likt Feng et al. (2017) använder Tobins Q, ett negativt samband mellan den miljömässiga CSR-dimensionen och FP. Likaså påvisar Pan et al. (2014) ett negativt samband i en studie fokuserad på företag inom mineralindustrin. En förklaring till resultatet kan vara att miljökänsliga sektorer som materialsektorn har höga kostnader för den miljömässiga CSR-dimensionen, vilket Hoepner et al. (2010) påvisar.

68

Resultatet för den sociala dimensionen var inte signifikant och därför kan några slutsatser inte dras om hur dimensionen påverkar FP hos företag inom materialsektorn. Bolagsstyrningsdimensionen påverkar dock FP negativt enligt denna studies resultat, i motsats till studien av Dasynska-Zygaldo et al. (2016) där bolagsstyrningsdimensionen visar en positiv påverkan på FP i sektorn. Dasynska-Zygaldo et al. (2016) använder dock det marknadsbaserade måttet Tobins Q i sin undersökning. Bolagsstyrningsdimensionen handlar enligt Refinitiv (2019b) om styrelsen, företagsledningens styrning och implementering av visioner och strategier. Enligt Thomson Reuters (se bilaga 1) mäter dimensionen ett företags system och processer som säkerställer att dess styrelseledamöter och chefer agerar i de långsiktiga aktieägarnas intresse. Bolagsstyrningsdimensionens negativa påverkan är intressant med tanke på att sektorn innehåller kontroversiella företag. Kontroversiella företag kännetecknas enligt Cai et al. (2012) av bland annat moraliska diskussioner, sociala tabun och politiska påtryckningar. Bolagsstyrningsdimensionen kan därför anses extra viktig i kontroversiella företag. Cai et al. (2012) finner att kontroversiella företag bör engagera sig i CSR då det är lönsamt, vilket inte stämmer överens med denna studies resultat som istället tyder på att företag inom

materialsektorn som producerar produkter som är skadliga för samhället, människor eller miljön inte förbättrar sin finansiella prestation genom CSR-engagemang.

5.2.3 Industrivaror och -tjänster

Sektorn industrivaror och -tjänster är liksom materialsektorn miljökänslig enligt Feng et al. (2017), vilket förklaras av att det i sektorn återfinns företag som bland annat flygbolag som genererar en stor mängd utsläpp av växthusgaser. Den här studiens resultat visar i likhet med resultatet för materialsektorn att den miljömässiga dimensionen påverkar FP negativt. Denna studies resultat stämmer därmed inte överens med resultaten från Feng et al. (2017) studie, men med resultaten från studien av Dasynska-Zygaldo et al. (2016). Även en studie fokuserad på flygbolag av Inoue et al. (2011) visar att det finns ett negativt samband mellan den miljömässiga CSR-dimensionen och FP. De höga kostnader den miljömässiga CSR-dimensionen genererar i miljökänsliga sektorer kan enligt Hoepner et al. (2010) påverka sambandet mellan den miljömässiga CSR-dimensionen och FP. Det kan därmed vara sektorns betydande utgifter relaterade till miljöaspekter som påverkar

resultatet.

Den sociala dimensionen tar hänsyn till aspekter som arbetskraft, produktansvar, samhälle och mänskliga rättigheter (Refinitiv, 2019b). Företagets samhällsansvar, affärsmoral och ansvar mot anställda såväl som externa intressenter är därmed inkluderade i dimensionen (Bowen, 1953; Dahlsrud, 2008; Sarkar et al., 2016). Feng et al. (2017) delar upp den sociala CSR-dimensionen i

69 medarbetarorienterad, samhällsorienterad och marknadsorienterad CSR, och finner att alla tre aspekter påverkar FP positivt. Resultatet från den här studien visar att den sociala CSR-dimensionen påverkar FP positivt och resultaten överensstämmer därmed med studien av Feng et al. (2017). Dasynska-Zygaldo et al. (2016) finner dock ett negativt samband i sin studie.

De varierande resultaten angående den sociala dimensionen kan bero på att sektorn inrymmer många olika typer av företag. Allt från företag som tillverkar flyg-, försvars- eller rymdutrustning, företag som tillverkar byggnadskomponenter, företag som producerar kablage eller elektroniska komponenter, företag som biluthyrare och taxiföretag till företag som erbjuder passagerare reguljära flygresor och charterflyg ingår i sektorn (MSCI, u.å.; S&P Global, 2018). Då både intressegruppers påverkansgrad och närheten till slutkonsument enligt Hoepner et al. (2010) kan påverka relationen mellan CSR och FP, kan skillnaderna mellan de olika typer av företag som ingår i sektorn vara viktiga. Hoepner et al. (2010) belyser till exempel att sociala CSR-investeringar som syftar till att förbättra arbetsvillkoren för anställda påverkar FP positivt i större utsträckning inom företag som kräver kvalificerade, men färre anställda, jämfört med företag som behöver fler anställda i form av billigare arbetskraft. Det är tänkbart att till exempel ett flygbolag eller ett företag som utvecklar rymdutrustning kräver mer välutbildad och kvalificerad personal än ett företag som tillverkar kablage, där mer personal som arbetar med enklare arbetsuppgifter efterfrågas. Närheten till slutkonsument kan också skilja sig åt mellan rymdföretaget eller flygbolaget och

kablagetillverkaren. Till exempel talar en pilot på ett flygbolag direkt till passagerarna och en flygvärdinna arbetar i direktkontakt med passagerarna, det vill säga slutkonsumenten. De anställda på ett kablageföretag arbetar istället med komponenter som sedan säljs till exempelvis företag som tillverkar bilar och slutkonsumenten, i form av bilköparen, är därmed inte särskilt nära. Det finns således stora skillnader avseende den sociala dimensionen inom sektorn, vilket kan påverka relationen mellan dimensionen och FP. Det behövs därför mer forskning som fokuserar på olika typer av företag och branscher som ingår i sektorn för att klargöra eventuella skillnader i den sociala CSR-dimensionens påverkan på FP.

5.2.4 Sällanköpsvaror och -tjänster

Studiens resultat påvisar att samtliga CSR-dimensioner har en positiv påverkan på FP inom denna sektor. Sällanköpsvaror och -tjänster inrymmer företag som säljer varor och tjänster direkt mot konsument som till exempel bilar, hushållsprodukter, lyxvaror samt hotell- och

restaurangverksamhet (MSCI, u.å.). Sektorns närhet till slutkonsument är en tänkbar

förklaringsfaktor till studiens resultat. Enligt Hoepner et al. (2010) är sektorns närhet till konsument en påverkansfaktor gällande huruvida CSR leder till ökad FP. Resonemanget gör gällande att

CSR-70 engagemang har en större lönsamhet för företag som säljer produkter eller tjänster direkt mot

konsument. Förklaringen till detta är att slutkonsumenter tenderar att beakta hållbarhetsaspekter i större utsträckning än företag i sina köpbeslut. CSR-engagemang kan enligt McWilliams et al. (2001) vara en effektiv differentieringsstrategi inom branscher som riktar sig direkt mot slutkonsumenter. Genom att engagera sig i CSR signalerar företag trovärdighet och pålitlighet, vilket ökar konsumentens benägenhet att köpa företagets varor eller tjänster. Studiens resultat stödjer dessa resonemang då ökad CSR i samtliga dimensioner leder till en ökning av FP. Den sociala dimension har den största positiva påverkan på FP, vilket är den dimension som enligt Thomson Reuters (se bilaga 1) syftar till att reflektera företagets rykte och mäter företagets kapacitet att skapa tillförlitliga och lojala relationer till bland annat kunder.

5.2.5 Dagligvaror

Studiens resultat visar att den sociala dimensionen och bolagsstyrningsdimensionen har en positiv påverkan på FP inom denna sektor, medan inget statistiskt signifikant samband hittades för

miljödimensionen. Liksom i sektorn sällanköpsvaror och -tjänster har den sociala dimensionen den största positiva påverkan på FP inom dagligvarusektorn. Ytterligare en gemensam nämnare mellan dessa två sektorer är att sektorn dagligvaror också karaktäriseras av att rikta sig direkt mot

slutkonsument. Dagligvaror inrymmer dock företag som säljer mer basala varor som exempelvis livsmedel och hushållsprodukter av enklare slag (S&P Global, 2018), en sektor som därmed karaktäriseras av många aktörer som säljer liknande varor, varför företagens rykte och

varumärkesuppfattning kan ha en stor inverkan på dess framgång. Även inom denna sektor är det därför troligt att en implementering av CSR-aspekter i sin marknadsföringsstrategi, exempelvis genom produktdifferentiering, kan skapa ekonomiska fördelar. Det överensstämmer med Hoepner et al. (2010) som menar att CSR är lönsamt för sektorer som säljer produkter direkt till

slutkonsumenter och även med McWilliams et al. (2001) redogörelser om att CSR kan vara en framgångsrik differentieringsstrategi. McWilliams et al. (2001) menar även att konsumenter som värdesätter CSR är villiga att betala mer för en produkt som innefattar CSR om konsumenten är medveten om CSR-attributen, vilket ytterligare kan motivera att CSR kan vara viktigt ur ett marknadsföringsperspektiv. Att resultaten påvisar positiva samband är väntat med bakgrund av att hållbarhet och CSR är uppmärksammade ämnen som engagerar konsumenter. Då dagligvaror efterfrågas av alla konsumenter är det naturligt att ett intresse för CSR genomsyrar konsumenternas val, vilket får till följd att företag som arbetar aktivt och synligt med CSR kan attrahera kunder och därigenom öka sin lönsamhet.

71 Engagemang i CSR uppskattas dock inte bara av konsumenter, utan även anställda kan värdera CSR-arbete. Dagligvarusektorn är arbetskraftsintensiv menar Feng et al. (2017), vilket innebär att anställda är viktiga. Feng et al. (2017) finner också att den medarbetarorienterade aspekten av den sociala CSR-dimensionen påverkar FP positivt i sektorn, vilket även den samhällsorienterade aspekten gör. Det överensstämmer med den här studiens resultat som visar att den sociala dimensionen påverkar FP positivt i sektorn. Den sociala dimensionen innefattar enligt Refinitiv (u.å.) till exempel arbetskraft och produktansvar och då Hoepner et al. (2010) förklarar att

intressentgruppers påverkansgrad kan påverka relationen mellan CSR och FP tyder resultaten på att både externa intressenter, som konsumenter, och interna intressenter, i form av anställda,

värdesätter dagligvaruföretagens CSR-arbete.

5.2.6 Hälsovård

Studien finner att samtliga CSR-dimensioner påverkar FP positivt inom denna sektor. Den sociala dimensionen tätt följt av miljödimensionen har den största påverkan inom hälsovård och studiens resultat påvisar även att det är i denna sektor som dessa dimensioner har den största positiva påverkan på FP. Hälsovårdssektorn inrymmer bland annat företag som hälso- och

sjukvårdsinrättningar, läkemedelsproducenter och bioteknik (S&P Global, 2018), det vill säga verksamheter som kräver särskild kompetens hos en stor del av arbetskraften, vilket skulle kunna utgöra en förklaringsfaktor till den sociala dimensionens positiva och relativt stora påverkan på FP inom denna sektor. Den sociala dimensionen tar bland annat fasta på företagets förmåga att skapa goda arbetsplatser, arbetstillfredsställelse samt möjligheter och utveckling för de anställda

(Refinitiv, 2019b), vilket kan utgöra särskilt viktiga framgångsfaktorer i företag som är beroende av en kvalificerad arbetskraft (Hoepner et al., 2010). CSR-engagemang bidrar till att underhålla en god relation till medarbetarna, men även att skapa en attraktiv bild av företaget som arbetsgivare

(Sprinkle et al., 2010; Shen et al., 2016), vilket innebär att CSR kan användas som ett medel för att både behålla, men också rekrytera, den bästa arbetskraften (McWilliams et al., 2001). Kostnaden att förlora ett fåtal medarbetare med en viss kompetens kan bli mycket hög då dessa inte enkelt kan ersättas, vilket genererar att verksamheten blir lidande och så även den finansiella prestationen. Därigenom är det också tänkbart att medarbetare utgör en primär intressentgrupp med stort inflytande inom sektorn, vilket också återspeglas i den deskriptiva analysen då sektorn hälsovård har det näst högsta genomsnittliga CSR-betyget i den sociala dimensionen.

Att samtliga CSR-dimensioner påverkar FP positivt inom hälsovårdssektorn är även intressant med bakgrund av att sektorn innehåller kontroversiella branscher. Cai et al. (2012) påvisar att det är lönsamt för företag inom kontroversiella branscher att engagera sig i CSR, vilket överensstämmer

72 med den här studiens resultat. Kontroversiella branscher kännetecknas bland annat av sociala tabun, moraliska tveksamheter och politiska påtryckningar enligt Cai et al. (2012) som även framför att det finns en ökande problematik kring miljömässiga, sociala eller etiska aspekter hos företag i

kontroversiella branscher. Bioteknikföretag eller läkemedelsföretag som ingår i sektorn kan anses kontroversiella (Cai, et al., 2012), inte minst på grund av de etiska och moraliska aspekter den framskridande utvecklingen inom området ger upphov till (Jakobsson, 2015, 4 augusti). Då CSR enligt McWilliams et al. (2001) kan vara ett sätt för företag att signalera ärlighet och pålitlighet till konsumenter kan CSR-engagemang ur konsumentsynvinkel vara viktigt rent

marknadsföringsmässigt för företag som säljer kontroversiella produkter. Närheten till

slutkonsument kan också påverka relationen mellan CSR och FP enligt Hoepner et al. (2010) och hälsovårdssektorn är enligt Feng et al. (2017) en sektor med närhet till slutkonsumenter. Det är därmed tänkbart att ett kontroversiellt bioteknikföretag som erbjuder konsumenter DNA-analyser i syfte att påvisa vilka sjukdomar konsumenten riskerar att drabbas av, eller ett läkemedelsföretag som köper information om DNA-analysföretagets kunder i syfte att utveckla läkemedel, prioriterar CSR-arbete för att signalera att de är ärliga och pålitliga och därigenom kan attrahera kunder. I det sammanhanget är denna studies resultat, som påvisar positiva samband mellan de olika CSR-dimensionerna och FP, väntade. Denna studies resultat överensstämmer även med Min et al. (2017) och Mehralian et al. (2019) som undersökt läkemedelsföretag och som fann positiva samband mellan CSR och FP.

5.2.7 Finans

I finanssektorn återfinns till exempel banker och försäkringsbolag (MSCI, u.å.). Tidigare studier av bland annat Bagh et al. (2017), Matuszak et al. (2017), Simpson et al. (2002) och Wu et al. (2013) som fokuserat på samband mellan total CSR och FP hos företag inom finanssektorn visar på ett positivt samband, vilket överensstämmer med den här studiens resultat som visar att både den miljömässiga CSR-dimensionen, den sociala CSR-dimensionen och bolagsstyrningsdimensionen påverkar FP positivt. Denna studies resultat visar att den miljömässiga dimensionen har störst påverkan på FP. Även Shakil et al. (2019), Laguir et al. (2018) och Buallay (2019) finner att den miljömässiga dimensionen påverkar FP positivt i undersökningar fokuserade på banker. Likaså finner Feng et al. (2017) ett positivt samband mellan den miljömässiga dimensionen och FP i finanssektorn. Resultaten kan bero på att företag inom finanssektorn ofta arbetar med

miljöförebyggande åtgärder och därmed värdesätter den miljömässiga CSR-dimensionen, något Feng et al. (2017) påpekar. Att arbeta med miljörelaterade hållbarhetsaspekter kan även medföra konkurrensfördelar för företag inom finanssektorn menar Feng et al. (2017), vilket också kan förklara resultatet.

73

Enligt denna studies resultat påverkar även bolagsstyrningsdimensionen FP positivt i finanssektorn, vilket överensstämmer med Renders et al. (2010) uppfattning om att företag med högt rankad bolagsstyrning genererar bättre ekonomiska resultat. Resultaten är även förenliga med Zagorchev et al. (2015) uppfattning om att bolagsstyrningsdimensionen kan påverka FP positivt hos

finansföretag. Denna studies resultat är dock det motsatta till Buallay (2019) som finner att bolagsstyrningsdimensionen påverkar FP negativt i bankbranschen. Shakil et al. (2019) studerade också sambandet hos banker, men fann inget samband mellan dimensionen och FP.

Bolagsstyrningsdimensionen handlar enligt Refinitiv (2019b) om bland annat ledning, styrelse och strategier och Renders et al. (2010) gör gällande att kvalitén på den institutionella miljön är viktig att beakta då den påverkar förhållandet mellan bolagsstyrning och FP.

Enligt Zagorchev et al. (2015) är bolagsstyrningsdimensionen viktig för företag inom finanssektorn då finansföretag påverkar både samhället och samhällsekonomin, varför brister hos exempelvis banker kan leda till omfattande negativa externa effekter. Bolagsstyrning spelar därför en viktig roll för finanssektorns stabilitet och utveckling menar Zagorchev et al. (2015). Finansföretagens viktiga roll i samhället innebär även att företag inom finanssektorn har fler intressenter än icke-finansiella företag enligt Zagorchev et al. (2015), vilket också kan förklara att den här studiens resultat visar att bolagsstyrningsdimensionen påverkar FP positivt då påverkan från intressenter enligt McWilliams et al. (2001) är en viktig anledning till att företag engagerar sig i CSR och Brooks et al. (2018) påpekar att investeringar i CSR därför påverkar FP positivt.

Denna studies resultat avseende bolagsstyrningsdimensionen är också väntade med bakgrund av att finansföretag enligt Zagorchev et al. (2015) är hårt reglerade och Carroll et al. (2010) menar att ett proaktivt CSR-arbete, som att förutse, planera och initiera CSR-initiativ – det vill säga agerande kopplat till bolagsstyrningsdimensionen – är positivt för företag som vill undvika ytterligare regleringar som innebär hårdare krav. Carroll et al. (2010) påpekar även att allmänheten förväntar sig att företag ska engagera sig i CSR, vilket ytterligare motiverar att CSR är lönsamt för företag inom finanssektorn då Zagorchev et al. (2015) påvisar att finansföretag är viktiga för allmänheten och samhället överlag. Det är därmed rimligt att företag i finanssektorn har finansiella fördelar av en god bolagsstyrning.

Den sociala CSR-dimensionen påverkar FP positivt enligt den här studiens resultat. Det överensstämmer med resultatet i studien av Shakil et al. (2019). Dock visar studien av Buallay