”Ericsson Response-målet”. Sannolikt är enbart förbättrad goodwill inte tillräckligt för avdrag. Klimatkompensation genom plantering av träd har inte ansetts ha ett tillräckligt starkt samband med verksamheterna ifråga för att avdrag ska medges i något av fallen som har diskuterats i denna uppsats. Det utesluter dock inte att avdrag för klimatkompensation genom plantering av träd är möjligt. Finns det inte någon motprestation alls medges inte avdrag.
Rent konkret är dock, med hänsyn till de rättsfall som har diskuterats, möjligheterna att få avdrag uppenbart begränsade. ”IKEA-målet”, som är det enda rättsfallet i den här analysen som berör bidrag till välgörenhetsorganisationer, öppnar eventuellt för att avdrag skulle kunna medges i de fall där bolaget lämnar tillräcklig utredning om på vilket sätt bidragen till välgörenhetsorganisationer medfört ett reklamvärde för bolaget. Med hänsyn till annan praxis som finns på området är det dock svårt att se att domstolen i sådana situationer skulle medge avdrag. Det framgår dock inte av domskälen om domstolen ansåg att det fanns en motprestation och om domstolen skulle uppställa ett krav på samband mellan verksamheterna om domstolen fann att det förelåg en indirekt motprestation.117
Det står dock klart att lämnar bolaget inte tillräcklig utredning är kostnaderna för bidragen inte avdragsgilla i enlighet med ”IKEA-målet”.
4.2 Sammanfattande analys
I RÅ 2000 ref. 31 I konstaterar HFD att alla former av gåvor torde kännetecknas av att förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt samtidigt är för handen. Jag anser att HFD frångår sitt anförande i RÅ 2000 ref. 31 I när man bedömer att gåva föreligger utan att konstatera att det finns en gåvoavsikt, och felaktigt klassificerar ersättningen som gåva. Bedömningen utifrån de vanliga gåvorekvisiten görs normalt inte utan snarare är domskälen att tolka som att domstolen anser att det föreligger en presumtion för att de andra två rekvisiten för gåva automatiskt är uppfyllda när det sker en förmögenhetsöverföring.118 Det är oklart varför HFD i RÅ 2000 ref. 31 I tar upp de civila gåvorekvisiten men presumerar sen att ett är
117 Mauritzson, J, Gåva utan gåvoavsikt?, SvSkt 2017:3 s. 188. 118 A.a. s. 193.
41
tillräckligt. Det är nästan som att HFD vänder på resonemanget, föreligger det ingen motprestation är det automatiskt att anse som gåva vilket gör att presumtionen är bruten. Det vore därför önskvärt att HFD förtydligade att alla gåvorekvisit måste vara uppfyllda för att gåva ska föreligga och minskar den osäkerhet som företagen upplever.
Domskälen i RÅ 2000 ref. 31 I har kritiserats för att de ställer orimliga krav på bolagen när det gäller värdering av motprestation och dokumentation.119 Det kan diskuteras om HFD strider mot sin egen rättspraxis när de bedömer en transaktion som gåva trots att donationsliknande transaktioner i stor utsträckning sker i förväntan om att det ska generera intäkter.120 Ett särpräglat drag hos just aktiebolag är att bereda aktieägarna vinst. Visserligen möjliggör 3 kap. 3 § ABL för aktiebolag att föreskriva ett annat syfte men det förekommer mycket sällan.121 Alla bolagets affärsmässigt eller kommersiellt betingade transaktioner syftar till att ge bolaget ökade ekonomiska fördelar i framtiden.122 Om något annat inte är uttryckligen stadgat torde transaktionen sakna benefik avsikt och utgiften vara avdragsgill.123 Konsekvenserna av ett nekat avdrag är, förutom det förlorade avdraget i sig och det högre belopp skatt som bolaget får betala, att det kan leda till skattetillägg för bolaget, vilket IKEA fick erfara. Det i sin tur påverkar aktieägarna. För att inte riskera skattetillägg om avdrag inte skulle medges bör bolag därför hantera utgifter för CSR som ett öppet yrkande i deklaration, som brevfråga eller genom förhandsbesked. Även om bolaget använder brevfråga eller förhandsbesked innebär inte det att risken för skattetillägg är eliminerad men något skattetillägg bör inte tas ut om bolaget följer förutsättningarna för svaret på brevfrågan respektive förhandsbeskedet.
Det kan efter en genomgång av underrättspraxis konstateras att underrättspraxis på CSR-området i stor utsträckning utgår från de bedömningar som HFD har gjort i RÅ 2000 ref. 31 I-II och i HFD 2014 ref. 62. Detta är beklagligt då jag anser att möjligheten till avdrag för kostnader för CSR kunde sett helt
119 Mauritzson, J, Gåva utan gåvoavsikt?, SvSkt 2017:3 s. 193. 120 A.a. s. 193.
121 Skog, R, Rodhes Aktiebolagsrätt, s. 106.
122 Bjuvberg, J, Avdragsrätt för utgifter för sponsring m.m. – igen, Skattenytt 2007 s. 111. 123 A.a. s. 111.
42
annorlunda ut idag om HFD hade beaktat utvecklingen i samhället likt Skatterättsnämnden gjorde i förhandsbeskedet i ”Saltå Kvarn-målet”. HFD bedömer att gåva föreligger utan att undersöka om det finns en gåvoavsikt. Det gör rättsläget och utvecklingen på området osäkert. Trots att många beslut om transaktioner är tagna på helt affärsmässiga grunder är jag övertygad om att osäkerheten kring avdrag och skattetillägg gör att bolagen inte yrkar på avdrag, trots att de skulle ha rätt till dem. Det är anmärkningsvärt och bör vara svårförenligt med lagstiftningens syfte och utformning att domstolen i situationer likt ovan bedömer en transaktion som gåva. Jag anser att aktiebolagets alla affärsmässigt eller kommersiellt betingade kostnader för CSR bör vara avdragsgilla eftersom aktiebolags verksamhet bedrivs i syfte att maximera bolagets vinst. Endast i den utsträckning det uttryckligen stadgas att så inte är fallet bör utgiften bedömas som icke avdragsgill.
43
5 Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Regeringens proposition 2004/05:85 Ny aktiebolagslag
Regeringens proposition 2011/12:1 – Budgetpropositionen för 2012, Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor
Regeringens proposition 2016/17:1 – Budgetproposition för 2017, Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor
Betänkanden
Skatteutskottets betänkande 2004/05:SkU6. – Avdrag för s.k. sponsring SOU 2009:59. Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet
Annat riksdagstryck
Regeringens skrivelse 2003/04:175 – Avdrag för s.k. sponsring.
Skatteverkets ställningstagande Dnr: 130 702489-04/113 – Riktlinjer, avdragsrätt för sponsring
Ds 2014:45 Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy
Regeringens skrivelse 2015/16:69, Politik för hållbart företagande, 10 december 2015.
Finansdepartementets promemoria, Dnr: Fi2016/01209/S1 Avdrag för klimatkompensation genom borttagning av utsläppsrätter
44
Tillväxtverkets remissvar gällande Avdrag för klimatkompensation genom borttagning av utsläppsrätter, Dnr: Ä 2016-655.
Lagrådsremiss Avdrag för klimatkompensation genom borttagning av utsläppsrätter den 2 juni 2016 angående Fi2016/01209/S1
Skatteverket, Uppdrag till Skatteverket om att uppmuntra att skattepolicyfrågor diskuteras i företagens ledning, 2016, Dnr 131 311279-16/113.
Dokument från EU
Europeiska kommissionen, En förnyad EU-strategi 2011-2014 för företagens sociala ansvar, Bryssel den 25 oktober 2011, KOM(2011) 682.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysning om mångfaldspolicy.
Litteratur
Andersson, M, Saldén Enérus, A, Tivéus, U, Inkomstskattelagen – En kommentar. Del I, 17:e upplagan, Wolters Kluwer Sverige 2017.
Borglund, T, De Geer, H, Sweet, S, Frostensen, M, Lerpold, L, Nordbrand, S, Sjöström, E, Windell, K, CSR –En guide till företagets ansvar, Sanoma Utbildning, 2012.
Englund, G, Silfverberg, C, Beskattning av arv och gåva, 12:e upplagan, Nordstedts Juridik 2004.
45
Grafström, M, Göthberg, P, och Windell, K, CSR: Företagsansvar i förändring, 2:a upplagan, Liber, 2015.
Kleineman, J, ”Rättsdogmatisk metod” i Korling, F, Zamboni, M (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, 2013, s. 21-45.
Lodin, S-O, Lindencrona, G, Melz, P, Silfverberg, C, Simon.Almendal, T, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt Del I, 16:e upplagan, Studentlitteratur 2017. Påhlsson, R, Sponsring – avdragsrätt vid inkomstbeskattningen, 2:a upplagan, Iustus förlag 2008.
Rabe, G, Hellenius, R, Det svenska skattesystemet, 24:e upplagan, Nordstedts Juridik 2011.
Skog, R, Rodhes Aktiebolagsrätt, 24:e upplagan, Nordstedts Juridik, 2014. Ulfvebrand, N, Dovers, P, Företags sociala ansvar: CSR som täckmantel för en kapitalistisk exploatering i Hasselblad, H, Holmqvist, M, (red.), Företagsekonomin och samhället, Studentlitteratur, 2013.
Rättsfall
Högsta förvaltningsdomstolen RÅ 1976 ref 127 I RÅ. 2008 ref. 31 RÅ 2000 ref 31 I-II. HFD 2014 ref 62. KammarrätternaKammarrätten i Jönköpings dom den 13 oktober 2014 i mål nr 2281-2282-13 Kammarrätten i Stockholms dom den 9 juni 2017 i mål nr 3411-16.
46 Förvaltningsrätterna
Förvaltningsrättens i Växjös dom den 27 maj 2013 i mål nr 1708-1709-12. Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 29 april 2016 i mål nr 21847-15 Förvaltningsrätten i Luleås dom den 15 juni 2016 i mål nr 1504-1505-15
Artiklar
Bjuvberg, J, Avdragsrätt för utgifter för sponsring m.m. – igen, Skattenytt 2007 s 101-111.
Ceije, K, HFD:s avgörande i klimatkompensationsmålet – flera missade möjligheter, Skattenytt 2014 s 933-952.
Hultqvist, Rättshandlingars verkliga innebörd, Skattenytt 2007 s. 696.
Jareborg, N, ”Rättsdogmatik som vetenskap”, Svensk juristtidning 2004 s. 1-10. Persson Österman, R, Svernlöf, C, CSR i företagsbeskattning – ett
associationsrättsligt perspektiv, Skattenytt 2017 s 95.
Mauritzson, J, Gåva utan gåvoavsikt? – något om HFD:s praxis kontra HD:s, Svensk skattetidning 2017:3 s 185.
Internetkällor
CSR Swedens hemsida CSR Sweden, www.csrsweden.se/om-csr-sweden/verksamhet/, (hämtad 01/6-2017).
Europeiska kommissionens hemsida European Commission
ec.europa.eu/growth/industry/corporate-social-responsibility_en (hämtad 13/6-2017).
Nationalencyklopedin, sponsring. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lå ng/sponsring (hämtad 19/5-2017).
47 OECD:s riktlinjer för multinationella företag,
http://www.oecd.org/daf/inv/mne/MNEguidelinesSVENSKA.pdf (hämtad 01/06-2017).
Persson Österman, R, Svernlöf, C, CSR i företagsbeskattning, tillgänglig på Svenskt Näringslivs hemsida:
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmat erial/Rapporter/rapport_csr_webb_160516pdf_648028.html/BINARY/Rapport_CS R_webb_160516.pdf (hämtad 19/5-2017).
Övrigt
Qviberg, M, Sätt stopp för det flummiga etikpratet, debattartikel publicerad i Svenska dagbladet 2006-03-09.
Skatterättsnämndens förhandsbesked dnr 93-13/D (2014-04-24).
Andersson, K, Fritsch, A, och Rydin, U, Ska skattekontrollen privatiseras? Dagens industri, 2015-09-24.
KPMG:s rapport Hur väl möter svenska företag kraven kring skattefrågor?, 2016-09. Institutet för reklam- och mediestatistiks pressmeddelande, Sponsring spränger 7-miljadersvallen, 2017-04-28.