EKA Bengtsfors gjorts något mer fördjupad jämfört med motsvarande analys för övriga nio objekt. Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av EKA Bengtsfors består. liksom som för övriga nio objekt, av huvudstudien (Arnér & Carlsson 2004), en arbetsversion av projekt och erfarenhetsrapporten (Empirikon 2013), aktuell ekonomisk rapportering (Kvartalsrapport för EKA-Bengtsfors, kvar- tal 1, 2013) och kvantitativa data rörande miljö- och hälsoeffekter, se ovan. Detta material innehåller få uppskattningar av värdet av icke-marknadsprissatta nyttor och kostnader av efterbehandlingsprojektet, vilket återspeglas i den kvantitativa bedömningen.
Dessutom har ytterligare datainsamling gjorts för EKA Bengtsfors, bestående av ett möte i Bengtsfors den 13:e maj 2013. På mötet deltog Solveig Andersson (kom- munchef, Bengtsfors kommun), Crister Blüme (verksamhetsansvarig, föreningen Dalslandsturism), Anna-Karin Davidsson (ansvarig för tillsyn och bidrag, Länssty-
16
relsen i Västra Götalands län), Boh Tivesten (beställarombud/kommunens kontakt- person för projektet, Bengtsfors kommun) och Niklas Törneman (miljökemist i projektet, Sweco). Mötet leddes av Gerda Kinell (Enveco Miljöekonomi AB). Möte startade med ett besök på EKA Miljörum, med guidning av Boh Tivesten. Vid detta möte diskuterades effekter av saneringen av EKA-området utifrån tabel- lerna Tabell 5, 6 och 7 nedan. Ett protokoll från mötet i Bengtsfors redovisas i Bilaga 5.
Eftersom Empirikon projektlett hela efterbehandlingsarbetet var det viktigt att även deras synpunkter beaktades. Datainsamlingen kompletterades därför med en inter- vju med Fredrik Hansson på Empirikon den 29:e maj 2013. Eftersom Empirikon varit projektledare för efterbehandlingsinsatsen var det relevant att stämma av re- sultaten från mötet i Bengtsfors samt att ge möjlighet till ytterligare komplettering- ar. I huvudsak föranledde detta möte inga justeringar av slutsatserna från mötet i Bengtsfors.
Den samhällsekonomiska analysen av EKA Bengtsfors omfattar inga primärstu- dier, såsom exempelvis scenariostudier för att exempelvis kvantifiera och monetarisera miljönyttor. Istället har samhällsekonomiska analyser från andra svenska efterbehandlingsobjekt, såsom Oskarshamn, Robertsfors, Hexion och Lyftkranen, studerats. Detta för att undersöka om dessa kan användas för att ex- emplifiera nytto- och kostnadsposter som uppkommit även vid saneringen av EKA Bengtsfors. Det bör dock påpekas att dessa inte direkt kan överföras för att gälla även för EKA-området utan bör ses som exempel för att illustrera motsvarande effekter för efterbehandlingen av EKA Bengtsfors.
Potentiellt stora poster som endast beskrivits och värderats kvalitativt är nyttopos- ter rörande rekreation samt andra nyttor (se B4). Det skulle vara särskilt motiverat att hitta exempel på monetära skattningar för dessa poster eftersom dessa åter- kommit som stora nyttor med efterbehandlingen av EKA Bengtsfors. Rosén et al (2008) gör en kostnads-nyttoanalys för efterbehandlingen av Robertsfors som är en f.d. impregneringsanläggning i Västerbotten (och ingår som ett studieprojekt inom denna utvärdering) samt för efterbehandlingen av Lyftkranen som är ett f.d. indu- strifastighet i Bromma, Stockholm. Denna analys innefattar dock inga kvantifie- ringar rörande rekreation. Dock innefattar analysen av Lyftkranen beräkningar av kostnaden för utsläpp vid behandling av förorenade massor vilket skulle kunna vara användbart för EKA Bengtafors. Landström & Östlund (2011) gör även de en kostnads-nyttoanalys för efterbehandlingen av Hexion i Mölndal där det b.la. före- kommit olika typer av kemikalieframställning. Inte heller denna studie innehåller några monetära skattningar gällande rekreation. Rosén et al. (2005) gör en kost- nads–nyttoanalys för efterbehandlingen av Oskarshamns hamnbassäng. Denna studie är dock inte tillämpbar på EKA Bengtsfors eftersom det främst handlar om förorenade sediment i en hamnbassäng.
17
Vid mötet i Bengtsfors diskuterades vilket referensalternativ som är aktuellt för EKA-området, dvs. vad som skulle ha hänt med området och hur det skulle ha utvecklats om efterbehandlingen inte genomförts. De kostnader och nyttor som identifierats nedan antas uppstå i jämförelse med referensalternativet. Det aktuella referensalternativet för EKA-området är att det skulle ha fortsatta att vara en bräd- gård och en trävaruaffär på området. Trävaruaffären ville inte flytta, vilket den senare blev tvungen till när området skulle saneras. Det diskuterades dock om om- rådet skulle klassas som miljöriskområde, vilket i så fall skulle ha medfört restrikt- ioner för området (möte i Bengtsfors 2013-05-13). Referensalternativet antas såle- des vara ett s.k. ”business as usual”-scenario, dvs. att området hade fortsatt använ- das som en brädgård och en trävaruaffär om efterbehandlingen inte hade ägt rum. Kolumn 2 i tabellerna över kostnader och nyttor sammanfattar nyttor och kostnader av efterbehandling av EKA Bengtsfors utan att sätta kronor på dem. Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse, ”(X)” indikerar en post som bedöms vara av mindre betydelse, medan ”0” indikerar att en post bedöms vara utan betydelse. I kolumn 3 i tabellerna anges kronor för de nytto- och kostnadspos- ter där det varit möjligt att monetarisera dessa.
1.7.1 Nyttor
Tabell 5 beskriver de nyttor som identifierats för EBH-åtgärderna vid EKA Bengts- fors. Det som före saneringen var EKA-området är idag omvandlat till EKA Miljö- rum vilket är ett centralt beläget park- och rekreationsområde i Bengtsfors. EKA Miljörum invigdes i juni 2010, se även B3 nedan.
Tabell 5. Identifiering av nyttor – EKA Bengtsfors
Nyttor (B) MKr
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker.
(X)
B2. Positiva effekter på hälsa
B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0
B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker.
B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro
X 0
3,8
B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster.
B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området.
X
B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. X
B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. X
B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. X
Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.
18
B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker
I Bengtsfors kommun är trycket på fastighetsmarknaden efter ny mark troligen begränsat, vilket gör att ökningen i markvärde efter genomförd sanering kan bli mycket liten eller ingen alls även om saneringen har gjort det möjligt att utnyttja marken på ett nytt sätt. Hänsyn bör ändå tas till att en potential har skapats för framtiden och markvärdesökningen kan bli större än noll i framtiden, om sanering- en har möjliggjort en ny typ av markanvändning. I nuläget är EKA-området sanerat men området har restriktioner för vad det får användas till. Området får ex. inte exploateras. Detta beror på att en del av föroreningarna ligger kvar och är inkaps- lade i marken. Markvärdesökningen bedöms därför vara av mindre betydelse, vil- ket illustreras av ”(X)” i Tabell 5. Denna positiva effekt har dock inte kunnat kvan- tifieras.
Även för omgivningen antas markvärdesförändringarna vara av mindre betydelse, b.la. eftersom området inte ligger i direkt anslutning till bostadshus (möte i Bengts- fors 130513).
B2. Positiva effekter på hälsa
Inga akuta hälsorisker identifierades. Definitionen av ”akuta hälsorisker” på områ- det innebär att ett barn skulle äta jord och bli sjukt omgående. Sådana hälsorisker förekommer inte på EKA-området, därför illustreras nyttopost B2a med ”0” i Ta- bell 5.
På EKA-området låg en trävaruhandel före saneringen. Trävaruhandeln hade fem anställda och verksamheten var förhållandevis välbesökt eftersom det var den enda som fanns inom en tiomilsradie (möte i Bengtsfors 130513). Miljö- och hälsorisk- bedömningen visade att det innebar hälsorisker att vistas på området pga. höga koncentrationer av kvicksilver och dioxiner (Empirikon 2013). Från kvantifiering- en av miljö- och hälsoeffekter i Tabell 3 kan det konstateras att saneringen gett upphov till 0,63 i förväntat minskade cancerfall. Enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten så kan nuvärdet av den årliga nyttan av detta beräknas till 3,8 MSEK. De ca 0-390 färre övriga typer av sjukdomsfall som kan förväntas uppstå har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrappor- ten. För icke-akuta hälsorisker uppstår således nyttor till följd av saneringen, därför illustreras nyttopost B2b även med ”X” i Tabell 5.
Efterbehandlingen av EKA-området gav inte upphov till någon oro hos lokalbe- folkningen. Det har blivit särskilt tydligt nu när ett annat område i kommunen sane- ras som till skillnad mot saneringen av EKA-området har gett upphov till oro hos ortsborna. Nyttopost B2c illustreras därför med ”0” i Tabell 5.
B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster
Efter saneringen har EKA Miljörum upprättats på ett hektar av det efterbehandlade området. EKA Miljörum är ett park- och rekreationsområde, det invigdes i juni
19
2010. På området finns tre olika utställningar, en om EKA:s industrihistoria, en om miljö och en om hur saneringen av området gick till, se Figur 2.
Figur 2 Utställning om EKA:s industrihistoria respektive saneringen av EKA- området (foto: Gerda Kinell).
På området har en japansk park anlagts kring en konstruerad bäck. Parkens utform- ning har påverkats av områdets särskilda förutsättningar. En dryg meter under mar- ken ligger ett tätskikt och detta får inte påverkas genom grävning eller djupgående rotsystem från träd. På området är därför även elledningarna luftburna, vilket även blir en påminnelse om hur det såg ut under industriepoken. Ansträngningar har gjorts för att området ska tilltala många besökare, t.ex. att inspirera barn att leka i bäckområdet eller i den anlagda stenlabyrinten.
Det är nu enkelt att promenera från kajen där kanalbåtarna lägger till genom EKA Miljörum och över den nyanlagda bron över kraftverkskanalen som förbinder om- rådet med Bengtsfors centrum.
Ett syfte med EKA Miljörum har även varit att förmedla kunskap om saneringen och de kvarlämnade föroreningarna till kommande generationer. Miljörummet har anlagts med ett tusenårsperspektiv. Därför finns s.k. tusenårsstenar vilket är stora granitblock med inskriptioner med både bild och text på olika språk som ska för- medla EKA-områdets historia (Empirikon 2013, möte i Bengtsfors 130513).
Figur 3 Tusenårsstenar för budskapet om EKA-områdets historia vidare till kom- mande generationer (foto: Gerda Kinell).
20 Rekreation
EKA Miljörum har blivit ett populärt park- och rekreationsområde för invånarna i Bengtsfors. Ett tidigare otillgängligt område har öppnats upp och blivit en använd- bar plats som knutit samman Bengtsfors centrala och östra delar. Detta har föränd- rat samhällsbilden i Bengtsfors och resulterat i ett välanvänt promenadstråk längs med den östra strandkanten av Bengtsbrohöljen. Som nämnts ovan har särskilda ansträngningar gjorts för att på området förmedla EKA:s industrihistoria på ett enkelt sätt. Området är gjort för att tilltala barn, vattnet i bäckområdet har gjorts lättillgängligt och grunt och här har ett sluss-system i miniatyr anlagts. Det finns även en utomhusscen och grillplatser, se även bedömningen av sociala effekter nedan.
Turism
Turism är en viktig näring för Bengtsfors och även för Dalsland som helhet. Indu- strikrisen som inträffade runt millenniumskiftet har gjort att turismen blivit allt viktigare för kommunen. Dalslands kanal med omgivningar är sedan länge ett upp- skattat rekreationsområde och är även välbesökt av turister. Dalslands kanal är också ett av kommunens starkaste varumärken. Passagerarbåtarnas angöring i Bengtsfors har tidigare haft dålig anknytning till centrum. Den upprustade hamnen, gångvägen över EKA-området och en ny gångbro över Upperudsälven har gjort att dessa områden bättre kopplats ihop med centrum. En viktig del i satsningen på turismen har varit kanotsporten. Genom att EKA-området gjorts tillgängligt för allmänheten kan också sjön Bengtsbrohöljen användas för tävlingar i kanotsport, vilket har varit uppskattade evenemang, Sammantaget har saneringen av EKA- området i flera avseenden haft positiv inverkan på turismen (pers. komm. Boh Tivesten 2013 och Arnér och Carlsson 2004).
Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att efterbehandlingen av EKA-området haft stor positiv inverkan på rekreationsmöjligheterna inom det efterbehandlade områ- det (B3a). Vad som ovan beskrivits stämmer även väl överens med målsättningarna för projektet (se avsnitt 2.3 i Empirikon 2013). Sammantaget illustreras detta av ”X” för nyttopost B3a i Tabell 5. Denna nytta har dock inte kunnat kvantifieras men skulle kunna värderas ekonomiskt med hjälp av de värderingsmetoder som beskrivits i avsnitt 3.4 i huvudrapporten.
Som ovan beskrivits har efterbehandlingen av EKA-området gjort platsen tillgäng- lig samt både knutit samman och öppnat upp samhället. Efterbehandlingen har därför haft en positiv inverkan på rekreationsmöjligheterna även i omgivningen (B3b). Detta illustreras av ”X” för nyttopost B3b i Tabell 5, nyttan har dock inte kunnat kvantifieras.
Förändrad tillgång på andra ekosystemtjänster
Före efterbehandlingen läckte föroreningar kontinuerligt från området till sjön Bengtsbrohöljen. Efterbehandlingen har lett till att minst 90 procent av kvicksilvret och minst 85 procent av dioxinerna har avlägsnats. Även spridningen av dessa
21
ämnen har minskat kraftigt. Det finns föroreningar kvar på området och olika typer av barriärer finns nu på plats för att förhindra spridning av dessa föroreningar (Em- pirikon 2013).
Miljönyttan av efterbehandlingen av EKA-området är troligen projektets största nyttopost. Området var kraftigt förorenat och dess geografiska läge gjorde att det fanns en stor risk att vid stora vattenflöden allvarligt förorena den intilliggande sjön och vattendrag nedströms. Eftersom Bengtsbrohöljen redan är förorenad är det främst spridningsrisker som är det största problemet. Sjön ingår i ett stort system och är en del av Göta älvs huvudavrinningsområde. Även spridning genom erosion var tidigare en stor potentiell risk. Efterbehandlingen kommer troligen att få lång- siktigt positiva miljöeffekter till följd av minskat läckage av föroreningar från om- rådet.
Det finns föroreningar kvar också i sedimenten i Bengtsbrohöljen detta påverkar fisken i sjön och den bör inte ätas. För att bli av med dessa föroreningar skulle förorenade sediment behöva tas bort. Med tiden överlagras sediment, det är oklart vad effekten blir på lång sikt.
Bengtsbrohöljen och EKA-området utgör riksintresse för friluftsliv och kulturmil- jövården enligt miljöbalken. Sjön ligger i ett område som i sin helhet utgör riksin- tresse med hänsyn till natur- och kulturvärden enligt miljöbalken (Empirikon 2013). Det kan antas att minskad spridning av kvicksilver och dioxin påverkar en rad ekosystemtjänster. Detta beror b.la. på att kvicksilver exempelvis påverkar enzymer och proteiner och hindrar livsviktiga processer redan vid låga halter. Gif- ter som kvicksilver följer med uppåt i näringskedjan och koncentrationen flerdubb- las så att arter i högre upp i näringskedjan riskerar att drabbas av förgiftningssym- tom.
Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att efterbehandlingen av EKA-området haft stor positiv inverkan på miljön och kan antas ha positiv inverkan på tillgången av en rad ekosystemtjänster. Vad som ovan beskrivits stämmer även väl överens med målsättningarna för projektet (se avsnitt 2.3 i Empirikon 2013). Sammantaget illu- streras detta av ”X” för nyttopost B3c i Tabell 5. Dessa effekter har dock inte kun- nat kvantifieras.
B4. Andra positiva externa effekter Estetiska värden
En stor nytta till följd av efterbehandlingen av EKA-området är att de estetiska värdena höjs avsevärt. EKA-området kan ses som en del av porten in till Bengts- fors. Det är därför en stor fördel att ex besökare som kommer med båt på Dalslands kanal numera möts av en parkmiljö och upprustade bryggor istället för en industri- tomt (möte i Bengtsfors 2013-05-13).
22 Kunskapsuppbyggnad
Efterbehandlingen av EKA Bengtsfors har varit ett pilotprojekt som bidragit till betydande kunskapsuppbyggnad. Lokal kunskapsuppbyggnad har skett då kommu- nala tjänstemän skötte den praktiska miljö- och entreprenadkontrollen på platsen. Bengtsfors är en förhållandevis liten kommun och många av kommunens verksam- heter var involverade i det stora efterbehandlingsarbetet.
Teknisk och organisatorisk utveckling
Projektet har även resulterat i teknikutveckling eftersom man b.la. behövde ut- veckla principer för arbetssätt t.ex. gällande borrmetoder och för omhändertagande av kvicksilver (pers. komm. Fredrik Hansson). Det byggdes därför en helt ny be- handlingsanläggning för att destillera ut kvicksilver ur förorenade massor samt för förbränning av dioxiner. Filterbarriärer har använts i detta projekt vilket har lett till att tekniken blivit mer accepterad och även använts i andra saneringsprojekt. När ny teknik används i statligt finansierade efterbehandlingsprojekt blir tekniken mer spridd än annars.
En målsättning är också att statligt finansierade efterbehandlingsprojekt ska vara teknikdrivande, detta är dock sällan fallet i realiteten. Det beror på att det redan i ett upphandlingsskede ska vara klarlagt vilken teknik som ska användas i projektet och hur projektets mål ska nås. Detta trots att det ofta förekommer okända paramet- rar i efterbehandlingsprojekt, t.ex. som i EKA-fallet där det visade sig att förore- ningssituationen var en annan än den väntade. Under projektets gång gjordes nya upphandlingar när det upptäcktes att ny expertkunskap behövdes. Sådan specialist- kompetens låg utanför projektet och ingick i delprojektledarnas ansvar. Styrgrup- pen och projektledningen insåg tidigt att projektet var komplext vilket främjade ett detta arbetssätt. Eftersom upphandlingen skedde i flera steg och projektet var tek- niskt komplicerat användes alternativ teknik, vilket traditionellt inte sker i statsbi- dragsfinansierade projekt. Samarbete mellan de olika konsultbolagen fungerade bra och bidrog till ett lyckat kunskapsutbyte (möte i Bengtsfors 2013-05-13).
Om en enda konsult hade upphandlats för hela efterbehandlingsarbetet hade pro- jektet blivit billigare på kort sikt men resultatet blev bättre av att flera konsulter var involverade. Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att detta är en organisatorisk lärdom från projektet. Som tidigare nämnts vill finansiären ofta att kostnader och resultat ska vara väl specificerade redan vid upphandlingen vilket hade förhindrat en sådan läroprocess som uppkommit i arbetet med EKA Bengtsfors där upphand- lingar pågått under arbetets gång. Sammantaget var det iterativa arbetssätt som tillämpades i EKA-projektet mycket fördelaktigt för projektet och projektet har bidragit till teknisk och organisatorisk utveckling. Empirikons roll som projektle- dare har varit betydelsefull. Deras synsätt, erfarenhet, arbetssätt och organisation har varit viktiga och positiva för projektet och dess resultat. Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att myndighetens inställning är mycket betydelsefull för teknikut-
23
veckling inom efterbehandlingsprojekt, t.ex. gällande val av saneringsmetod (möte i Bengtsfors 2013-05-13).
Vid mötet i Bengtsfors konstaterades att efterbehandlingen av EKA-området resul- terat i även en rad övriga positiva externa effekter (B4). Sammantaget illustreras detta av ”X” för nyttopost B4 i Tabell 5. Dessa effekter har dock inte kunnat kvan- tifieras.
Sammanfattningsvis har flera olika nyttoposter uppstått till följd av saneringen av EKA Bengtsfors. Majoriteten av dessa nyttor har inte kunnat kvantifieras eller monetariseras men flera av nyttoposterna är potentiellt av betydande storlek. Dessa beskrivs i sin helhet i Tabell 5.
1.7.2 Kostnader
De kostnader som identifierats för EBH-åtgärderna vid EKA Bengtsfors redovisas i Tabell 6.
C1. Åtgärdskostnader
Projektets kostnader omfattar C1a-b samt C1d-f (pers. komm. Fredrik Hansson). Detta illustreras av ”X” för kostnadspost C1a-b sam C1d-f i Tabell 6. Prognosen för projektets totalkostnader till och med år 2019 är ca 295 miljoner kronor (Kvar- talsrapport för EKA-Bengtsfors, kvartal 1 2013). Eftersom kostnaderna fortfarande löper är dessa inte KPI-justerade enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrap- porten. Efter avslutad saneringen finns fortfarande kontinuerliga kostnader för underhåll och tillsyn av den inneslutning och de skyddsåtgärder som är aktuella på platsen. Eventuell reparation av skador ska Bengtsfors kommun stå för (pers. komm. Fredrik Hansson).
Kapitalkostnader (C1c) förekom inte i detta efterbehandlingsprojekt eftersom det är ett bidragsfinansierat projekt. Detta illustreras med ”0”för C1c i Tabell 6 nedan. Projektrisker i projektet utgjordes t.ex. av att föroreningen visade sig vara större än vad som var förväntat. Det resulterade i att en ny ansökan om bidragsmedel behöv- de skickas in, vilket drog ut på tiden och gjorde projektet dyrare (pers. komm. Fredrik Hansson).
C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna
Åtgärder vidtogs för att minimera hälsoriskerna i arbetet med EKA-området. Häl- sorisker kopplade till efterbehandlingsinsatsen gällde främst damning. Det utfördes åtgärder för att minimera dessa men de går inte helt att eliminera eftersom det före- kommer lastning och eventuellt omlastning av massor. Detta illustreras av ”X” för kostnadspost C2a i Tabell 6. Någon typ av risk finns alltid kopplade till transporter (ex. olycksrisk) vilket även de är svåra att undvika. Transporterna har således med- fört en ökning av hälsorisker till följd av minskad trafiksäkerhet. I enlighet med Tabell 9 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,06 olyckor * 4,412
24
Mkr = 0,3 Mkr.Transporterna kan även ha lett till ökade hälsorisker till följd av utsläpp av avgaser. Detta illustreras av ”(X)” för kostnadspost C2b i Tabell 6. Tabell 6 Identifiering av kostnader – EKA Bengtsfors.