Sociala effekter
Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus
6.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor, kostnader och övriga sociala effekter
av efterbehandlingen av Lerums f.d. kemtvätt i Lerums kommun. Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av Lerums kemtvätt består av en riskbedömning och utvärdering av genomförd sanering (Stenlund och Lindfred 2002), ekonomisk slutrapportering (Bolvede 2004), slutrapport (Gustavsson 2006) och kvantifiering av miljö- och hälsoeffekter, se ovan. Någon huvudstudie har inte varit tillgänglig, eftersom detta begrepp ännu inte hade introducerats när de tidiga undersökningarna och utredningarna som utvärderas här genomfördes. Materialet kring efterbehandlingen av Lerums kemtvätt har varit begränsat när det gäller sam- hällsekonomiska och sociala effekter. Materialet innehåller få uppskattningar av det ekonomiska värdet av icke-marknadsprissatta nyttor och kostnader av efterbe- handlingsprojektet vilket återspeglas i den kvantitativa bedömningen.
Efterbehandlingen av Lerum skiljer sig från de flesta andra objekt som ingår i denna utvärdering eftersom den inte är avslutad ännu. Fram till 2002 avlägsnades 1,4 ton perkloretylen (PCE) som framförallt fanns under de utbildningslokaler som finns på området (Bolvede 2004). Det finns fortfarande föroreningar av perklorety- len kvar i marken men det är oklart hur stora dessa mängder är (Gustavsson 2006). Det kommer dock att vara svårt att säga något om huruvida efterbehandlingen haft några negativa eller positiva konsekvenser eftersom de föroreningar som finns kvar fortfarande långsamt sprids till omgivningen. De uppsatta saneringsmålen för per- kloretylen har inte uppnåtts i jord- och vatten (Bolvede 2004). Det är således oklart
110
vilken effekt redan genomförda åtgärder faktiskt har fått. I denna analys ingår end- ast efterbehandlingsåtgärder fram till 2006. Utredningsarbete pågår fortfarande på det aktuella objektet, som enligt Länsstyrelsens regionala program från 2011 inte längre finns med på listan över efterbehandlade områden eftersom det finns förore- ningar kvar. Den bedömning som görs nedan blir därför mycket osäker.
Kolumn 2 i Tabell 45 och Tabell 47 nedan sammanfattar nyttor och kostnader av efterbehandlingen av Lerums kemtvätt utan att sätta kronor på dem. Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse, ”(X)” indikerar en post som bedöms vara av mindre betydelse, medan ”0” indikerar att en post bedöms vara utan betydelse. I kolumn 3 i tabellerna nedan anges kronor för de nytto- och kost- nadsposter där det varit möjligt att monetarisera dessa.
6.7.1 Nyttor
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker
Markvärdesförändringen av Lerums kemtvätt är svårbedömd eftersom en okänd mängd föroreningar fortfarande finns kvar i marken. Idag används lokaler på om- rådet för undervisning. Den okända markvärdesförändringen illustreras av ”?” för nyttopost B1 i Tabell 45.
B2. Positiva effekter på hälsa
Hälsoeffekter gäller främst för den personal och de elever som vistas i de utbild- ningslokaler som finns på området. Dessa lokaler måste ventileras för att klara WHO:s lågrisknivå (Sällsten 2002). Detta gäller dock inomhusmiljö.
I övrigt har det iakttagits att halter av PCE visat en sjunkande trend under sanering- en. När saneringen upphört har halterna dock återställts till samma nivå som innan. Detta gäller både i mark och i vatten. Det finns troligen betydande mängder PCE kvar i marken men källan är okänd (Stenlund och Lindfred 2002).
Enligt Tabell 48 har efterbehandlingen resulterat i ca 0-680 färre sjukdomsfall (varav inga cancerfall). Dessa har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. EBH har inte haft någon effekt på akuta hälsoef- fekter men har troligen minskat icke-akuta hälsoeffekter genom potentiellt mins- kade sjukdomsfall.
Detta illustreras av ”0” för nyttopost B2a och c samt av (X) för nyttopost B2b i Tabell 45.
B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster
Eftersom föroreningen till stor del finns under en byggnad och inte är avlägsnad är det av samma skäl som nämns under B2 inte troligt att den efterbehandling som genomförts fram till 2006 fått några positiva effekter på ekosystemtjänster. Ytterli-
111
gare ett skäl till detta är att saneringsmålen beträffande föroreningshalten i jord och vatten inte har uppnåtts (Bolvede 2004).
Detta illustreras av ”0” för nyttopost B3a-c i Tabell 45. B4. Andra positiva externa effekter
Inga identifierade, nyttopost B4 bedöms vara utan betydelse (0). Den kvalitativa identifieringen av nyttor sammanfattas i Tabell 45. Tabell 45 Identifiering av nyttor – Lerums kemtvätt
Nyttor (B)
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken
efterbehandling sker.
?
B2. Positiva effekter på hälsa
B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0
B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker.
B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro
(X) 0 B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster.
B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området.
0
B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. 0
B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. 0
B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. 0
Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.
6.7.2 Kostnader
C1. Åtgärdskostnader
I juni 2002 hade 1,4 ton PCE avlägsnats det var tre gånger mer än vad som tidigare bedömts finnas under byggnaden på området. Kostnaden för den efterbehandling som pågick fram till 2002 uppgår till ca 2,9 miljoner kronor, varav Lerums kom- mun stod för ungefär hälften av kostnaderna (Bolvede 2004), se även Tabell 46. Efterbehandlingsarbetet avslutades under 2006 och projektkostnaden har KPI- justerats till 2010 års värde till ca 3 MSEK enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten.
112
Tabell 46 Kostnad för efterbehandling av Lerums kemtvätt fram till 2002 (Bolvede 2004).
Åtgärdskostnaderna illustreras av ett ”X” för kostnadspost C1a-b samt C1d-f i kolumn 2 i Tabell 47 nedan. Kapitalkostnader (C1c) förekom inte i detta efterbe- handlingsprojekt eftersom det är ett bidragsfinansierat projekt. Detta illustreras med ”0”för C1c i Tabell 47 nedan. I kolumn 3 i samma tabell anges de totala åt- gärdskostnaderna.
C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna
Inga omfattande transporter eller deponering av massor har förekommit eftersom in situ-behandling användes. Det har inte framkommit att efterbehandlingen gett upp- hov till andra hälsoeffekter ex. oro. Sammantaget illustreras detta av ”0” för kost- nadspost C2b-d i Tabell 47.
C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna
Inga identifierade. Detta illustreras av ”0” för kostnadspost C4 i Tabell 47. C4. Andra negativa externa effekter
Inga identifierade. Detta illustreras av ”0” för kostnadspost C4 i Tabell 47. Den kvalitativa identifieringen av kostnader samt kvantifieringar sammanfattas i Tabell 47.
6.7.3 Nettonytta
Den ovan beskrivna efterbehandlingsinsatsen ledde till att tre gånger så mycket PCE som man ursprungligen hade antagit fanns inom området avlägsnades. Det är dock ändå sannolikt att en betydande mängd PCE fortfarande finns kvar; källans storlek var inte i detalj känd vid tiden för saneringens avslutande. Efterbehandling- ens positiva effekter bedöms sammantaget vara mycket små, men eftersom några mätningar exempelvis på halter i ytvatten före respektive efter åtgärd saknas så är antagandet mycket osäkert. Utfallet av saneringsinsatsen kan troligen ses som en följd av att det inte fanns tillräcklig kunskap om föroreningssituationen när efter- behandlingen inleddes, även om undersökningar hade gjorts enligt de normer som gällde vid den aktuella tidpunkten. Generellt är det mycket osäkert att göra en sam- hällsekonomisk analys av ett objekt som Lerum eftersom effekterna är mycket
113
osäkra. Analysen ovan ger dock en översikt över vilka typer av samhällsekono- miska effekter som rimligen bör ha orsakats av EBH-åtgärderna vid Lerumstvätten. Tabell 47 Identifiering av kostnader samt kostnader för Lerums kemtvätt
Kostnader (C) Mkr
C1. Åtgärdskostnader
C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder
X
C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X
C1c. Kapitalkostnader. 0
C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell transport och deponering av förorenade massor.
X
C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning.
X
C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av
efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen.
X
Kostnader för C1a-b samt C1d-f: 3
C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på
det efterbehandlade området.
C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor).
0
C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.
C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro.
0 0
C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna.
C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området.
0
C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området.
0
C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.
0
C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C3. 0
Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.
6.8
Sociala effekter av EBH
Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Lerums f.d. kem- tvätt. Bedömningen av den sociala hållbarheten görs med hjälp av sex kriterier, vilka poängssätts utefter den positiva eller negativa effekt som efterbehandlingen av Lerums kemtvätt antas ha haft på respektive kriterium.
114
En prestandamatris över de bedömda sociala effekterna till följd av EBH- åtgärderna vid Lerums f.d. kemtvätt redovisas i Tabell 48.
Tabell 48 Prestandamatris för sociala effekter till följd av EBH-åtgärder vid Lerums f.d. kemtvätt.
Kulturmiljö
Det är inte troligt att om området som sanerats innefattar någon kulturmiljö. I Tabell 48 poängsätts därför kriterium Kulturmiljö med ”0 Ingen effekt”.
Den lokala markanvändningen
Det kan hävdas att den lokala markanvändningen påverkats genom att byggnaden blivit mera brukbar till följd av åtgärderna. Det kan vara den förbättrade ventilat- ionen som åstadkommit detta och det är inte säkert att denna åtgärd ska ses som en del av EBH-åtgärderna. I Tabell 48 poängsätts har dock kriterium Markanvändning poängsatts med ”+1 Möjlig positiv effekt”.
Sociala effekter
Kriterium Effekt
Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader.
Ingen effekt
Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBH- insatsen?Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse.
Möjlig positiv
Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur?Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre
förutsättningar för utövande.
Möjlig positiv
Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning?Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning.
Ingen effekt
Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området?Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden.
Ingen effekt
Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv.
115 Rättvisa
I Tabell 48 poängsätts kriterium Rättvisa med ”+1 Möjlig positiv effekt” eftersom det möjligen är så att ingen grupp i samhället missgynnas av åtgärderna. Rekreation
Se B3 i den ekonomiska analysen ovan. I Tabell 48 poängsätts kriterium Rekreat- ion med ”0 Ingen effekt”.
Hälsa
Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. I Tabell 48 poängsätts kriterium Hälsa med ”0 Ingen effekt”.
Andra lokala sociala effekter
Inga identifierade. I Tabell 48 poängsätts därför kriterium S6 med ”0 Ingen effekt”. Observera att lokalernas ökade användbarhet beskrivs och bedöms under posten ”Den lokala markanvändningen” ovan.
Sammantaget har efterbehandlingen av Lerums kemtvätt inte inneburit några soci- ala effekter av betydelse.
6.9 Hållbarhetsanalys
Åtgärderna har lett till mycket marginella miljömässiga och sociala effekter. Åt- gärderna har inte heller medfört några samhällsekonomiska nyttor som kunnat identifieras, möjligen med undantag för en viss markvärdesökning. I en samlad bedömning framstår det som sannolikt att EBH-åtgärderna vid Lerums f.d. kem- tvätt inte bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Det ska dock tydligt påpekas att området inte ännu betraktas som åtgärdat och att ytterligare EBH-åtgärder kan komma att genomföras. Efter genomförande av eventuella ytterligare åtgärder kan bedömningen av effekter och hållbarhet komma att ändras.
6.10 Goda exempel
I Tabell 49 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Lerums f.d. kemtvätt.
Syftet med efterbehandlingsåtgärden var i första hand att få bort den PCE som fanns under byggnaden, huvudsakligen för att undvika förhöjda halter i inomhus- luften. För att åtgärda PCE i porluften under bygganden användes vakuumextrakt- ion, där man sög ut den förorenade luften. Därefter fick luften passera sedan ett kolfilter som avlägsnade PCE.
Inför saneringen underskattades mängden PCE i marken vilket sannolikt medförde att man underdimensionerade åtgärderna
116
Den PCE som förekom på större djup, nära och under grundvattennivån, åtgärda- des med en ”pump-and treat”-metod. Förorenat grundvatten pumpades upp till en container där det renades genom luftning (stripping), varefter luften renades. Även här användes kolfilter.
Tabell 49 Sammanställning ”goda exempel” Lerums f.d. kemtvätt. Goda exempel och erfarenheter Fd kemtvätten i Lerum
Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Översikt Projektstruktur samt upphandling Utredningar Mätningar Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa
Bra och mindre bra
Grad av innovation? Betyg 1-5
Hinder för bättre teknikval?
Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar?
Inför saneringen gjordes en uppskattning av mängden PCE i marken till 400 kg. Detta visade sig vara en alltför låg siffra vilket sannolikt medförde att man underdimensionerade åtgärderna (1400 kg PCE sanerades).
Projektet avsågs att avslutas tidigare men har fått drivas vidare eftersom åtgärdsmål inte kunnat nås. Ventilation av byggnaden krävs fortfarande för att hålla halterna i inomhusluften på en acceptabel nivå. Det är också en komplicerad sitaution avseende planfrågor mm. Sannolikt hade annan metod eller utformning av metoden valts om de faktiska förhållandena vid platsen varit bättre kända.
4
Detta var en relativt tidig in-situsanering. Man hade ett förhållandevis litet underlagsmaterial att tillgå, vilket bland annat kan ha medfört att man underskattade föroreningsmängden i marken. Detta är i sin tur sannolikt ett av skälen till att den åtgärd som utfördes visade sig vara underdimensionerad och därmed fick ett resultat som i praktiken inte ledde till någon reduktion av de risker som identifierats. Att "våga" testa en alternativ saneringsmetod har, trots att utfallet inte blev som förväntat, gett kunskap om såväl metoden som dess begränsningar.
Syftet med efterbehandlingsåtgärden var i första hand att få bort den PCE som fanns under byggnaden, huvudsakligen för att undvika förhöjda halter i inomhusluften. Parallellt med saneringen renoverades byggnaden varefter den användes som undervisningslokal.
Nej
Projektet har inneburit en hel del mätningar i fält för att fånga upp halter i porluft och inomhusluft.
För att åtgärda PCE i porluften under bygganden användes vakuumextraktion, där man sög ut den förorenade luften. Därefter fick luften passera genom ett kolfilter som avlägsnade PCE.
Nej
117
Tabell 49 forts Sammanställning ”goda exempel” Lerums f.d. kemtvätt.
Projektet har en relativt hög innovationsgrad och har gett viktiga erfarenheter om in-situ sanering av PCE. En särskilt viktig erfarenhet är att den här typen av åtgärd kräver mycket detaljerad kunskap om föroreningarnas mängd och förekomst för att en korrekt dimensionering av åtgärderna ska kunna göras.
Saneringsteknik 2 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa
Bra och mindre bra
Grad av innovation? Betyg 1-5 Hinder för bättre teknikval?
Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar?
Den PCE som förekom på större djup, nära och under grundvattennivån, åtgärdades med en ”pump-and treat”-metod. Förorenat grundvatten pumpades upp till en container där det renades genom luftning (stripping). I och med denna behandling övergick den PCE som fanns i vattnet till gasfas, varefter luften renades. Även här användes kolfilter.
0
4
Inför saneringen gjordes en uppskattning av mängden PCE i marken till 400 kg. Detta visade sig vara en alltför låg siffra vilket sannolikt medförde att man underdimensionerade åtgärderna (1400 kg PCE sanerades).
Projektet avsågs att avslutas tidigare men har fått drivas vidare eftersom åtgärdsmål inte kunnat nås. Kompletterande utredningar har genomförts efter åtgärdernas avslutande. Det är också en komplicerad sitaution avseende planfrågor mm. Sannolikt hade annan metod eller utformning av metoden valts om de faktiska förhållandena varit bättre kända.
118
7
Robertsfors
Den genomförda analysen av Robertsfors har till stora delar grundats på de kost- nads-nytto- och hållbarhetsanalyser av detta projekt som genomfördes av Rosén et al (2008; 2009). Någon ny information i form av studier av annat underlagsmaterial eller genomförande av nya intervjuer har inte hämtats in för den föreliggande ut- redningen.