Angående hur lärarna uttrycker sig kring El Sistemas vision och idéer framkommer det att ”möten” är en nodalpunkt som verksamheterna kretsar kring. Dessa möten är både av musikaliskt och mellanmänskligt slag. Det framkommer också att de begrepp som verksamheten vilar på tolkas på olika sätt hos lärarna. Det gör att begreppen är mångtydiga element i diskursen.
Lärarnas utsagor visar att de förhåller sig till El Sistemas begrepp som demokrati, jämlikhet, mångfald, integration och identitet på olika sätt där en del utsagor är lika hos informanterna fast de nämns under olika begrepp. Agneta talar om respekt under begreppet demokrati medan Clara talar om att ta ansvar för vad man säger och gör under begreppet identitet. Att alla ska ha möjlighet att delta framkommer hos Agneta kring begreppet jämlikhet, hos Britta kring demokrati och hos Clara kring integration och jämlikhet. Clara talar om att bejaka olikheter både under begreppet mångfald och identitet. Agneta talar om allas lika värde både under begreppet demokrati och jämlikhet. Det visar att begreppen är mångtydiga element och att det inte finns ett tydligt svar vad de sägs innebära i diskursen och vad som är vad. Det visar på att arbete med gemensamma visioner och idéer kan ha olika betydelser för olika individer och verksamheter när de bygger på begrepp som är så öppna för tolkning.
Den musikaliska undervisningen beskrivs sammanfattat som rytmik och instrumentalundervisning på orkesterinstrument för grundskolans årskurs 1–3. Det musikaliska material som används sägs vara nybörjarlåtar som plockas från olika håll kombinerat med El Sistema-gemensamt material som lärarna fått genom olika typer av fortbildningar och träffar. När de lyssnar på musik eller gör rytmikövningar till inspelad musik presenteras bland annat klassisk musik och folkmusik. I dessa sammanhang sägs att framför allt annat än populärmusik används. Musikaliska och personliga förebilder beskrivs som viktiga i verksamheterna och de har utvecklat samarbeten med professionella orkestrar. Förebilder är kopplat till identitetsbyggande och att bygga ett musikintresse.
Lärarna beskriver att undervisningen är utformad med möten i fokus på så sätt att lektionerna börjar med en namnsång där alla barn får synas och bli en del av gruppen i ett sammanhang vilket kopplas till demokrati och identitet. De sociala aspekterna beskrivs som viktiga i verksamheterna. Lärarna uttrycker att Vänsday är centralt i verksamheterna och Vänsday är kopplat till integration, mångfald och identitet. Lärarna beskriver att alla barn har rätt att få prova att spela instrument och att få höra musikstilar de inte annars hör i sin vardag. Det är
kopplat både till möten och till begreppen demokrati, jämlikhet, mångfald, integration och identitet.
Det som är unikt och utmärkande hos var och en av lärarna är att Agneta talar mycket om barns rätt att få prova att spela instrument och om flickors lika rättigheter. Hon belyser fostran i demokrati och jämlikhet. Britta talar mycket om sammanhang, vilket har sociala och identitetsbyggande aspekter i fokus. Clara talar mycket om att människor mår bra av musik, om familjens delaktighet och roll i verksamheten samt om att bejaka olikheter. Att bejaka olikheter är kopplat till möten och till alla begreppen. Lärarna lägger olika tonvikt vid elevernas sociala och musikaliska utveckling, men båda aspekterna sägs vara viktiga.
Det är dessa individuellt utmärkande utsagor som är den största skillnaden i lärarnas syn på verksamheten och dess legitimering. Att verksamheten ses på olika sätt hos lärarna visar sig också vara kopplat till hur kommunerna ser på verksamheten i form av vilka olika instanser som finansierar den. Lärarnas förhållningssätt påverkar undervisningen direkt men dessa förhållningssätt är inte fristående utan del av en större diskurs som påverkas av yttre faktorer som styrs av de förväntningar som finns på verksamheten utifrån.
DISKUSSION
I mina lärarintervjuer över El Sistemas verksamhet på tre orter i Sverige har jag försökt belysa ett flertal olika frågeställningar och undersökningens resultat presenteras under ett antal olika rubriker. Sammantaget avser dessa att spegla en helhet till mitt syfte som är att undersöka hur kulturskollärare som arbetar inom ramen för El Sistema talar om sitt förhållningssätt till El Sistemas visioner och idéer och hur detta tar sig uttryck i deras musikaliska undervisning. Nedanstående diskussion bygger på lärarnas utsagor och mina analyser av dessa.
Under intervjuerna kom lärarna i stort sett hela tiden tillbaka till sociala och samhälleliga mål oavsett om intervjufrågan var riktad mot det eller mot det musikaliska innehållet i verksamheterna. Detta överensstämmer med Lindgren och Bergmans (2014) bild av att det i intervjuer med El Sistema lärare är de sociala och samhälleliga målen som lyfts fram och att det mycket sällan talas om den musikaliska nivån. Detta kan också kopplas till ”möten” som i min undersökning visar sig vara en central och viktig del av verksamheten. Det är både personliga och musikaliska möten. Möten kan också kopplas till alla El Sistemas visionsbegrepp; integration, demokrati, jämlikhet, mångfald och identitet. Detta ser jag som ett av de viktigaste resultaten i min undersökning.
I problemområdet och bakgrunden tar jag upp hur undervisning på orkesterinstrument och klassisk musik får mindre plats i dagens musikundervisning till förmån för populärmusik (Holmberg 2010, Lindgren & Bergman 2014, Saether, Bergman & Lindgren 2017). El Sistema är en motvikt till detta och bidrar framför allt till att det i samhället bedrivs undervisning på orkesterinstrument. Huruvida denna undervisning sägs bedrivas med klassisk musik går inte helt att säga utifrån intervjuresultaten, då eleverna är nybörjare och det är svårt att spela enbart klassisk musik som nybörjare på ett orkesterinstrument. Däremot talas det om att eleverna får höra klassisk musik genom El Sistemas undervisning, dels genom de samarbeten som på alla tre orterna finns med professionella orkestrar och dels genom att det finns exempel på att lärare använder klassisk musik som bakgrund i undervisningen.
Det blir tydligt i intervjuerna att lärarna vill att andra genrer än populärmusik ska visas upp för eleverna. Detta går i linje med den verksamhetsidé El Sistema har; att alla barn ska ha rätt till musicerande i orkester med klassisk musik (El Sistema 2017d). Detta kan leda till att eleverna får upp ögonen för denna musik med dessa instrument, och i förlängningen att musicerande på dessa instrument inte dör ut. Om El Sistema kan locka nya unga musiker till klassiska instrument kan det på sikt vara en viktig del i att försörja Sveriges orkestrar och kulturliv med nya musiker. Det blir även en viktig del i att behålla utbildning i detta område på kulturskolor, gymnasielinjer, folkhögskolor och musikhögskolor. Detta kan kopplas till det Statens Kulturråd (2001) och Kulturskoleutredningen (SOU 2016:69) beskriver om svårigheter att attrahera nya unga musiker till denna typ av musicerande. Det kan också kopplas till det Holmberg (2010) beskriver om att elever i vanlig kulturskoleverksamhet kan bli kunder på en marknad och där val av populär repertoar kan vara viktigt för att behålla eleverna. Det är även viktigt att musiken uppskattas i en undervisningsform som El Sistema, men i obligatorisk undervisning har läraren inte pressen på sig att eleverna kan komma att sluta delta i verksamheten på grund av att de inte tycker om musiken som används i undervisningen. Här fyller således El Sistema en funktion för att barn ska ha möjlighet att få upp ögonen för musik de inte vanligtvis hör i sin vardag.
I min studie talar lärarna om att det är viktigt att alla barn får möjlighet att spela instrument oavsett ekonomiska förutsättningar. Då El Sistema verkar för integration kan verksamheten
betraktas som ett socialt integrationsprojekt där familjers ekonomiska situation inte ska vara ett hinder för deltagande. Det kan i min studie förstås genom att de skolor som valts ut att få El Sistema-verksamhet sägs ha många elever med utländsk bakgrund. Enligt Hofvander Trulsons (2010) studie nås barn med minoritetsbakgrunder i mindre utsträckning av den frivilliga musikundervisningen i Sverige. Detta bekräftas i min studie av att lärarna beskriver hur den ordinarie kulturskoleverksamheten har få elever från de bostadsområden där skolorna med El Sistema-verksamhet ligger. Genom att El Sistema fokuserar på denna grupp får dessa barn kontakt med Kulturskolan, vilket de antagligen inte hade fått utan El Sistema. Integration kommer också till uttryck genom Vänsday där familjerna får kontakt med varandra och verksamheten. Jag anser, utifrån mina intervjuresultat, att El Sistema gör ett viktigt socialt arbete för att nå ökad integration i samhället. Jag anser också att El Sistema med detta fokus kan komplettera och berika Kulturskolans övriga verksamhet. Även jämlikhet kan kopplas till detta då målet är att alla barn ska ha rätt till musicerande oavsett social bakgrund, kön och ekonomiska hemförhållanden. Min undersökning visar att dessa begrepp tydligt framkommer genom lärarnas beskrivningar av undervisningen. De begrepp som är svårare att direktkoppla till verksamheterna är demokrati och mångfald då det bland lärarna inte fanns tydliga svar kring hur dessa begrepp tolkas och tar sig uttryck i undervisningen. Även identitet var ett begrepp som var svårt att härleda till undervisningen, men det kan delvis härledas till den kontakt eleverna får med professionella musiker som förebilder. Jag ser att det finns en risk att bygga verksamheter på mångtydiga och tolkningsbara visionsbegrepp om man vill nå likvärdhet verksamheterna emellan.
Kring de motsättningar inom El Sistema som presenteras av Lindgren & Bergman (2014) visar min studie på att lärarna får med både en bildningsdiskurs och en kreativ diskurs i sina verksamheter. De säger sig också använda musik både som medel och som mål.
Att verksamheten är visionsdriven (El Sistema 2017f) kan vara en förklaring till att lärarna i intervjuerna ofta kommer in på sådant som rör legitimering av musikundervisning. Det skulle också kunna bero på vilka frågor jag ställde i intervjuerna, då jag frågade mycket om hur lärarna ser på olika visionsbegrepp. Argument för varför El Sistema är viktigt och musikens funktioner är teman som ständigt återkommer i samtalet. Det kan bero på att El Sistema som verksamhet är relativt nystartat med starten i Sverige 2010 och att verksamheten därför ännu inte har hunnit normaliseras. Särskilt en lärare ger uttryck för att behöva försvara verksamheten i relation till övriga lärare på skolorna och också i samtal med kommunen som beslutar om budget. Musikämnet överlag är ett ämne som ofta får sin legitimitet ifrågasatt, vilket kan vara ytterligare en orsak till att dessa teman berörs mycket.
Jag anser att det är viktigt för alla verksamma och blivande musiklärare att bli medvetna om och reflektera över de maktstrukturer som finns kring musikundervisning. Att det finns olika intressenter bakom verksamheter som El Sistema bör finnas med i tanken för den som är lärare inom verksamheten. El Sistema kan dels ses vara till för eleverna som ska få del av undervisning på orkesterinstrument och kontakt med klassisk musik, men det kan också ses som ett sätt för högre instanser i samhället som vill säkra Sveriges framtida kulturliv. Jag anser därför att det är viktigt med detta helhetsperspektiv när man som lärare undervisar och reflekterar över sin undervisning. Detta för att som musiklärare förstå sin egen kontext med den historia och de maktstrukturer som kanske främst finns utanför själva klassrumsundervisningen men som indirekt påverkar den musikaliska undervisningen.