• No results found

Sammanfattande analys av elevers och lärares intervjuer

4. RESULTAT OCH ANALYS

4.8 Sammanfattande analys av elevers och lärares intervjuer

Det är många intressanta aspekter som pedagogerna belyser i sina intervjuer. En av lärarna nämner att man hjälp av datorn kan bedöma flera kunskapsmål och blir på det sättet effektivare i sitt arbete. Dessutom kan eleverna genom att skapa portfolio se sin egen utveckling över tid. På detta sätt kan eleverna bli mer medvetna om det egna lärandet som sker när eleven reflekterar över det egna lärandet. Denna process kallar Piaget (1972) för metakognition.

En aspekt som jag finner särskilt viktig är de framträdande kännetecknen av formativ bedömning som blir tydligt i arbeten med text eller samarbeten mellan eleverna. Det skapas helt andra förutsättningar när man med enkelhet kan redigera, ändra och modifiera ett dokument. Pedagogen kan på ett enkelt sätt ge feedback till eleverna vart de eleven befinner sig i förhållande till målen, eller hur deras arbeten kan fortskrida. Den formativa bedömningen har i detta fall syftet att stärka elevens lärande, snarare än att summera vad eleven har lärt sig (Skolverket, 2014-05-13). Datorn i det datorintegrerade klassrummet kan ses som ett redskap som människan skapat för att förstå och skapa sin omvärld. Kunskapsprocessen enligt denna syn kallas mediering enligt Vygotskij (1995). Datorn kan därmed ses som det medierande redskapet eller artefakter som enligt Dysthe (2003) skapar utökade kognitiva och praktiska potencialer. Hon tar ett praktiskt exempel när stavhopparen förbättrar sin förmåga genom att använda det fysiska redskapet som i detta fall själva staven. Likaså kan

man se sambandet mellan individen och datorn som förbättrar och utvecklar förmågor och potentialer. Dessa redskap hjälper eleven utifrån den sociokulturella lärandeteorin att tolka och förstå omvärlden. Datorn medierar lärandet på många olika sätt. Filmer kan t.ex fungera som en informationskälla för eleven. När de ersätter papper och penna fungerar de som ersättning för fysiska redskap. Datorn kan också användas som redskap för att mediera organisation, lagring eller textredigering m.m (Dysthe 2003). Pedagogerna talar även om att samarbetet mellan eleverna har fått en annan innebörd där kunskapen inte är enbart en produkt utan en process. Även Piaget (1972) påpekar att lärandet sker i samspel med andra.

Den norska forskaren och pedagogen Arne Tragenton arbetade fram en metod där eleverna med hjälp av datorn skriver sig till läsning. I sin forskning som pågick mellan 1999 till 2002 i med barn mellan 6-9 år kommer han fram till att det kan vara svårt för de yngre eleverna att forma bokstäver för hand och att mycket energi läggs på detta. Han menar att datorn är ett bättre redskap än papper och penna, dessutom är det ett mera lekfullt sätt. Trageton hävdar också att forskning visar på att det är lättare att lära sig att skriva än att läsa (Trageton, 2005). Detta belyser även en av pedagogerna i ett av citaten när denne säger att ”yngre elever lär sig bättre genom att skriva sig till läsning.”

Skolverket (2007) redovisar i sin rapport att de nordiska länderna är ledande i att använda datorerna i sin undervisning eftersom hela 90 % av lärarna har använt datorn i undervisningen. Samma rapport visar också på att många av lärarna saknar kompetens när det kommer till användning av datorn i undervisningen. Möjligtvis kan det vara så att lärarutbildningen bör lägga mer tonvikt på datorn som pedagogiskt verktyg och därmed kunna höja kompetenserna ute på skolorna. Informanterna i min studie redogör också att de största utmaningarna har varit att hitta arbetssätt som effektiviserar utbildningen samt gör den roligare och kreativare.

datorn och internettillgång är det otroligt enkelt för eleverna att komma åt spel samt olämpliga filmer. Även Tallvik (2008) belyser problem med off-tasking i sin studie, men jag är av den åsikten att dessa problem har funnits även innan datorn existerade, dvs elever som av olika anledningar gör annat än skolarbete på lektionstid. Problem med off-tasking har även pedagogerna i min undersökning belyst, en av dem påpekar att vissa lektioner ber läraren eleverna stänga att av datorerna och ta fram penna och papper istället. En annan aspekt som Tallvik (2008) belyser är att internet har gjort det möjligt för mobbare att hitta sina offer fast de befinner sig lång ifrån varandra. En av pedagogerna nämner att kränkande behandling förekommit även på denna skola och att denne behövt sitta i långa samtal med vederbörande som hade skrivit kränkande kommentarer till varandra på Facebook.

Datorn i det digitala klassrummet har skapat förutsättningar för läroprocesser som tidigare ej varit möjliga, till exempel film- och musikskapande eller Powerpoint presentationer, bildspel, podsändningar och bloggar. Detta är enligt Warshauer (2000) det fjärde och viktigaste steget i hans modell som han kallas Multimedia Literacy. Dessa framtidskompetenser kommer krävas av våra elever i allt större utsträckning i framtiden men även, viktigast av allt, förmågan att sortera bort överflödig information som omger oss och ständigt kräver vår uppmärksamhet.

Ett annat fenomen som jag vill belysa i analysen är att pedagogerna berättar att deras roll som pedagog har förskjutits till att bli mer en handledande roll. Det vill säga att eleverna lär sig genom att skapa eller ”Learning by doing” som enligt Dewey innebär att kunskap blir till genom aktivitet när denna aktivitet är betydelsefull för eleven (Dysthe 2003). Denna syn på pedagogik lämnar större utrymme för eleverna att skapa och påverka kunskapsinnehållet och därmed skapas större motivation till lärande. Även Piaget (1972) påpekar att lärandet är en process där kunskap inte kan ses som en färdig produkt utan som en process där eleven är aktiv. Pedagogerna i min studie har tydligt gått ifrån den behavioristiska lärandeteorin som innebär att pedagogen är den som har all kunskap och att denna kunskap förmedlas till eleverna som i sin tur måste

lagra informationen, för att senare återberätta den på ett eventuellt prov (Dysthe, 1996). Istället verkar pedagogerna snarare jobba utifrån den sociokulturella lärandeteorin där de har en handledande roll i klassrummet och där eleverna använder

redskap för att tolka och skapa sin omvärld och lär sig genom att göra.

Pedagogerna jobbar dagligen med elevernas digitala kompetenser som även skolverket belyst (Skolverket Dnr 400028). Förmågan att producera, redovisa, utbyta information och delta i samarbete över internet är och kommer vara en kompetens som krävs av alla våra elever i framtiden.

Related documents