Dagens miljösituation är inte statisk, snarare är vi i rörelse åt många håll sam- tidigt. Rörelsernas riktningar är dels ett resultat av den förda politiken, dels ett resultat av alla de strömningar och aktiviteter som världen runt omkring påverkar oss med. Olika samhällsmål driver utvecklingen, ibland åt samma håll, ibland åt olika håll. Möjligheterna att nå generationsmålet förenklas när olika samhällsmål drar åt samma håll och försvåras när samhällsmålen drar åt motsatt håll. På sam- ma sätt påverkar ett antal globala trender möjligheten att nå generationsmålet, både på stödjande och hindrande sätt.
Globala trender med konsumtion som drivkraft
Genom att studera globala trender kan vi urskilja strömningar som påverkar svensk miljö, liksom Sveriges påverkan på miljö och hälsa i både Sverige och omvärlden. Med hjälp av en omfattande studie53 av globala megatrender som
Europeiska miljöbyrån, EEA, i Köpenhamn har sammanställt, kan vi på ett struk- turerat sätt beskriva några av de faktorer som påverkar möjligheten att nå genera- tionsmålet.
I EEA:s studie är trenderna indelade i fem områden:
Sociala trender
• Befolkningen åldras, ökar och flyttar
• Urbanisering och ökande konsumtion
• Risk för sjukdomsspridning
Tekniska trender
• Accelererande teknikutveckling: på väg mot det okända
53 The European environment – state and outlook 2010, Assessment of global megatrends, European Environment Agency
Ekonomiska trender
• Fortsatt ekonomisk tillväxt?
• Globala maktskiften
• Ökad global konkurrens om naturresurser
Miljötrender
• Utarmning av naturresurser
• Klimatförändring
• Ökande ohållbar belastning på miljön
Politiska trender
• Globala miljöregler och regimer: ökad fragmentering, men konvergerande utfall De elva megatrenderna som EEA har identifierat innehåller flera deltrender, varav några har särskilt stor betydelse för generationsmålets strecksatser, med både positiv och negativ påverkan. Bland dessa trender och de ingående deltrenderna är det åtta som särskilt står ut med avseende på generationsmålet. Dessa beskrivs närmare här:
URBANISERING
I världen ser vi snabbt växande städer och massiva omflyttningar från periferi till centrum. I Sverige har vi redan nått en hög grad av urbanisering – i dag bor 95 procent av befolkningen i eller nära en tätort. Fortfarande finns dock rörelsen från landsbygd till stad. Flera områden i Sverige brottas med de utmaningar som en minskande befolkning innebär, vilket bland annat kan resultera i lägre miljöhän- syn när lokala prioriteringar handlar om att behålla, eller rentav öka, befolkning och arbetstillfällen. Den minskade mänskliga närvaron i glesbefolkade områden innebär också att bruket av natur- och kulturmiljön ändras radikalt, och i stora områden upphör det eller övergår till rent skogsbruk med förlust av naturvärden och kulturhistoriska värden som följd.
Urbaniseringen och den globalt växande medelklassen i städerna för med sig en aldrig tidigare skådad konsumtionskultur, som sätter stort tryck på ekosystem och naturresurser utanför städerna. Samtidigt är livet i staden jämförelsevis resurs- effektivt när det kommer till transporter och energianvändning.
I staden finns både orsaker till ohälsa och bättre möjligheter att komma till rätta med dem. Invånarna i tätorter utsätts i större utsträckning för exempelvis buller, luftföroreningar och farliga ämnen, men har också bättre tillgång till sjukvård och kulturell stimulans som främjar god hälsa samt ofta en sundare livsstil. Den ökande migrationen bidrar till såväl berikande möten som sjukdomsspridning, när fler människor snabbare rör sig över längre sträckor.
ÖKAD MILJÖMEDVETENHET
På flera områden i Sverige ökar både individers och företags miljömedvetenhet, vilket även leder till ändrade beteenden. Det finns ett stort intresse för miljömärk- ta varor, samtidigt är det skillnad på intresse och faktiska inköp. Hållbarhets- trender, såsom att välja begagnat och hög kvalitet framför slit och släng, förväntas öka i Sverige.
Konsumtionen av ekologisk bomull, second hand-varor och biologiskt ned- brytbara material förväntas öka. Försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat kraftigt, från knappt tre miljarder kronor 2004 till knappt åtta miljarder kronor 2010 (löpande priser). Försäljningen 2010 av ekologiska livsmedel motsvarade 3,5 procent av den totala mängden sålda livsmedel.
TEKNIKUTVEcKLING
Den snabba tekniska utvecklingen innebär stora möjligheter, inte minst på miljö- området, men utvecklingen kan också föra med sig problem om inte riskerna beaktas. Effektivare energiproduktion och energianvändning, effektivare varu- produktion och effektivare transporter minskar trycket på naturresurser och mins- kar skadliga utsläpp, men på flera områden äts vinsterna upp av en totalt ökande konsumtion.
En utmaning att hantera är den så kallade rekyleffekt som kan uppstå vid effek- tivisering, det vill säga att de resurser som frigörs vid en effektivisering används för ökad konsumtion istället för att minska resursförbrukningen. Ett exempel är de allt effektivare bilmotorerna, som har givit oss mer kraftfulla motorer till samma bräns- leförbrukning istället för motorer med samma effekt till lägre bränsleförbrukning. En annan utmaning med teknikutveckling är de negativa miljökonsekvenser som den kan leda till om den används för utvinning av råvaror i områden som hittills inte varit lönsamma att exploatera, till exempel vid utvinning av lågvärdig olja. ÖKADE SVENSKA ANSPRÅK PÅ RESURSER UTOMLANDS
Svensk konsumtion utgörs till cirka 40 procent av import, vilket tar resurser utomlands i anspråk. Ytterligare resurser i utlandet utnyttjas i en del av svensk produktion. Andelen av våra materialflöden som kommer från andra länder ökar och blir alltmer dominerande.
När tillverkning flyttas från Sverige till länder där miljö- och arbetsmiljökraven är lägre, kan resultatet bli mindre hänsyn till miljö, hälsa och sociala förhållanden samt sämre resurshushållning.
ÖVERUTNyTTJANDE AV NATURRESURSER
Överutnyttjandet av förnybara resurser gör att den långsiktiga produktionsförmå- gan i ekosystemen undergrävs, eller att produktiviteten sänks. Som exempel kan nämnas de dramatiska minskningarna av flera marina fiskbestånd.
Den globala utvinningen och användningen av materiella resurser mer än 30-faldigades under 1900-talet. Denna snabba utveckling har resulterat i att till- gångarna på mineraler, metaller, fisk, timmer, rent vatten, brukbar jord, ren luft och biomassa är satta under mycket hårt tryck. I Sverige använder vi i genomsnitt cirka 20 ton materiella resurser per person och år – återvinningen och återutnytt- jandet har dock ökat rejält under de senaste decennierna.
Den globala ekonomiska tillväxten ökar efterfrågan på naturresurser. Eftersom västvärldens efterfrågan är fortsatt hög ökar den globala konkurrensen om resur- serna. För Sveriges del antas efterfrågan leda till ett ökat nyttjande av våra natur- resurser som går på export, framför allt virke och metaller.
Resurskällor som hittills bedömts som olönsamma kan också komma att användas, med ökad miljöpåverkan som följd. Internationell handel och handels- politik kan samtidigt spela en roll för ett mer effektivt resursutnyttjande.
TILLTAGANDE EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGEN
Påverkan från klimatförändringar förväntas öka. Förutom att påverka naturmil- jöer medför ett varmare och fuktigare klimat för kulturmiljön att livslängden för traditionell träbebyggelse minskar.
Människors hälsa påverkas av klimatförändringar, exempelvis riskerar extrema väderhändelser att öka antalet olyckor och dödsfall och leda till mer psykisk ohälsa. Extrema väderhändelser påverkar även jord- och skogsbruk, vattenför- sörjning, bebyggelse samt infrastruktur.
Vissa klimatrelaterade problem som förekommer i dag kan komma att minska, medan andra kan komma att öka och samtidigt kan nya problem uppstå. Produk- tionspotentialen för såväl skogs- och jordbruk som vatten- och vindkraft väntas sammantaget öka något.
Klimatförändringar antas även medföra ökad smittspridning, förändrad utbred- ning av infektionssjukdomar och smittbärande djur.
HÖG OcH ÖKANDE KONSUMTION
En kultur av hög och kontinuerligt växande konsumtion har etablerats i Västeu- ropa och andra utvecklade länder. Om konsumtionen i Sverige fortsätter att öka i samma takt som under 1900-talet, det vill säga en fördubbling vart trettionde år, kommer miljö- och hälsopåverkan fortsätta att öka i och utanför Sverige. Dispo- nibel inkomst är den faktor som har störst betydelse för hushållens konsumtions- mönster.
Resursförbrukningen per invånare i Sverige ligger högt över det globala genom- snittet. Detta kan förklaras både med omfattningen av vår konsumtion och dess sammansättning. Sveriges efterfrågan på importerade jordbruksprodukter bidrar
till avskogning, vilket bland annat är en orsak till det omfattande utdöendet av arter.54,55.
Energi- och resurseffektivisering genom teknikutveckling är central för att minska miljöpåverkan från konsumtion, men så länge den totala konsumtionen fortsätter att öka minskar ändå inte konsumtionens sammanlagda miljöpåverkan.
Den pågående utvecklingen av e-tjänster och det snabbt ökande innehållet på internet leder till ökad konsumtion av digitala tjänster, vilket ökar elanvändningen och nyttjandet av sällsynta metaller och mineraler som används i exempelvis dato- rer och mobiltelefoner. Å andra sidan innebär digitaliseringen en möjlighet att minska användningen av andra resurser och att minska påverkan på klimatet. Om insikten kan öka i Sverige att utvecklingsländer behöver ett större kon- sumtionsutrymme, kan det bidra till att rådande konsumtionsnormer ändras. På sikt skulle det istället kunna bli ”inne” att inte belasta våra gemensamma resurser mer än nödvändigt. Det ekologiska fotavtrycket56 per person i Sverige är redan tre
gånger större än jordens bärkraft, och jordens befolkning förväntas öka. TILLVÄXT
Den pågående ekonomiska tillväxten innebär ett ökande tryck på naturresurser på grund av ökad konsumtion och produktion. Tillväxten innebär dock också möjlig- heter till, och drivkraft för, en teknisk utveckling som kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande. Huruvida det är möjligt att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad resursförbrukning är något som debatteras. En sådan avlänk- ning, ”decoupling”, har hittills inte kunnat påvisas annat än lokalt för vissa bran- scher.
Det ekonomiska systemet behöver hållas inom de ramar som det ekologiska systemet anger. En fortsatt tillväxt är i hög grad avhängig av vad vi konsumerar, inte enbart av att vi fortsätter att konsumera i största allmänhet. Det blir alltmer accepterat att den ekonomiska utvecklingen är beroende av omgivande ekosys- temtjänster och en så kallad ”grön ekonomi” har börjat utvecklas57. Sedan den
förra fördjupade utvärderingen 2008 har även begreppet ”planetära gränsvärden” vunnit insteg i debatten58, som ett sätt att kvantifiera de villkor det ekonomiska
systemet har att hålla sig inom. En bredare diskussion om tillväxtens eventuella
54 Cederberg, Christel m.fl., 2011. Including Carbon Emissions from Deforestation in the Carbon Footprint of Brazilian Beef. I Environmental Science & Technology, 31 januari. 55 Fargione, Joseph m.fl., 2008. Land Clearing and the Biofuel Carbon Debt. I Science 28
februari.
56 Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av jordens produktiva yta som krävs för att upprätthålla konsumtionen i ett land eller för en person.
57 TEEB, 2010, The Economics of Ecosystems and Biodiversity: Mainstreaming the Econo- mics of Nature: A synthesis of the approach, conclusions and recommendations of TEEB. 58 Nature 2009. A safe operating space for humanity, Rockström et al.
inkompabilitet med hållbar utveckling har också tagit fart. Möjligheten att bryta sambandet mellan ökad tillväxt och ökad miljöbelastning är centralt för att åstad- komma en hållbar tillväxt och nå miljömålen.
En ökad global tillväxt har historiskt inneburit en ökad tillväxt även i Sverige, vilket har inneburit en ökad efterfrågan på energi i Sverige, delvis som ett resultat av ökad industriproduktion. En ökad tillväxt innehåller samtidigt ökade investe- ringar i förnybar och energieffektiv teknik i Sverige.
Försämrad arbets- och boendemiljö i de länder som producerar de varor vi i Sverige konsumerar står i konflikt med målet att vårt framtida samhälle inte ska orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Samtidigt kan ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer bidra till att gynna befolkningens hälsosta- tus, till exempel genom bättre arbets- och boendemiljö, renare vatten och tillgång till bättre sjukvård.
Målkonflikter i samhället
En av politikens huvuduppgifter är att väga olika intressen och ur ett helhetsper- spektiv bedöma hur de kan kombineras, och i förekommande fall välja vilka som är viktigast. Miljöpolitiken är en del av helheten, men generationsmålets unika skrivningar om vilken samhällsomställning som behövs går långt utanför miljö- politikens sfär. Det ger generationsmålet en möjlig roll som katalysator för en mer sammanhållen politik, där miljöhänsyn inte prioriteras ned inom områden där andra samhällsmål väger tungt.
Synergier, hävstänger och möjligheter till samhällsomställning
Synergimöjligheter ökar förutsättningarna för måluppfyllelse. Därför är det vik- tigt att bygga på positiva trender och synergier med bland annat samverkan och samarbete. Detta kan föra miljöarbetet framåt. Det är dock ännu viktigare att göra prioriteringar i miljöarbetet för att bromsa negativa effekter av problem och konflikter samt för att motverka effekterna av de starka trender i samhället som hindrar omställningen till ett hållbart samhälle.
De som arbetar inom miljömålssystemet (bland annat kontaktpersonerna på myndigheterna för respektive miljökvalitetsmål) uppger i en studie59, som Natur-
vårdsverket genomfört, att de ser fler synergimöjligheter än konflikter mellan miljömålen och andra politikområden. Se vidare kapitel 3 Synergimöjligheter, målkonflikter och problem.
59 Naturvårdsverket 2011. Synergimöjligheter, målkonflikter och problem i miljöarbetet, rap- port 6474.