Sammanfattande diskussion

Då syftena med denna forskninguppgift handlar om att jämföra eventuella skillnader mellan elevernas grammatikkunskaper inhämtade antingen genom traditionell undervisning eller via lärstilsanpassade metoder, eventuella kunskaps- skillnader mellan ungdomar och vuxna och elevernas subjektiva upplevelser av grammatikundervisningen, blir bakgrundsteckningen omfattande. Den omspän- ner en övergripande vetenskapsteoretisk inramning om didaktik, vidare en insnäv- ning emot den undervisningsmetodiska problematiken dvs. didaktikens hur-fråga och därefter lärstilar i förhållande till andra teorier om lärande. Slutligen beskrivs den valda lärstilsmodellen och en forskningsöversikt om grammatik och traditio- nell grammatikundervisning ges. Med tanke på eventuella målgrupper för denna grammatikdidaktiska studie (exempelvis svensklärare i synnerhet, lärare i allmän- het och didaktiskt intresserade personer) upplevs vissa avsnitt möjligen av elemen- tär karaktär, medan andra avsnitt tycks klargörande beroende på varje individs bakgrundskunskap.

Didaktikens hur–fråga (lärandeaspekt) fokuseras med avseende på grammatik- undervisning i föreliggande arbete, vilket i tidigare forskning inte haft särskilt stor prioritet. Däremot tycks vad- och varförfrågan inom svensk grammatik vara väl beskriven inom forskningen. Inom dessa grammatikdidaktiska sfärer finns tydligt intressanta skiljelinjer med omfattande debatter. Didaktiska insikter ger inte bara redskap att särskilja olika fokuspunkter, utan även att välja och avgränsa den valda pedagogiska arenan. Med didaktisk teorikunskap och praktisk kompetens kan un- dervisningsmetoderna bättre värderas.

Undervisningsmetodisk problematik visar sig bl.a. inom begreppsbildningen och val av perspektiv. Begreppen inlärning, lärande och undervisning används ibland synonymt och ibland särskiljande. Detta gäller även den valda inriktningen av teoretisk lärandemodell i denna studie, vilket yttrar sig i en viss spänning mel-

lan begreppen lärstilar, inlärningsstil, lärandestrategier, lärandekanaler och un- dervisningsstil. Vad som kan konstateras är att begreppet inlärning i allt större utsträckning fått ge plats åt begreppet lärande. Då föreställningarna inte är helt separerande används inlärning främst för skolans miljö och lärande som ett mera allmänt och bredare fenomen. Undervisning är definitivt kopplad till inlärning. Lärarna leder arbetet i val av undervisningsmetoder och innehåll för eleverna. Det är sålunda ett samspel mellan individer, stoff och intentioner.

Begreppen inlärning och lärande leder också till ökad medvetenhet om olika synsätt, t.ex neurologiskt och behaviouristiskt, vilket är en hjälp att avgränsa studien. Eftersom kontexten är den traditionella skolmiljön och med tanke på forskningsdesignen, blir de valda perspektiven här framför allt behaviouristiska och fenomenologiska. Neurologiska och sociokulturella perspektiv finns självfallet i bakgrunden. Här problematiseras därför exempelvis inte institutionen skola.

Lärstilar är för den svenska kulturen ett relativt nytt begrepp, varför det är avgörande att beskriva olika modeller som förekommer. Skälen till den valda lär- stilsmodellen, The Dunn & Dunn Learning Style Model, är främst den gedigna internationella forskningen, dess koppling till teori och konkreta undervisningsme- toder samt möjligheten på ett relativt gott sätt kartlägga varje individs stildrag. Då lärstilar ibland sägs vara en ny pedagogisk metod har här behandlats sex olika teo- rier (t.ex. Montessoripedagogik, learning-by-doing och föreläsningsmetodik) för lärande som exemplifierar en grundläggande tes i lärstilar, nämligen att lärstilar är en teori som uppmanar till att hitta den bäst passade metoder för varje individ. Beskrivningen av andra lärandeteorier (som PBL och konstruktivismen) visar även en svag länk i lärstilsteorin, nämligen att den inte täcker hela lärandeprocessen, utan en användning av den kräver kompletterande pedagogiska teorier.

Den internationella forskningen inom lärstilar är omfattande med avseende på såväl resultat som attityder, barn, ungdomar och vuxna samt många olika ämnes- områden. Dock finns ingen jämförande studie om grammatikundervisning med både ungdomar och vuxna. Därför beskrivs i stora drag skillnader mellan ungdo- mars och vuxnas lärande och den stora skiljelinjen tycks vara vuxnas erfarenheter. Då grammatik är det valda ämnet för studien har detta moment ringats in både ur en innehållsmässig aspekt (didaktikens vad-fråga) och ur en mål- och syftesaspekt (varför-frågan). Kombinationen lärstilar och grammatik motiveras av att detta ämnesområde anses riktigt svårt. Lärstilar fokuserar på ”nytt och svårt akademiskt innehåll” och definieras innehållsmässigt som sådan kunskap eleverna ännu inte behärskar (se s. 5). En invändning kan vara att grammatik inte är nytt och svårt och att eleverna redan lärt sig detta på grundskolan. Vore denna kunskap inte ny och svår skulle momentet inte finnas i gymnasiekursens läroböcker. Vid en jämförelse av skolböcker för år 9 och gymnasiet finns visserligen gemensamma grunder i grammatikavsnitten, men gymnasiekursen är betydligt mer avancerad.

Vad som också talar för att grammatik är nytt och svårt för de flesta eleverna är förkunskapsprovet som gav ett så förhållandevis lågt ingångsvärde.

Sammanfattningsvis kan konstateras att skolgrammatisk forskning behövs, men den har främst ägnat sig åt grammatikens innehåll och dess beskrivningar i läro- böckerna och mindre åt undervisningsmetoderna. Det förefaller lätt att hitta ofull- ständigheter i våra läroböcker, men svårare att ge konstruktiva förslag om vad som skulle kunna förbättra undervisningen. I mina ögon saknas utvärderingar av den kritiserade traditionella skolgrammatiken samt förslag till metodiska förbättringar. En kritisk invändning till denna grammatikstudie kan vara att den innehållsmäs- sigt följer den gängse traditionen, men för att genomföra ett arbete med icke-tra- ditionell grammatikkunskap som bas krävs helt andra läromedel och dessa finns ännu inte. Några undersökningar ur ett fenomenografiskt perspektiv ger emellertid förslag till och kunskaper om momentet. Gymnasisternas undervisningsresultat i grammatik med kvantitativa ansatser går dock inte att finna i den svenska forsk- ningen. Alltså borde metodiska bidrag till momentet vara välkommet.

3. Metod

Inledning

I detta kapitel beskrivs de vetenskapliga metoder som används i avhandlingens olika undersökningar. Strategin som används för att analysera data är huvudsak- ligen av kvantitativ karaktär, men även en kvalitativ ansats förekommer. Till den förra hör alla resultat- och enkätundersökningar som analyserats med statistiska beräkningar. Till den senare hör intervjuer och öppna frågor i enkäterna.