Samhällsekonomiska effekter av EBH Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av BT Kemi består

Sociala effekter

Saneringsteknik 1 Kortfattad beskrivning fokus på

2.7 Samhällsekonomiska effekter av EBH Materialet som använts för den samhällsekonomiska analysen av BT Kemi består

precis som för övriga nio objekt av huvudstudien (Bevmo och Englöv 2004), slut- rapport (Englöv & Wikström 2011), ekonomisk slutrapportering (Slutredovisning av kostnader för efterbehandling av det norra området 2012) och bedömning av miljömässiga effekter, se ovan. Dessutom används en rad andra källor för att beskriva ekonomiska och sociala effekter, framförallt från Svalövs kommun och projekt relaterade till efterbehandlingen och aktiviterer som följt på efterbehandlingen (ex. Jeppsson 2012, Karlsson 2005, Karlsson & Norborg 2007). Fallet BT Kemi är mycket omfattande vilket även återspeglas i materialet. Denna analys fokuserar dock på att överskådligt beskriva centrala kostnads- och nyttoposter till följd av efterbehandlingen av BT Kemi:s norra område. Materialet innehåller få indikation-

er på det ekonomiska värdet av olika konsekvenser varför de flesta endast kunnat beskrivas kvalitativt.

Kolumn 2 i tabellerna Tabell 12 och Tabell 13 nedan sammanfattar nyttor och kostnader av efterbehandlingen av BT Kemi (norra området) utan att sätta kronor på dem. Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse, ”(X)” indikerar en post som bedöms vara av mindre betydelse, medan ”0” indikerar att en post bedöms vara utan betydelse. I kolumn 3 i anges kronor för de nytto- och kostnadsposter där det varit möjligt att monetarisera dessa.

2.7.1 Nyttor

I Tabell 12 redovisas identifierade nyttoposter till följd av EBH-åtgärderna inom BT Kemis norra område.

B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker

BT Kemi:s norra område är idag omvandlat till ett strövområde kallat Vallarna. Detta rekreationsområde skapades genom omfördelning av jord inom området och tillförsel av stora mängder ren jord.

Den tillförda jorden användes för att fylla igen schaktgroparna efter att den förore- nade jorden grävts bort. Därefter anlades kullar och ramper och det byggdes även två broar över järnvägen för att göra området tillgängligt (se även Figur 5). Gräs, träd och andra växter planterades på området med målsättningen att skapa en na- turpark. Vallarna invigdes den 6:e december 2009 (Jeppsson 2012 och Englöv & Wikström 2011).

Tabell 12 Identifiering av nyttor – BT Kemi norra området

Nyttor (B)

B1. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. (X)

B2. Positiva effekter på hälsa

B2a. Minskade akuta hälsorisker. 0

B2b. Minskade icke-akuta hälsorisker.

B2c. Andra typer av förbättrad hälsa, t.ex. minskad oro

(X) X B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster.

B3a. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. X

B3b. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. 0

B3c. Ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. X

B4. Andra positiva externa effekter än B2 och B3. X

Notera att ”X” indikerar att en post bedöms vara av stor betydelse. ”(X)” indikerar att en post bedöms vara av mindre betydelse. ”0” indikerar att en post bedöms vara av ingen betydelse alls.

I Svalövs kommun är trycket på fastighetsmarknaden efter ny mark troligen be- gränsat, vilket gör att ökningen i markvärde efter genomförd sanering kan bli låg

även om saneringen har gjort det möjligt att utnyttja marken på ett nytt sätt. Hän- syn bör ändå tas till att en potential har skapats för framtiden och markvärdesök- ningen kan bli större än noll i framtiden, om saneringen har möjliggjort en ny typ av markanvändning. I framtiden kan markanvändningen även komma att förändras eftersom Teckomatorp är beläget längs en av de lokala tåglinjerna och även har egen station. Detta inverkar troligen positivt på utvecklingspotentialen. Markvärde- sökningen i nuläget bedöms dock sammantaget vara av mindre betydelse, detta illustreras av ”(X)” i Tabell 12. Denna positiva effekt har dock inte kunnat kvantifieras.

Figur 5 Skiss över Vallarna (s.20 Jeppsson 2012).

B2. Positiva effekter på hälsa

BT Kemi:s norra område var inte tillgängligt för allmänheten före saneringen (pers. komm. Eva Sköld). Det förekom troligen därför inga akuta hälsorisker i fallet BT Kemi (Bevmo och Englöv 2004). Enligt Tabell 11 har efterbehandlingen resulterat i ca 2-390 färre sjukdomsfall (varav inga cancerfall). Dessa har inte värderats på grund av alltför stor osäkerhet, jfr avsnitt 3.4 i huvudrapporten. Nyttoposten B2a bedöms därför vara utan betydelse medan post B2b bedöms vara av mindre betydelse eftersom det är oklart hur många färre sjukdomsfall saneringen faktiskt resulterat i. Detta illustreras av ”0” respektive ”(X)” för B2a respektive B2b i Tabell 12. Minskad oro (B2c i Tabell 12) är troligen en stor nyttopost för invånarna i Tecko- matorp. Skandalen kring BT Kemi och de föroreningar som BT Kemis verksamhet föranlett har genom åren gett upphov till stor oro hos invånarna i Teckomatorp. Troligen har oron dock varit störst under den period då BT Kemis verksamhet fortfarande pågick. Saneringen i sig förde med sig viss oro t.ex. för lukt vilket var ett stort problem under BT Kemis aktiva tid. Lukten gav på den tiden upphov till exempelvis besvär i luftvägarna (Bevmo och Englöv 2004, Jeppsson 2012). För att begränsa problem med lukt under efterbehandlingsarbetet inrättades en luktpanel i Teckomatorp som en del av miljöövervakningen av efterbehandlingen (se avsnitt 10.1.9 i Englöv & Wikström 2011). Sammanfattningsvis är det ändå mycket sannolikt att efterbehandlingen har en positiv effekt på Teckomatorpbornas hälsa (B2c).

Genom efterbehandlingen blir det nu helt klart att föroreningarna en gång för alla avlägsnas från BT Kemi:s norra område. Det innebär att eventuell kvarvarande oro för föroreningarna minskar. Samtidigt innebär efterbehandlingen av BT Kemi (sär- skilt när den är klar även för det södra området) att den negativa stämpel som Teckomatorp haft sedan skandalen kan tvättas bort. Skandalen kring BT Kemi har varit mycket negativ för invånarna i Teckomatorp och i huvudstudien konstateras att ”Projektet rörande f.d. BT Kemi är, ännu efter det att det gått nära 30 år sedan skandalen uppdagades, fortfarande känsligt i mångas ögon och öron. Det talas inte gärna bland närboende om de tidigare händelserna /…/” (sid.19, Bevmo och Eng- löv 2004).

Både effekter relaterade till oro och den negativa bilden av Teckomatorp har varit viktiga aspekter för invånarna. Detta återspeglas även i de övergripande målen för efterbehandlingen av BT Kemis norra område. Ett av de övergripande målen är att ”bilden av och attityder till orten Teckomatorp skall förändras på ett sådant sätt att orten inte längre är belastad av BT Kemi” (Englöv & Wikström 2011, s14). Detta mål kan dock vara uppfyllt till fullo först när även det södra området sanerats. Un- der efterbehandlingen av det norra området har tre attitydundersökningar genom- förts (2005, 2007 och 2009) och dessa visar att bilden av Teckomatorp blivit mer positiv allteftersom arbetet med saneringen fortskridit (Karlsson 2005, Karlsson och Norborg 2007, Norborg 2009). Sammantaget kan det konstateras att nyttopost B2c troligen är mycket stor för de som bor i närområdet. Detta illustreras av ett ”X” för nyttopost B2c i Tabell 12. Dessa nyttor har inte kunnat kvantifieras men attitydundersökningarna som gjorts indikerar att efterbehandlingen har betydelse. De attitydundersökningar som gjorts skulle kunna vara ett första steg mot att ekonomiskt värdera omvandlingen av BT Kemi:s norra område med hjälp av t.ex. en betalningsviljestudie.

B3. Ökad tillgång på ekosystemtjänster

Som nämnts under B1 har BT Kemi:s norra område efter avslutad efterbehandling omvandlats till ett park- och naturområde kallat Vallarna (se Figur 5 och Figur 6). Vallarna är ett tätortsnära rekreationsområde med en topografi som är ovanlig för det skånska slättlandskapet. Området består av en gräsyta i mitten som omges av höga vallar (se bild Figur 6). Det finns även gångstigar, grillplatser och en damm innanför vallarna. På utsidan har träd och buskar planterats. Området är anlagt med tanken att skapa en park- och naturmiljö med goda förutsättningar för djur- och naturliv. På vallarnas insida har ex. ängsfrö såtts och förhoppningen är att skapa en god livsmiljö för t.ex. fjärilar och att området på sikt kan innebära ökade naturvär- den (Jeppsson 2012 och Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté). Två träbroar över järnvägsspåren har byggts för att göra området lättillgängligt för besökare. Det kan därför antas att detta naturområde som en följd av efterbehandlingen kommer att leda till en ökad till gång på ekosystemtjänster med både rekreationstjänster och tjänster relaterade till djur- och naturliv.

Det är tydligt att den omvandling som skett av BT Kemis norra område innebär ökade rekreationsmöjligheter till följd av skapandet av Vallarna (B3a). Detta illustreras av ett ”X” för nyttopost B3a Tabell 12. Dessa nyttor har inte kunnat kvantifieras men skulle kunna värderas exempelvis med hjälp av en resekostnadsstudie eller scenariostudie (se även avsnitt 3.4 i huvudrapporten).

Omvandlingen av det efterbehandlade området till rekreationsområde har skett på det efterbehandlade området, varför rekreationsmöjligheterna ökat på just detta område. För omgivningen, som inte i sig förändrats genom efterbehandlingen, kan det därför antas att rekreationsmöjligheterna är oförändrade (B3b). Detta illustreras av ”0” för nyttopost B3b i Tabell 12.

Figur 6 Foto från Vallarna (s.3 Jeppsson 2012).

Som nämnts ovan har goda förutsättningar för djur- och naturliv eftersträvats i anläggandet av Vallarna. Potentiellt kan detta arbete på sikt resultera i goda natur- värden och en ökad tillgång på ekosystemtjänster (B3c). Exempel på ekosystem- tjänster som troligen gynnats är stödjande ekosystemtjänster som biodiversitet och habitat men även kulturella ekosystemtjänster som t.ex. estetiska värden (MEA 2005).

Ett av de mätbara haltmålen till följd av efterbehandlingen var att föroreningar i dräneringsvattnet som tillförs Braån från det norra området skulle vara max ca 9 kg per år. Mätningar under 2010 tyder på att utsläppen då låg på ca 6 kg per år i det vatten som pumpas till reningsverket. Utsläppsmålet gäller dock för hela BT Kemi- området och målet kan inte nås förrän nödvändiga undersökningar och åtgärder vidtagits även för det södra området (Englöv & Wikström 2011). På sikt är det dock sannolikt att den totala tillförseln av föroreningar till Braån från hela BT Kemi-området kommer att minska till följd av efterbehandlingsarbetet. Om vatten-

kvaliteten i ån förbättras kan detta föra med sig följdeffekter för miljön och på- verka ekosystemtjänster positivt.

Detta illustreras av ett ”X” för nyttopost B3a och B3c respektive”0” för post B3b i Tabell 12. Effekterna på ekosystemtjänster, inte minst i framtiden, kan antas vara stora till följd av efterbehandlingsarbetet. Trots att den positiva effekten på till- gången av ekosystemtjänster troligen är stor så har den inte kunnat kvantifieras inom det här uppdraget.

B4. Andra positiva externa effekter

Efterbehandlingen av BT Kemi:s norra område har lett till teknikutvecklingsprojekt om provtagning av och lakningsbenägenhet hos förorenad betong. Saneringspro- jektet har även lett till goda resultat gällande ozonbehandling av förorenat dräne- ringsvatten lokalt på det aktuella området. Man har även utfört test av ozonbehandling av förorenad jord och av portabel analysutrustning, den sistnämnda för att kunna analysera jordprover på plats. Efterbehandlingsprojektet har även varit fö- remål för examensarbeten och övningsexempel för olika typer av behandlingsför- sök och tester på universitets- och högskolenivå (Englöv & Wikström 2001). Att efterbehandlingen av BT Kemi skulle bidra till b.la. forskning och teknisk utveckl- ing var även ett övergripande mål för projektet. Detta mål anses vara uppfyllt (Eng- löv & Wikström 2011).

Detta illustreras av ett ”X” för nyttopost B4 i Tabell 13. Dessa nyttor har inte kunnat kvantifieras.

2.7.2 Kostnader

I Tabell 13 redovisas identifiera kostnadsposter för EBH-åtgärderna inom BT Ke- mis norra område.

C1. Åtgärdskostnader

Den totala kostnaden för efterbehandlingen av det norra BT Kemi-området har kostat ca 200 miljoner kronor. Kommunen har stått för 8 % och staten för 92 % av den totala kostnaden (Slutredovisning av kostnader för efterbehandling av det norra området 2012). Detta illustreras av ett ”X” för kostnadspost C1a-b och för C1d-f i kolumn 2 i Tabell 13. I kolumn 3 i samma tabell anges de totala åtgärdskostnader- na. Efterbehandlingsarbetet avslutades under 2009 och projektkostnaden har KPI- justerats till 2010 års värde till ca 203 MSEK enligt vad som beskrivs i avsnitt 3.4 i huvudrapporten. Kapitalkostnader (C1c) förekom troligen inte i detta efterbehand- lingsprojekt eftersom det är ett bidragsfinansierat projekt. Detta illustreras med ”0”för C1c.

Efterbehandlingen av BT Kemis norra område blev avsevärt mycket dyrare än vad som uppskattats på förhand. Detta berodde t.ex. på att antimon upptäcktes i massorna, problem med entreprenad och dess underentreprenör men framförallt att mängden förorenad jord var nästan dubbelt så stor mot vad som uppskattats på förhand och som angetts i förfrågningsunderlaget (Englöv & Wikström 2011).

BT Kemis södra område ingår inte i denna analys men om även detta område skulle räknas in så innebär även det ytterligare fördyring. Det antogs att det huvud- sakligen var det norra området som var i behov av åtgärder men det visade sig vid närmare analys att det södra området var betydligt mer förorenat än förväntat. På det södra området finns ex. gamla betongkonstruktioner i marken. Detta är en komplicerande faktor för efterbehandlingen av det södra området (Englöv & Wik- ström 2011).

Tabell 13 Identifiering av kostnader samt kostnader för BT Kemi norra området

Kostnader (C) Mkr

C1. Åtgärdskostnader

C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder X

C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader X

C1c. Kapitalkostnader. 0

C1d. Kostnader för att genomföra åtgärden, inklusive eventuell transport och deponering av förorenade massor.

C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av

kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning.

C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen.

Kostnader för C1a-b samt C1d-f: 204

C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det

efterbehandlade området.

C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor).

(X) 0,2

C2c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.

C2d. Andra typer av försämrad hälsa, t.ex. ökad oro.

(X) C3. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna.

C3a. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området.

C3b. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området.

X 0,75

C3c. Minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.

C4. Andra negativa externa effekter än C2 och C3. 0

C2. Negativa effekter på hälsa till följd av åtgärderna

Vid efterbehandlingen av BT Kemis norra område fanns risk för både lukt och damning. Saneringsarbetet har periodvis gett upphov till stark lukt. Denna uppstod

både vid arbetet på området och vid omlastningen av massor i Landskrona hamn. Störningar av lukt var dock störst nära det sanerade området och problemen be- döms ha varit av begränsad omfattning (Englöv & Wikström 2011).

Dessutom har transporterna medfört en ökning av hälsorisker till följd av minskad trafiksäkerhet. I enlighet med Tabell 10 och avsnitt 3.4 i huvudrapporten värderas dessa till 0,05 olyckor * 4,412 Mkr = ca 0,2 Mkr. Damning var inte något större problem eftersom massorna var fuktiga och i de fall där risk för damning förelåg vidtogs förebyggande åtgärder (Englöv & Wikström 2011). Det är möjligt att transporter av massor även har lett till ökade hälsorisker till följd av utsläpp av avgaser, se även C3.

Förorenade massor behandlades termiskt på Bilfinger Bergers behandlingsanlägg- ning i Bremen, Tyskland. Behandlade massor har därefter använts för fyllnadsän- damål i Tyskland. Några hälsorisker kopplat till deponering av massorna (C2c) har därför inte uppstått.

Det fanns risk för en ökad oro (C2d) kring åtgärderna och som nämnts ovan under B2c är skandalen kring BT Kemi fortfarande ett känsligt ämne för dem som bor i närområdet. Frågan angående informationshantering ansågs därför mycket viktigt, särskilt från ett psykologiskt perspektiv. En målsättning med informationsarbetet kopplat till saneringen av BT Kemi:s norra område var att tillämpa total öppenhet samt att förmedla saklig och korrekt information (Bevmo och Englöv 2004). Sammantaget har inga stora hälsorisker till följd av åtgärderna uppkommit. Detta illustreras av ”0” för kostnadspost C2a och C2c respektive”(X)” för post C2b och C2d i Tabell 13.

C3. Minskad tillgång till ekosystemtjänster till följd av åtgärderna

Flera miljöundersökningar har gjorts under projektets gång. Braåns vatten, bottenfaunan i Braån såväl som luft har undersökts. Prover togs även regelbundet av grundvattnet för att undersöka hur det påverkades av saneringsarbetet. Braåns vatten påverkades inte i någon större utsträckning av saneringsarbetet, och inte heller har arbetet medfört ökat läckage av föroreningar till bergrunden. Bottenfaunan i Braån har inte påverkats vare sig uppströms eller nedströms och inte heller partik- lar eller luftföroreningar var ett problem under saneringsarbetet (Englöv & Wik- ström 2011). Det har alltså inte skett någon minskad tillgång på ekosystemtjänster till följd av åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området (C3a). Dock har saneringsarbetet inneburit transporter av massor till Landskrona hamn och därifrån vidare till behandlingsanläggningen i (i huvudsak) Tyskland. C3b innebär, enligt Tabell 10, utsläpp från vägtransporter i Sverige av förorenade massor motsvarande 474 ton koldioxid (CO2) och 3 ton kväveoxider (NOX) (se kvanti-

fiering av miljö- och hälsoeffekter i Tabell 10 ovan). Eftersom detta gäller region- ala vägtransporter i Sverige kan ASEK-värdena användas enligt vad som beskrivs i

avsnitt 3.4 i huvudrapporten. För att värdera kostnaden för dessa utsläpp används 1,08 kr/kg som koldioxidvärde och 80 kr/kg som värde för kväveoxider. Det ger följande värderingar för de luftutsläpp för vilka kalkylvärden finns (se avsnitt 3.4 i huvudrapporten): 3 ton NOX * 80 kr/kg * 1000 = 240 000 kr, 474 ton CO2 * 1,08

kr/kg * 1000 = 510 000 kr, dvs. ca 750 000 kr totalt (0,75 Mkr).

Kostnaden för de utsläpp av koldioxid och kväveoxider som efterbehandlingen av BT Kemis norra område inneburit i Sverige kan uppskattas till ca 750 000 kronor. Övriga utsläpp och andra effekter på ekosystemtjänster till följd av åtgärderna värderas inte.

Inga massor har deponerats vid efterbehandlingen av BT Kemi. Detta illustreras av ”0” för kostnadspost C3a och C3c respektive ”X” för post C3b i Tabell 13. För C3b anges även den beräknade kostnaden.

C4. Andra negativa externa effekter

Inga identifierade. Detta illustreras av ”0” för kostnadspost C4 i Tabell 13 nedan.

2.7.3 Nettonytta

Endast ett fåtal nytto- och kostnadsposter har kunnat uttryckas i monetära termer. Endast projektkostnaden, hälsorisker till följd av transporter samt kostnaden för utsläpp av koldioxid har kunnat uttryckas monetärt. Ovan har dock en rad nytto- och kostnadsposter kunnat beskrivas kvalitativt.

Efterbehandlingen av BT Kemis norra område innebär en rad nyttor såsom ökade rekreationsmöjligheter och även ökad tillgång på andra ekosystemtjänster. Dessa nyttoposter berör till största del invånarna i Svalövs kommun och eventuellt även delar av övriga Skåne och är potentiellt mycket stora lokalt. Även andra nyttor som teknikutveckling och förbättrad hälsa är positiva effekter av saneringen. När det gäller fördelar av teknikutveckling kan dock även individer långt utanför Skåne ta del av dessa nyttor.

I Svalövs kommun bor cirka 13 300 personer. Teckomatorp ligger längst söderut i kommunen och har ca 1 700 invånare. Även Billeberga ligger långt söderut i kommunen och har knappt 1 000 invånare (Svalövs kommun 2013). Den grupp som direkt berörs av efterbehandlingen kan alltså antas vara ca 3 000 individer. För denna grupp är efterbehandlingen och dess konsekvenser troligen av mycket stor vikt. Nämnda nyttor har dock inte kunnat kvantifieras eftersom sådana data inte samlats in som en del av projektrapporteringen, vilket inte heller varit något krav. Om de nyttor som uppstått till följd av saneringen av BT Kemi skulle värderas ekonomiskt t.ex. med hjälp av betalningsviljestudier (se även avsnitt 3.4 i huvudrapporten) skulle det troligen bli uppenbart att de som närmst berörs av saneringen är de som har störst betalningsvilja för projektet. De som bor ex i Teckomatorp eller Billeberga skulle troligen uppge att de har betalningsvilja för denna efterbe-

handling och återställning av området eftersom de närmast berörs av föroreningssi- tuationen. Dessutom är det troligen denna grupp som använder rekreationsområdet Vallarna mest. Med ökande avstånd till det aktuella området är det sannolikt att människors betalningsvilja för dessa positiva förändringar skulle minska eftersom individer som bor långt ifrån platser inte kan antas ta del av nyttorna regelbundet. Det kan dock vara så att en individ har betalningsvilja för en given förändring på ett visst område (t.ex. isbjörnar i Arktis) trots att personen aldrig avser att besöka platsen (s.k. existensvärden). Det kan finnas existensvärdena förknippade med

In document Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden (Page 59-68)