Samtliga studier visade på att cigarettrökning ökade risken för att drabbas av torra ögon.
Det kunde ses en signifikant försämring hos rökarna jämfört med icke-rökarna i de flesta av torra ögontesterna i studie 1, 2 och 3 (Tabell 2). I studie 5 fick icke-rökarna ett sämre resultat i torra ögontesterna TBUT, Schirmertest och corneal staining i jämförelse med de andra studierna som utförde dessa tester, vilket kan bero på att deltagarna var diagnostiserade med MGD. I samma studie kunde en signifikant skillnad ses mellan rökarna och icke-rökarna där rökarna hade både mer förändringar och sämre kvalité i meibumet. Det sågs också i studie 4 att rökarna hade signifikant större förlust av de övre meibomska körtlarna än icke-rökarna. Det visar på att rökning påverkar de meibomska körtlarna genom att bland annat troligtvis öka antalet proinflammatoriska cytokiner (Arnson et al., 2010) som kan associeras med torra ögon (Solomon et al., 2001).
Kraven för cigarettrökningen skiljde sig åt mellan studierna (Tabell 1). Deltagarna i studie 1 rökte minst, med ett krav på minst 1 cigarett/dag under 1 års tid. Enligt Healey (2011) har färre cigaretter mindre påverkan på kroppen, vilket studie 1 styrker då rökarna fick bäst resultat i tårkvalité. I studie 4, där deltagarna rökte mest, fick rökarna den högsta symptompoängen av studierna som hade OSDI som frågeformulär. Detta
stärker Healeys (2011) teori. Sambandet sågs dock inte i TBUT, då rökarna i studie 4 fick en bättre tid jämfört med rökarna i studie 2, 3 och 5. Mer rökning behöver således inte alltid betyda sämre resultat. Rökarna i studie 2, som var en av de grupper som rökte mest, fick högst resultat i Schirmertest. Det kan dock bero på andra orsaker, bland annat reflextårar, då även icke-rökarna fick ett anmärkningsvärt högt resultat. I framtida studier kan Schirmer 2-test vara att föredra då det är ett mer pålitligt test i att upptäcka DED (Wolffsohn et al., 2017). Det fanns stora skillnader i mängden cigarettrökning mellan studierna. Det behövs i framtiden fler studier med ett bestämt antal cigaretter per dag under en bestämd period för att enklare jämföra studier och dra slutsatser. På
samma sätt behövs det fler studier med jämnare fördelning mellan män och kvinnor.
Det kan dock finnas en begränsning med detta då fler män än kvinnor röker i världen (Hitchman & Fong, 2010). Det kan förklara varför studie 1 och 3 enbart hade manliga deltagare och att 87,5% av rökarna i studie 5 var män.
Det saknas standardiserade tester och skalor för att utvärdera och diagnostisera DED. I samtliga studier, förutom i studie 1, saknades gränsvärden för vissa av testerna som utfördes. Det försvårar tolkningen av resultaten då det blir svårt att veta vilka skalor som använts. Det utfördes också olika kliniska tester i samtliga studier, vilket påvisar det faktum att det saknas ett standardiserat sätt att utvärdera och diagnostisera DED.
Cigarettrökning kan ge en ökad risk för att drabbas av torra ögon och kan därmed ge ökade ögonbesvär men det har i Sverige setts att rökningen, mellan år 2006-2020, har minskat från 14% till 7% (Folkhälsomyndigheten, 2021). Om denna minskning
fortsätter kan det förhoppningsvis i framtiden trots allt ses minskade problem med torra ögon associerat till rökning.
6 Slutsats
Studien visar att cigarettrökning påverkar torra ögon, torra ögonsymptom, ögats främre delar och meibomska körtlarna negativt. Dock ses stora variationer i vad som påverkas inom olika grupper, vilket gör det svårt att fastställa exakt vilken påverkan
cigarettrökning har på torra ögon. Fler studier med fler deltagare, ett bestämt antal cigaretter per dag under en bestämd period samt tydliga riktlinjer för utvärdering av DED behövs för att fastställa cigarettröknings påverkan på torra ögon.
Referenser
Abelson, MB., Smith, LM., Hollander, DA., and Usner, D. (2016). How Do You Quantify The Qualitative? Review of Ophthalmology. Retrieved 2021-04-16 from https://www.reviewofophthalmology.com/article/how-do-you-quantify-the-qualitative Aktas, S., Tetikoglu, M., Kocak, A., Kocacan, M., Aktas, H., Sagdik, H., & Ozcura, F.
(2017). Impact of Smoking on the Ocular Surface, Tear Function, and Tear Osmolarity.
Current Eye Research, 42(12), 1585-1589. doi:10.1080/02713683.2017.1362005 Arita, R. (2018). Meibography: A Japanese Perspective. Invest Ophthalmol Vis Sci, 59(14), DES48-DES55. doi:10.1167/iovs.17-23631
Arita, R., Fukuoka, S., & Morishige, N. (2017). Meibomian Gland Dysfunction and Contact Lens Discomfort. Eye Contact Lens, 43(1), 17-22.
doi:10.1097/ICL.0000000000000351
Arnson, Y., Shoenfeld, Y., & Amital, H. (2010). Effects of tobacco smoke on immunity, inflammation and autoimmunity. J Autoimmun, 34(3), J258-265.
doi:10.1016/j.jaut.2009.12.003
Bergmanson, J. P. G. (2012). Clinical Ocular Anatomy and Physiology (19 ed.).
Houston: Texas Eye Research and Technology Center.
Bernaards, C. M., Twisk, J. W., Snel, J., Van Mechelen, W., & Kemper, H. C. (2001).
Is calculating pack-years retrospectively a valid method to estimate life-time tobacco smoking? A comparison between prospectively calculated pack-years and
retrospectively calculated pack-years. Addiction, 96(11), 1653-1661.
doi:10.1046/j.1360-0443.2001.9611165311.x
Bilkhu, P. S., Naroo, S. A., & Wolffsohn, J. S. (2014). Randomised masked clinical trial of the MGDRx EyeBag for the treatment of meibomian gland dysfunction-related evaporative dry eye. Br J Ophthalmol, 98(12), 1707-1711. doi:10.1136/bjophthalmol-2014-305220
Bowling, B. (2016). Kanski's Clinical Ophthalmology A Systematic Approach (8 ed.).
Sydney: Elsevier Limited.
Chan, T. C. Y., Chow, S. S. W., Wan, K. H. N., & Yuen, H. K. L. (2019). Update on the association between dry eye disease and meibomian gland dysfunction. Hong Kong Med J, 25(1), 38-47. doi:10.12809/hkmj187331
Chen, Z., Peto, R., Zhou, M., Iona, A., Smith, M., Yang, L., . . . group, C. K. B. C. c.
(2015). Contrasting male and female trends in tobacco-attributed mortality in China:
evidence from successive nationwide prospective cohort studies. Lancet, 386(10002), 1447-1456. doi:10.1016/S0140-6736(15)00340-2
Craig, J. P., Nelson, J. D., Azar, D. T., Belmonte, C., Bron, A. J., Chauhan, S. K., . . . Sullivan, D. A. (2017). TFOS DEWS II Report Executive Summary. Ocul Surf, 15(4), 802-812. doi:10.1016/j.jtos.2017.08.003
Craig, J. P., Nichols, K. K., Akpek, E. K., Caffery, B., Dua, H. S., Joo, C. K., . . . Stapleton, F. (2017). TFOS DEWS II Definition and Classification Report. Ocul Surf, 15(3), 276-283. doi:10.1016/j.jtos.2017.05.008
Elliot, D. B. (2014). Clinical Procedures in Primary Eye Care (4 ed.). Bradford:
Elsevier Limited.
Folkhälsomyndigheten. (2021). Daglig tobaksrökning. Retrieved 2021-03-31 from
http://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/levnadsvanor/tobaksrokning-daglig/
Genchi, G., Sinicropi, M. S., Lauria, G., Carocci, A., & Catalano, A. (2020). The Effects of Cadmium Toxicity. Int J Environ Res Public Health, 17(11), 3782.
doi:10.3390/ijerph17113782
Healey, J. (2011). Tobacco Smoking. The Spinney Press.
https://ebookcentral.proquest.com/lib/linne-ebooks/reader.action?docID=688706&query=tobacco+smoking
Hitchman, S. C., & Fong, G. T. (2010). Gender empowerment and female-to-male smoking prevalence ratios. Retrieved 2021-05-04 from
https://www.who.int/bulletin/volumes/89/3/10-079905/en/
Hjärt-Lungfonden. (2018). Tobak. Retrieved 2021-03-30 from https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/riskfaktorer/tobak/
Joshi, H. M., & Tripathy, K. (2021). Corneal Mucous Plaque. In StatPearls. StatPearls Publishing.
Kiranantawat, K., Suhk, J. H., & Nguyen, A. H. (2015). The Asian Eyelid: Relevant Anatomy. Semin Plast Surg, 29(3), 158-164. doi:10.1055/s-0035-1556852
Knop, E., Knop, N., Millar, T., Obata, H., & Sullivan, D. A. (2011). The international workshop on meibomian gland dysfunction: report of the subcommittee on anatomy, physiology, and pathophysiology of the meibomian gland. Invest Ophthalmol Vis Sci, 52(4), 1938-1978. doi:10.1167/iovs.10-6997c
Lemp, M. A., Bron, A. J., Baudouin, C., Benítez Del Castillo, J. M., Geffen, D., Tauber, J., . . . Sullivan, B. D. (2011). Tear osmolarity in the diagnosis and management of dry eye disease. Am J Ophthalmol, 151(5), 792-798.e791. doi:10.1016/j.ajo.2010.10.032 Lim, K. H., Teh, C. H., Pan, S., Ling, M. Y., Yusoff, M. F. M., Ghazali, S. M., . . . Lim, H. L. (2018). Prevalence and factors associated with smoking among adults in
Malaysia: Findings from the National Health and Morbidity Survey (NHMS) 2015. Tob Induc Dis, 16, 01. doi:10.18332/tid/82190
Malvitte, L., Montange, T., Vejux, A., Baudouin, C., Bron, A. M., Creuzot-Garcher, C.,
& Lizard, G. (2007). Measurement of inflammatory cytokines by multicytokine assay in tears of patients with glaucoma topically treated with chronic drugs. Br J Ophthalmol, 91(1), 29-32. doi:10.1136/bjo.2006.101485
Masmali, A., Al-Shehri, A., Alanazi, S., Abusharaha, A., Fagehi, R., & El-Hiti, G.
(2016). Assessment of Tear Film Quality among Smokers Using Tear Ferning Patterns.
J Ophthalmol, 2016, 1-5. doi:10.1155/2016/8154315
Masmali, A. M., Al-Qhtani, S., Al-Gasham, T. M., El-Hiti, G. A., Purslow, C., &
Murphy, P. J. (2015). Application of a new grading scale for tear ferning in non-dry eye and dry eye subjects. Cont Lens Anterior Eye, 38(1), 39-43.
doi:10.1016/j.clae.2014.09.007
Masmali, A. M., Purslow, C., & Murphy, P. J. (2014). The tear ferning test: a simple clinical technique to evaluate the ocular tear film. Clin Exp Optom, 97(5), 399-406.
doi:10.1111/cxo.12160
Mohidin, N., & Jaafar, A. (2020). Effect of smoking on tear stability and corneal surface. J Curr Ophthalmol, 32(3), 232-237. doi:10.4103/JOCO.JOCO_70_20
Muhafiz, E., Bayhan, S., Bayhan, H., & Gurdal, C. (2019). Effects of chronic smoking on the meibomian glands. Int Ophthalmol, 39(12), 2905-2911. doi:10.1007/s10792-019-01139-z
National Cancer Institute. (2017). Harms of Cigarette Smoking and Health Benefits of Quitting - National Cancer Institute. Retrieved 2021-03-30 from
https://www.cancer.gov/about-cancer/causes-prevention/risk/tobacco/cessation-fact-sheet#what-harmful-chemicals-does-tobacco-smoke-contain
New York State Department of Health. (2009). Smoking Can Lead to Vision Loss or Blindness. Retrieved 2021-03-30 from
https://www.health.ny.gov/prevention/tobacco_control/smoking_can_lead_to_vision_lo ss_or_blindness.htm
Okumura, Y., Inomata, T., Iwata, N., Sung, J., Fujimoto, K., Fujio, K., . . . Murakami, A. (2020). A Review of Dry Eye Questionnaires: Measuring Patient-Reported
Outcomes and Health-Related Quality of Life. Diagnostics (Basel), 10(8), 559.
doi:10.3390/diagnostics10080559
Pellmer, K., & Wramner, B. (1997). Tobaksbruk - förekomst, effekter och förändringsmöjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Puinhas, A., Sampaio, P., Castanheira, E. M., Real Oliveira, M. E., & Lira, M. (2013).
Comparison of IgA, TNF-α and surface tension of the tear film in two different times of the day. Cont Lens Anterior Eye, 36(3), 140-145. doi:10.1016/j.clae.2012.12.005
Remington, L. A. (2012). Clinical Anatomy and Physiology of the Visual System (3 ed.).
St. Louis: Elsevier.
Rosenfield, M., & Logan, N. (2009). Optometry Science, Techniques and Clinical Management (K. Edwards Ed. 2 ed.). New York: Elsevier Limited.
Sendoel, A., & Hengartner, M. O. (2014). Apoptotic cell death under hypoxia.
Physiology (Bethesda), 29(3), 168-176. doi:10.1152/physiol.00016.2013
Singh, R., Joseph, A., Umapathy, T., Tint, N. L., & Dua, H. S. (2005). Impression cytology of the ocular surface. Br J Ophthalmol, 89(12), 1655-1659.
doi:10.1136/bjo.2005.073916
Solberg, Y., Rosner, M., & Belkin, M. (1998). The association between cigarette smoking and ocular diseases. Surv Ophthalmol, 42(6), 535-547. doi:10.1016/s0039-6257(98)00002-2
Solomon, A., Dursun, D., Liu, Z., Xie, Y., Macri, A., & Pflugfelder, S. C. (2001). Pro- and anti-inflammatory forms of interleukin-1 in the tear fluid and conjunctiva of patients with dry-eye disease. Invest Ophthalmol Vis Sci, 42(10), 2283-2292.
Tsubota, K., Pflugfelder, S. C., Liu, Z., Baudouin, C., Kim, H. M., Messmer, E. M., . . . Dana, R. (2020). Defining Dry Eye from a Clinical Perspective. Int J Mol Sci, 21(23), 9271. doi:10.3390/ijms21239271
Wang, S., Zhao, H., Huang, C., Li, Z., Li, W., Zhang, X., & Liu, Z. (2016). Impact of Chronic Smoking on Meibomian Gland Dysfunction. Plos One, 11(12), e0168763.
doi:10.1371/journal.pone.0168763
Wolffsohn, J. S., Arita, R., Chalmers, R., Djalilian, A., Dogru, M., Dumbleton, K., . . . Craig, J. P. (2017). TFOS DEWS II Diagnostic Methodology report. Ocul Surf, 15(3), 539-574. doi:10.1016/j.jtos.2017.05.001
World Health Organization. (2020). Tobacco. Retrieved 2021-03-29 from https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/tobacco