Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor och kostnader av efterbehandlingen

Sociala effekter

Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på

3.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH I detta avsnitt identifieras och beskrivs nyttor och kostnader av efterbehandlingen

av Hanssons såg i Luleå. Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av Hanssons såg består precis som för övriga nio objekt av huvudstudien (Eriksson och Hörnsten 2002), kommunens slutrapport som även innehåller eko- nomisk slutrapportering (Ripa och Almqvist 2006) och bedömningar av miljö- och hälsoeffekter, se ovan. Materialet kring efterbehandlingen av Hanssons såg har

varit begränsat när det gäller samhällsekonomiska och sociala effekter. Det inne- håller få uppskattningar av det ekonomiska värdet av icke-marknadsprissatta nyttor och kostnader av efterbehandlingsprojektet vilket återspeglas i den kvantitativa bedömningen.

Kolumn 2 i Tabell 19 och Tabell 20 nedan sammanfattar nyttor och kostnader av efterbehandlingen av Hanssons såg utan att de monetariserats. Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse, ”(X)” indikerar en post som be- döms vara av mindre betydelse, medan ”0” indikerar att en post bedöms vara utan betydelse. I kolumn 3 i tabellerna anges kronor för de nytto- och kostnadsposter där det varit möjligt att monetarisera dessa.

3.7.1 Nyttor

De nyttor som identifierats för EBH-åtgärderna vid Hanssons såg redovisas i Ta- bell 19.

Tabell 19 Identifiering av nyttor – Hanssons såg

Nyttor (B) MKr

B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker.

(X)

B2. Positiva effekter på hälsa

B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0

B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker.

B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro

X 0

0,1

B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster.

B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området.

(X)

B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. (X)

B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. X

B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. X

Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.

B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker

Hanssons såg var ett sågverk fram till 1975 och låg i Gäddvik på Luleälvens södra sida. På sågverket impregnerades även virke. Det aktuella området är flack strand- mark som före efterbehandlingen varit delvis inhägnat. Området är flitigt använt av fritidsfiskare och har även en brygga för fritidsbåtar (Eriksson och Hörnsten 2002). Efter saneringen har målsättningen varit att återställa platsen bl.a. med växter som passar in i omgivningen samt stenar som förhindrar biltrafik över området (Efter- behandling av Hanssons såg Gäddvik, Luleå 2003-2004).

Markvärdesförändringen av Hanssons såg är svårbedömd. Troligen används områ- det på ett likartat sätt före som efter saneringen. Området används då som nu för friluftsaktiviteter med skillnaden att en kontorsbyggnad tagits bort och att an- strängningar gjorts för att återställa området. Området verkar heller inte vara plane- rat för bostäder eller någon annan verksamhet som höjer värdet på marken, men en potential för framtida markvärdesökning har ändå skapats. Detta illustreras av ”(X)” för nyttopost B1 i Tabell 19.

B2. Positiva effekter på hälsa

Det förekom inga akuta hälsorisker före efterbehandlingen, detta illustreras av ”0” för nyttopost B2a i Tabell 19.

Saneringen av Hanssons såg har inneburit minskade icke-akuta hälsorisker till följd av lägre dioxinhalter i de ytligaste jordlagren. Från kvantifieringen av miljö- och hälsoeffekter i Tabell 19 kan det konstateras att saneringen gett upphov till 0,02 minskade cancerfall. Enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten så kan nuvärdet av den årliga nyttan av detta beräknas till 0,1 MSEK. De ca 0-40 färre övriga typer av sjukdomsfall som kan förväntas uppstå har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. För icke-akuta hälsoris- ker uppstår således nyttor till följd av saneringen, därför illustreras nyttopost B2b även med ”X” i Tabell 19.

Det har inte framkommit i rapporteringen att efterbehandlingen av Hanssons såg har påverkat människors hälsa på något annat sätt och nyttopost B2c bedöms därför vara utan betydelse. Detta illustreras av ”0”i Tabell 19.

B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster

Området används för friluftsliv och är ett attraktivt utflyktsområde med fiskemöj- ligheter vid och utanför stranden (Elming och Forsgren 2004). Efter avslutad sanering har en ny väg till båthamnen byggts och planteringar utförts i samråd med fastighetsägare och andra berörda parter. En ny fiskebod har också uppförts eftersom den gamla fick tas bort. Efterbehandlingen har även medfört att området rensats på skräp så som gamla husgrunder och vrak samt allmänt bråte (Ripa och Almqvist 2006). Eftersom området sanerats och återställts är det troligt att rekreat- ionsmöjligheterna på området är oförändrade eller möjligen något förbättrade. Detta illustreras av ett ”(X)” för nyttopost B3a i Tabell 19.

Även för omgivningen är det troligt att efterbehandlingen och återställandet av platsen haft möjliga positiva effekter på rekreationsmöjligheterna. Den nya väg som byggts ökar tillgängligheten till båthamnen och påverkar troligen rekreations- möjligheterna i området, t.ex. båtanvändning, positivt. Detta illustreras av ett ”(X)” för nyttopost B3b i Tabell 19.

Efterbehandlingen av Hanssons såg har lett till att resthalter av dioxin nu följer det platsspecifika riktvärdet för området. Marken har även sanerats på koppar. I grund-

vattnet har kopparhalten sjunkit och åtgärdsmålet nåtts. Minskade föroreningshalter i marken samt i grundvattnet har troligen en rad positiva effekter på miljön och på miljöns ekosystemtjänster i området och i omgivningen (Ripa och Almqvist 2006). Exempel på sådana ekosystemtjänster skulle exempelvis kunna vara renande och reglerande processer såsom utspädning och nedbrytning (Naturvårdsverket 2012). Området ligger 350 meter från gränsen till skyddsområde för reservvattentäkt. Efterbehandlingen kan därför få positiva effekter till följd av minskad risk för spridning av föroreningar till denna vattentäkt (Holmström och Söderström 2006). Som nämnts ovan har efterbehandlingen medfört att området rensats på skräp, detta påverkar platsens estetiska värde positivt. Estetiska värden kategoriseras som en kulturell ekosystemtjänst (Naturvårdsverket 2012).

Sammantaget kan det därför antas att efterbehandlingen haft en positiv inverkan på tillgången på övriga ekosystemtjänster. Detta illustreras av ett ”X” för nyttopost B3c i Tabell 19.

B4. Andra positiva externa effekter

Hanssons såg var Luleå kommuns första projekt kopplat till sanering av förorenad mark. Detta indikerar att kunskapsinhämtningen genom projektet troligen varit mycket stor för kommunen. Det konstateras i slutrapporten att arbetsgången enligt MIFO varit ett bra stöd för projektet som kunnat följas.

Positiva effekter kopplade till organisatoriska frågor i projektet redovisas under avsnittet ”Goda exempel” nedan.

Efterbehandlingsarbetet har således lett till ytterligare positiva effekter än B2 och B3. Detta illustreras av ett ”X” för nyttopost B4 i Tabell 19. Dessa effekter har dock inte kunnat kvantifieras.

3.7.2 Kostnader

De kostnader som identifierats för EBH-åtgärderna vid Hanssons såg redovisas i Tabell 20.

C1. Åtgärdskostnader

Eftersom föroreningsmängden var större än vad som uppskattats i projektets inle- dande skede blev kostnaderna mer än dubbelt så stora jämfört med vad som beräk- nats från början. Detta presenteras i projektkalkylen i Tabell 21 nedan.

Entreprenadarbeten och deponiavgifterna växte särskilt mycket vilket inte är förvå- nande eftersom den större föroreningsmängden gjorde att en större volym massor behövde fraktas till deponi.

Tabell 20 Identifiering av kostnader samt kostnader för Hanssons såg

Kostnader (C) Mkr

C1. Åtgärdskostnader

C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X

C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X

C1c. Kapitalkostnader. 0

C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell transport och deponering av förorenade massor.

C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning.

C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av

efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen.

Kostnaden för C1a-b samt C1d-f: 12

C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det

efterbehandlade området.

C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor).

X 0,1

C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.

C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro.

0 C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av

åtgärderna.

C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området.

C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det

efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området.

X 0,5

C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.

C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C3. 0

Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.

Åtgärdskostnaderna illustreras av ett ”X” för kostnadspost C1a-b samt C1d-f i kolumn 2 i Tabell 20. Kapitalkostnader (C1c) förekom troligen inte i detta efterbe- handlingsprojekt eftersom det är ett bidragsfinansierat projekt. Detta illustreras med ”0”för C1c i Tabell 20. I kolumn 3 i samma tabell anges de totala åtgärdskost- naderna. Dessa har KPI-justerats till 2010 års värde och uppgår då till ca 12 MSEK.

Tabell 21 Projektkalkyl Hanssons såg (sid. 10, Ripa och Almqvist 2006).

C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna

I WSP:s (2004) slutrapport för projektet beskrivs de skyddsåtgärder som vidtagits för att minska såväl människors som omgivningens exponering av föroreningarna. Skyddsnivån har bestämts utifrån vilken risk för negativa hälsoeffekter som förele- gat vid schaktningen. Tre olika skyddsnivåer med varierande exponeringsrisker och krav på skyddsutrustning har använts. Den högsta skyddsnivån har inte använts i projektet. Även skydd mot att sprida föroreningar till den yttre miljön har vidtagits. Exempel på dessa är inhägnad av arbetsområdet, åtgärder för att minimera öppna schaktytor samt för att minska dammspridning genom att fukta eller täcka över ytorna (WSP 2004). Det kan därför antas att inga särskilda hälsorisker till följd av åtgärderna på det efterbehandlade området uppkommit. Detta illustreras av ”0” för kostnadspost C2a i Tabell 20.

Drygt 3 500 ton förorenade massor har transporterats till olika anläggningar i Kumla, Umeå och Västerås. Det är möjligt att dessa transporter har lett till ökade hälsorisker till följd av damning vid lastning av massor samt till följd av utsläpp av avgaser, se även C3. Transporterna kan även medföra en viss risk för trafikolyckor. I enlighet med Tabell 17 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,03 olyckor * 4,412 Mkr = ca 0,1 Mkr. Detta illustreras av X för kostnadspost C2b i Tabell 20.

Eftersom de förorenade massorna tas omhand av aktörer som är kvalificerade för att ta hand om förorenade massor kan det antas att inga hälsorisker uppstod i samband med behandling och deponering av massor. Det finns inga uppgifter om att efterbehandlingen skulle gett upphov till andra typer av försämrad hälsa, detta illustreras av ”0” för kostnadspost C2c respektive C2d i Tabell 20.

C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna

De förorenade massorna transporterades Kumla, Umeå och Västerås. Dessa transporter innebär utsläpp av växthusgaser och partiklar. Det kan därför antas att saneringen lett till klimateffekter vilka kan uttryckas som minskad tillgång på eko-

systemtjänster. Transporterna har enligt Tabell 17 resulterat i utsläpp av 293 ton koldioxid (CO2) samt 2 ton kväveoxider (NOX). För dessa transportera har ASEK-

värden för regionala vägtransporter använts för att värdera luftutsläppen. ASEK 5 rekommenderar 1,08 kr/kg som koldioxidvärde samt 80 kr/ kg för kväveoxider (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten samt Trafikverket 2012). Detta innebär följande värde- ringar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns: 2 ton NOX * 80 kr/kg * 1000

= 160 000 kr, 293 ton CO2 * 1,08 kr/kg * 1000 = ca 320 000 kr, dvs. knappt

500 000 kr totalt (0,5 Mkr).

Kostnaden för utsläpp av CO2 och NOX som efterbehandlingen av Hanssons såg

resulterat i kan uppskattas till ca 500 000 kronor. Övriga utsläpp och andra effekter på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna värderas inte.

Inga effekter på C3a eller C3c är identifierade. Detta illustreras av ”0” för kostnadspost C3a och C3c respektive ”X” för kostnadspost C3b i Tabell 20. Där anges även den beräknade kostnaden för C3b.

C4. Andra negativa externa effekter

Inga identifierade. Detta illustreras av ”0” för kostnadspost C4 i Tabell 20.

3.7.3 Nettonytta

Endast ett fåtal nytto- och kostnadsposter har kunnat uttryckas i monetära termer. Endast nyttan och kostnaden av förändrade hälsorisker, projektkostnaden, kostnad för hälsorisker till följd av transporter samt kostnaden för utsläpp av koldioxid och kväveoxider har kunnat uttryckas monetärt. Det är intressant att notera att den uppskattade kostnaden för utsläpp till luften utgör en relativt liten del i förhållande till projektkostnaden, trots omfattande transporter. Ovan har dock en rad nytto- och kostnadsposter kunnat beskrivas kvalitativt. Någon nettonytta är inte rimlig att räkna fram eftersom det är så många nytto- och kostnadsposter som endast har kunnat beskrivas kvalitativt. Sammantaget är EBH-åtgärdernas samhällsekono- miska lönsamhet mycket svårbedömd. Med hänsyn till det låga markvärdet är det, givet dagens situation på fastighetsmarknaden, troligt att projektet inte är samhälls- ekonomiskt lönsamt. Denna bedömning är dock behäftad med betydande osäkerhet eftersom så få poster varit möjliga att kvantifiera.

3.8 Sociala effekter av EBH

Nedan bedöms den sociala hållbarheten av efterbehandlingen av Hanssons såg. Bedömningen och poängsättningen av de sociala kriterierna gjordes baserat på information och data från projektrapporterna och sammanfattas i Tabell 22. Po- ängssättningen kan därför betraktas som en uppskattning för respektive kriterium, resultatet har inte stämts av med berörda parter i exempelvis Luleå kommun.

65 Tabell 22 Sociala effekter – Hanssons såg

Kulturvärden

Kulturvärden saknas på platsen. Poängssättningen i Tabell 30 nedan poängsätts därför kriterium Kulturvärden med ”0 Ingen effekt”.

Den lokala markanvändningen

Efterbehandlingen har medfört att området inte behöver beläggas med några re- striktioner utan kan hållas öppet. Detta har varit ett mål med efterbehandlingen. I Tabell 22 nedan poängsätts därför kriterium Markanvändning med ”+2 Trolig positiv effekt”.

Rättvisa

Den lokala effekten i Luleå är att troligen ingen missgynnas. I Tabell 22 nedan poängsätts därför kriterium Rättvisa med ”+1 Möjlig positiv effekt”.

Sociala effekter

Kriterium Effekt

Kulturvärden. Vilka effekter har uppstått på kulturvärden i samband med EBH-insatsen? Exempelvis borttagning av kulturbyggnader.

Ingen effekt

Markanvändning. Vilka effekter har uppstått på den lokala markanvändningen i området och dess närhet till följd av EBH- insatsen?Exempelvis att marken på eller i närheten av området kan nyttjas för nya ändamål såsom rekreation eller bostadsbebyggelse.

Trolig positiv

Rättvisa. Har någon grupp i samhället påverkats av EBH-insatsen och i så fall hur?Exempelvis att en lokal idrottsförening har fått bättre

förutsättningar för utövande.

Möjlig positiv

Rekreation. Har EBH-insatserna medfört förändrad rekreation i området eller dess omgivning?Exempelvis att området har blivit möjligt att besöka för promenader, fiske eller svampplockning.

Möjlig positiv

Hälsa. Har EBH-insatserna medfört någon belagd hälsoeffekt eller på hur människor uppfattar hälsosituationen i området?Exempelvis att människors oro minskat till följd av åtgärden.

Möjlig positiv

Lokala sociala effekter. Har EBH-insatserna medfört några lokala sociala effekter. Exempelvis skapande av arbetstillfällen eller andra effekter på lokalt näringsliv.

66 Rekreation

Se B3 i den ekonomiska analysen ovan. I Tabell 22 poängsätts kriterium Rekreat- ion med ”+1 Möjlig positiv effekt”.

Hälsa

Se B2 och C2 i den ekonomiska analysen ovan. I Tabell 22 poängsätts kriterium Hälsa med ”+1 Möjlig positiv effekt”.

Lokala sociala effekter

Inga lokala sociala effekter är identifierade till följd av efterbehandlingen av Hans- sons såg. I Tabell 22 poängsätts därför kriterium Lokala sociala effekter med ”0 Ingen effekt”.

Sammantaget bedöms efterbehandlingen av Hanssons såg ha inneburit överlag positiva sociala effekter. Några negativa sociala effekter har inte kunnat identifieras.

3.9 Hållbarhetsanalys

Åtgärderna har lett till begränsade positiva miljömässiga effekter för grundvatten, men samtidigt har EBH-åtgärderna åstadkommit negativa effekter p.g.a. avfalls- produktion, luftutsläpp och förbrukning av naturresurser. Transporterna av förore- nade massor var omfattande. De sociala effekterna är överlag positiva medan den samhällsekonomiska nettonyttan och den totala miljönyttan av EBH-åtgärderna är mycket svårbedömd. Utifrån den genomförda analysen är bedömningen att det är tveksamt om projektet som helhet kan betraktas som hållbart. För att projektet ska kunna betraktas som hållbart måste de negativa effekterna avseende miljöbelast- ningen under åtgärdernas genomförande och den mycket osäkra samhällsekono- miska nyttan kunna kompenseras av de långsiktigt positiva effekterna till följd av åtgärderna av källföroreningen och de positiva sociala effekterna.

3.9.1 Goda exempel

I Tabell 23 redovisas en sammanställning över goda exempel för EBH-åtgärderna vid Hanssons såg.

EBH-åtgärderna utfördes som traditionell schaktsanering med deponering kombi- nerat med rening av kopparförorenat grundvatten med torvfilter. Dock är rapporte- ring och uppföljning av filterreningen ofullständig.

Tabell 23 Sammanställning ”goda exempel” Hanssons såg. Goda exempel och erfarenheter Hanssons såg

Sammanfattning innovativa metoder som använts och som (kan) användas i fler EBH projekt Översikt Projektstruktur samt upphandling Utredningar Mätningar Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på det innovativa Bra och mindre bra Grad av innovation? Betyg 1-5 Hinder för bättre teknikval? Hade samma teknik valts vid andra förutsättningar

Nej, men föroreningssituationen får betecknas som väldigt okomplicerad.

Sannolikt ja. Saneringen blev dubbelt så dyr som beräknats vilket berodde på att mängden förorenad jord hade underskattats. Hade den varit mer korrekt skattad från början är det möjligt att man bedömt åtgärdsbehovet annorlunda eftersom kostnaden varit högre. Å andra sidan har man faktiskt kommit att ta bort mer än 10 ggr så mycket dioxin som bedömdes innan åtgärden.

En slutsats som kommunen drar är att klass 1-deponi i Norrbotten behövs. Den samlade transportsträckan för bilar som kört avfall uppgår till ca 22000 mil (motsvarande 5,5 varv runt Jordens ekvator). Hade en klass 1-deponi funnits i Umeå (den i projektet deponi som användes och som låg närmast) hade motsvarande sträcka blivit ca 7000 mil.

Impregneringsverksamheten pågick 1961-1975 och verksamheten upphörde definitivt 1987 då Hanssons såg gick i konkurs. Undersökningar gjordes redan 1988. Huvudstudien redovisades 2002. Enda förslagna åtgärdsmetoden var schaktsanering, och både yta och volym som behövde åtgärdas bedömdes vara ganska liten men kraftigt förorenad. Således en enkel åtgärd för att ta hand om en jämförelsvis stor mängd förorening. I de djupare schakt som gjordes renades kopparförorenat grundvatten i ett torvfilter innan det återinfiltrerades.

Inget som kunnat utläsas i slutrapportens erfarenhetskapitel. Där finns dock en nyttig och öppen självkritisk hållning som är värdefull.

Endast konventionell provtagning av jord och grundvatten har utförts.

Konventionell grävsanering med lastbilstransport till lämpliga deponier. Dessa var belägna i Kumla, Västerås och Umeå.

Riskvärdering har inte utförts och inte heller har alternativa åtgärdsmetoder beskrivits. För dioxin föreslogs ett platsspecifikt riktvärde på 110 ng/kg. som mätbart åtgärdsmål valdes 10 ng/kg, men skälet anges inte i tillhandahållet material. Under efterbehandlingen visade det sig svårt att klara 10 ng/kg och bakgrundshalter på ett avstånd av ca 100 m från saneringsområdet mättes och visade sig ligga över 10 ng/kg TS. Det mätbara åtgärdsmålet justerades därför upp till 110 ng/kg TS.

Huvuddelen av den förorenade jorden som skulle åtgärdas var belägen i markytan ner till 0,5 m djup eller mindre. En schaktsanering kan antas vara ett högst rimligt alternativ.

Tabell 24 forts Sammanställning ”goda exempel” Hanssons såg.

Kommunen försökte upphandla huvudstudie och projektering gemensamt men det var svårt att utvärdera anbuden och dessa faser gjordes i slutändan av två olika konsulter. Kommunen konstaterar att mängden uppskattade föroreningar sällan stämmer med verkligheten och förfrågningsunderlaget baserades på den uppskattade föroreningen. Efterbehandlingen av Hanssons såg blev mer än dubbelt så dyrt mot vad kostnaderna hade uppskattats till i projektkalkylen. Detta berodde på att det under projektets gång upptäcktes att utbredningen av dioxinförorenad jord var större än vad som angivits i huvudstudien.

Kommunen konstaterar att totalentreprenad kanske kan vara en lösning men att projektet då fördyras eftersom entreprenören måste gardera sig för oväntade utgif- ter vilket gör att projektet fördyras. Det konstateras även i slutrapporten att det hade varit bra med en riskanalys för att strukturera möjliga förändringar i projektet (t.ex. en oväntat hög föroreningsgrad). Kommunen konstaterar vidare att dialog

Saneringsteknik 2 Kortfattad

In document Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden (Page 77-87)