Kartläggningen av konkurrenssituationen inom byggsektorn och bygg- materialindustrierna i Danmark och hur landet verkar för en sund konkur- rens kan sammanfattas i följande punkter:
Byggkostnaderna, faktorprisindex för byggnader, har ökat mer än den generella prisutvecklingen i Danmark under perioden 2000–
71 Sweco, 2016. Kartläggning av regelverk i Norden gällande kontroll av egenskaper hos
2018. Ökningen har dock inte varit lika stark som i Sverige. Lö- nekostnadsutvecklingen är den huvudsakliga förklaringen till att faktorprisindex för byggnader ökat i Danmark.
Få internationella företag beskrivs vara en orsak till svag konkur- rens i byggsektorn, i synnerhet med avseende på stora byggpro- jekt. Detta förklaras delvis av att den fragmenterade bransch- strukturen, vilket försvårar för internationella företag att etablera sig.
Dansk byggmarknad beskrivs ofta som lokal snarare än nationell, vilket bidrar till dämpad konkurrens. Detta beror på skillnader i tillämpning av byggregler, lokala särkrav och att offentlig sektor särbehandlar lokala byggföretag.
Konkurrensen i Danmarks byggmaterialindustri varierar, men bedöms generellt som svagt positiv. Däremot verkar byggmateri- alproducenter (inklusive grossister och byggmarknader) under lägre konkurrensnivåer än företag i utförandedelen (entreprenö- rer, hantverkare), vilket ökar de förras marknadsmakt över de se- nare. Detta beror på att marknadskoncentrationen i byggsektorns utförandedel är mindre koncentrerad jämfört med byggmaterial- tillverkarna.
Exempel på åtgärd för en sundare konkurrens i Danmark är införandet av ett certifieringssystem med certifierade rådgivare, som istället för kom- munerna ska ansvara för de tekniska egenskapskraven. Tanken är att det ska leda till en mer harmoniserad dansk byggmarknad. Därutöver finns många förslag på hur byggbranschen ska stärkas, exempelvis genom utö- kade konkurrensanalyser, översyn av avtalssystem samt dialogforum och samordning av stora projekt.
Tyskland
Inledning
År 2016 sysselsatte Tysklands byggsektor 5,6 procent av alla förvärvsar- betande i landet och stod för 4,3 procent av bruttomervärdet i tysk eko- nomi.72 Omsättningen i byggsektorn var 509 miljarder euro, en ökning med 4 procent från 2015. Bostadsproduktion utgör det största av de tre segment som byggnadsarbete i Tyskland vanligen delas in i: bostadsfas- tigheter, icke-bostadsfastigheter (samhällsfastigheter, kontor, industri m.m.) samt infrastruktur (trafik, telekommunikation, vatten, energi m.m.).73
Tysk bostadsproduktion är intressant av flera skäl. Tyskland och Sverige har liknande stadsbyggnadsprocesser, och i Tyskland genomförs flera åt- gärder på förbundsnivå och regional nivå för att komma tillrätta med bo- stadsbristen i landet. Tyskland har en mer aktiv bostadspolitik än Sverige – städerna samarbetar mer med projektutvecklare och använder oftare po- litiska verktyg som kan kopplas till bostadspolitiken.74
Plan- och byggprocessen i Tyskland
Tyskland består av 16 förbundsländer med hög grad av självstyre. För- bundsländerna har egna parlament, regeringar och lagstiftningsbefogen- heter. På nationell nivå finns det ett ramverk för fysisk planering (Mus- terbauordnung). Ramverket innehåller riktlinjer för planeringen den närmaste tiden samt analyser av utvecklingsområden och trender i bygg- nads- och bostadsfrågor. Förbundsländerna tar fram en utvecklingsplan (Landesbauordnung) som förankras i det nationella ramverket. Den kommunala planeringen sker i enlighet med både det nationella ramver- ket samt förbundslandets lagar och normer.
I Tyskland finns fyra alternativa vägar till bygglov:
1. Grundläggande detaljplaneförfarande, som liknar det svenska. 2. Förenklat detaljplaneförfarande i tätbebyggt område.
3. Privat initiativrätt med bibehållet kommunalt planmonopol.
72 Mai & Schwahn. 2016. Bauwirtschaft – konjunkturelle Entwicklungen der letzten 25
Jahre im Fokus der Statistik.
73 Die deutsche Bauindustrie, 2017. Bauwirtschaft im Zahlenbild, Ausgabe 2017;
Baumanns m.fl. 2014. Bauwirtschaft im Wandel. Trends und Potentiale bis 2020.
74 Granath Hansson, A. 2015. Institutionella förutsättningar för bostadsbyggande – En
Figur 11: Den tyska plan- och byggprocessen. Källa: Nordberg, O. (2013).
4. Utelämnande av detaljplan då befintligt bebyggelsemönster be- kräftas.
Kostnadsutvecklingen inom byggsektorn
Faktorprisindex för byggnader i Tyskland innefattar prisutvecklingen av varor och tjänster som inkluderas i konstruktionen av bostadshus, vilket gör att indexet liknar det svenska faktorprisindexet. Indexens komponen- ter är dock inte tydligt specificerade vad gäller vilka komponenter som har tilldelats vilka vikter, vilket innebär att jämförelserna mellan Sverige och Tyskland bör betraktas med viss försiktighet. Figur 12 visar att fak- torprisindex för byggnader utvecklats i högre takt i Sverige under början på 2000-talet. Under 2010-talet har utvecklingen varit mer likvärdig i Tyskland och Sverige, men ökningen har varit något större i Sverige även under denna period.
Figur 12: Utvecklingen av Tysklands faktorprisindex för byggnader (FPI) och Sve- riges FPI (2010Q1=100). Källa: Eurostat, Destatis och SCB.
Figuren ovan säger dock inte mycket om inte hänsyn även tas till den ge- nerella prisutvecklingen som skett på konsumtionsvaror i respektive land. Av figur 13 framgår att Tysklands faktorprisindex ökat mer än konsu- mentprisindex. Figuren visar även, på samma sätt som i Danmark, att lö- nekostnaderna inom byggsektorn ökat mer än priserna på byggmaterial. Lönekostnaderna inom byggbranschen har utvecklats klart mer än kon- sumentprisindex, medan byggsektorns materialpriser endast utvecklats i något högre takt än konsumentprisindex. Jämfört med Danmark är skill- naderna dock inte lika stora i Tyskland mellan lönekostnadsutvecklingen och materialprisutvecklingen.
Figur 13: Lönekostnadsutveckling och materialprisutveckling inom byggbran- schen i Tyskland samt Tysklands faktorprisindex för byggnader (FPI) och KPI (2010=100). Källa: Eurostat och Destatis.
Konkurrenssituationen inom byggsektorn i Tyskland
Produktionskostnaderna för bostäder har stigit kontinuerligt sedan mil- lennieskiftet i Tyskland. Tidigare studier förklarar kostnadsökningarna dels med ökad invandring och flyttningar inom landet, men också med att politiska reformer hämmat konkurrensen i byggsektorn och att sektorns svaga produktivitetsutveckling dämpar innovationstrycket och driver upp produktionskostnaderna.I detta avsnitt beskrivs konkurrenssituationen i Tysklands byggsektor och byggmaterialsektor, med utgångspunkt i konkurrensfrämjande och kon- kurrenshämmande utvecklingstrender i och utanför byggsektorn. Avsnit-
tet är baserat på en litteraturöversikt över tyska rapporter med utgångs- punkt i förhållanden på förbundsnivå.
Hög konkurrens och tendenser till marknadskoncentration
Sedan 1991 har bostadsfastigheternas andel av alla bygginvesteringar på förbundsnivå i Tyskland ökat från 50 procent till 61 procent till följd av ökad efterfrågan, vilket beror på flyttningar inom landet och ökad invand- ring. PwC beräknar att bostadsproduktionens andel kommer fortsätta öka åtminstone fram till 2020.75 Bostadsproduktionens ökade andel av byg- ginvesteringarna gynnar teoretiskt sett små och medelstora byggföretag, vilkas verksamheter mer än stora byggföretag är beroende av bostadspro- duktion – bostadsprojekt är generellt mindre komplicerade och kapitalin- tensiva än övriga två konstruktionsformer där storföretag, som oftare bygger i egen regi utan underleverantörer, har tydligare stordriftsförde- lar.76
Figur 14: Omsättning per typ av byggnadsarbete efter företagsstorlek (antal an- ställda). Källa: Die Deutsche Bauindustrie, 2017.
I Tyskland står storföretag (200 anställda eller fler) för en lägre andel av omsättningen för samtliga bygg- och anläggningsarbeten på nationell nivå än de gjorde 1995.77
75 PwC, 2017. Baubranche aktuell. Wachstum 2020 – Digitalisierung und BIM. 76 Die deutsche Bauindustrie. 2017. Bauwirtschaft im Zahlenbild, Ausgabe 2017. 77 Die deutsche Bauindustrie, 2017. Bauwirtschaft im Zahlenbild.
Figur 15: Fördelning av omsättning (graf t.v.) och anställda (graf t.h.) i Tysklands byggsektor efter företagsstorlek. Källa: Die Deutsche Bauindustrie, 2017.
Små och medelstora företag har traditionellt haft stark ställning i tyskt nä- ringsliv. Att storföretag har mindre marknadsandelar i Tyskland är också ett resultat av att Tysklands 16 förbundsländer har egna plan- och bygg- lagar samt byggförordningar (anpassade till nationell lagstiftning), vilket gynnar specialiserade byggföretag och byggnadsteknikföretag, ofta små och medelstora företag, som därmed kan bli specialister i tekniska frågor
och omständigheter på den regionala eller lokala marknaden.78 Förbunds- regeringen i Berlin bedömer att variationerna i förbundsländernas plan- och bygglagstiftningar minskar transparensen i byggsektorn och ökar in- trädesbarriärerna på lokal och regional nivå. Detta belyser en viktig aspekt av hur komplex konkurrensen är inom byggsektorn – vad som är bra för små och medelstora företag är inte nödvändigtvis bra för konkur- rensen.
År 1995 utlöstes en fastighetskris i Tyskland efter att främst större bygg- företag efter Tysklands återförening 1990 överinvesterat i de nya för- bundsländerna i forna DDR.79 Till följd av krisen minskade storföreta- gens och de större medelstora företagens marknadsandelar (se figur 15) på nationell nivå, medan de mer regionalt förankrade mikroföretagen och småföretagen ökade sina andelar. Tiden efter krisens kulmen år 2005 har präglats av företagskonsolideringar och ökad efterfrågan från mark-
78 Baumanns m.fl. 2014. Bauwirtschaft im Wandel. Trends und Potentiale bis 2020. 79 Fratzscher, 2014. Die Deutschland-Illusion; Die deutsche Bauindustrie, 2017. Bauwirt-
naden.80 Rensat för störningsmoment är sålunda tendensen i tysk bygg- sektor att storföretagen ökar sina marknadsandelar.
Flera studier bedömer konkurrensen i tysk byggsektor som hård. Bau- manns m.fl. visar genom sin konkurrensmatris81 (se figur 16) att konkur- rensen varierar inom branschen. År 2016 bedömde de läget i branschen enligt följande:82
Byggmaterialindustri: Överkapacitet råder i flera leverantörs-
branscher, däribland cement- och tegelindustrin, vilket ökar byggföretagens marknadsmakt. Digitaliseringen har ytterligare stärkt förhandlingsläget för byggföretagen som lättare kan utvär- dera och jämföra leverantörer. Branschorganisationen klassifice- rade år 2013 30 procent av alla byggmaterialföretag i Tyskland som konkurskandidater.83
Utländska byggföretag: Inflödet av byggföretag från EU:s nya
medlemsstater sedan östutvidgningen 2005 har varit mycket lågt. Den förutspådda prispressen har uteblivit, vilket begränsar kon- kurrensen.
Slutkunder: Högkonjunktur sedan 2015 och stor efterfrågan på
mark, till följd av invandring och inrikes omflyttning, på ett be- gränsat antal platser (Big 7)84 har minskat slutkundernas förhand- lingsläge visavi byggföretagen.
Inhemska byggföretag: Små och medelstora företag som är ak-
tiva på regionala och lokala marknader gör det svårt för enskilda aktörer att skaffa sig oligopolställning. Inflödet av utländsk ar- betskraft till tyska byggföretag har en starkt prispressande effekt, samtidigt tilltar den informella (svarta) arbetskraftens andel av mantimmarna i byggbranschen.
80 Ibid.; Baumanns m.fl. 2014. Bauwirtschaft im Wandel. Trends und Potentiale bis 2020. 81 Matrisen definierar konkurrens som resultatet av det samlade konkurrenstrycket från
inhemska byggföretag, företag inom byggmaterialindustrin, utländska konkurrerande byggföretag och slutkunder.
82 Ibid.
83 Ibid.; Munich Strategy Group. 2013. Mittelständische Bauzuliefererindustrie. 84 Benämning på de sju största städerna Berlin, Hamburg, München, Köln, Frankfurt
Figur 16: Baumanns m.fl. matris över konkurrenstrycket på tyska byggföretag.
Kostnadsökningar hämmar konkurrensen
Kostnadsökningarna inom tysk bostadsproduktion är en hämsko för kon- kurrensutvecklingen i byggsektorn. Stigande produktionskostnader ökar inträdesbarriärerna till sektorn och missgynnar kapitalsvaga aktörer. Mindre företag är känsligare för inställda betalningar och förseningar, och med stigande produktionskostnader kommer ökade försäkringskost- nader där små och medelstora byggbolag har högre riskpremier än storfö- retag.85
Tyska studier härleder kostnadsökningarna inom bostadsproduktionen till fyra orsaker, varav åtminstone tre påverkar konkurrensen inom bostads- produktion. Kostnadsökningarna beror på att markpriserna stiger när in- vandring och inrikes omflyttningar medför att befolkningen ökar i stor- stadsområden, där markpriserna är högre än i mindre städer och på lands- bygd.86 Trenden har en konkurrenshämmande effekt i det att den gynnar stora bolag som, till skillnad från mindre bolag, ofta har markreserver och befintliga projektportföljer i storstadsområden.
För det andra har förbundsländernas byggregler skärpt kraven på bostä- ders minimistandard, vilket förlängt planeringsförfarandet.87 Sedan mil- lennieskiftet har kraven skärpts på exempelvis bostäders energieffektivi-
85 Die deutsche Bauindustrie, 2017. Bauwirtschaft im Zahlenbild; Walberg, Gneichwitz &
Halstenberg. 2015. Kostentreiber für den Wohnungsbau.
86 Die deutsche Bauindustrie, 2017. Bauwirtschaft im Zahlenbild. 87 Ibid. •Mycket högt konkurrenstryck •Medelhögt konkurrenstryck •Låg konkurrenstryck •Medelhögt konkurrenstryck Byggmaterial- industri Utländska byggföretag Tyska byggföretag Slutkunder
tet, tillgänglighet för funktionshindrade, hållfasthet, brandskydd, ljudiso- lering samt skydd mot snöfall, stormar och jordbävningar. Skärpningarna försvårar prispressning inom byggsektorn och ökar inträdesbarriärerna till sektorn på lokal och regional nivå.88 Detta belyser samtidigt hur ökade krav på bostadsproduktionen kan minska konkurrensen inom sektorn. För det tredje har byggföretagens kostnader för översikts- och detaljpla- nering ökat med 47 procent mellan 2000 och 2014.89 Trenden hör delvis samman med ovan nämnda punkt kring skärpta krav och byggregler, men beror också på att en ny förordning för ersättning till arkitekter och ingen- jörer (HOIA), som trädde i kraft 2009, möjliggjort prishöjningar på ingen- jörers och arkitekters arbete.
Därtill har skatterna med avseende på byggande och boende höjts.90 År 2000 skapade skatter och avgifter ett genomsnittligt påslag på 8,04 euro i kallhyra per år och m2 i Tyskland – 2016 var summan 10,05 euro. Tidi- gare reglerades skatten på markförvärv nationellt. Efter att frågan överläts till förbundsländerna 2006 har samtliga 16 förbundsländer utom två höjt skatten. År 2014 höjdes också mervärdesskatten för byggbolag till 19 procent från 14 procent. Generella höjningar har också genomförts av av- giften för bygglov.
Svag produktivitetsutveckling och bristande kompetensförsörjning ett hot mot konkurrensen
Arbetsproduktiviteten i Tysklands byggsektor utvecklas svagt. Mellan 1991 och 2016 steg arbetsproduktiviteten rensat för inflation med 1 pro- cent. Som jämförelse ökade produktiviteten i ekonomin som helhet med 42 procent.91
På sikt är den strukturella produktivitetstillväxten i en sektor, som Kon- junkturinstitutet konstaterar, avhängig de teknologiska framstegen och arbetskraftens kompetens.92 I båda fallen ligger Tysklands byggnadssek- tor efter tyska näringslivet som helhet.
Flera studier pekar mot att långsam digitalisering försämrar transparensen i byggsektorn. Det har visat sig att tyska byggnadsarbetare endast till- bringar ca 30 procent av sin arbetstid med byggnadsarbete.93 Övrig tid går åt till att söka efter material och maskiner, köa och invänta arbete samt
88 Ibid. 89 Ibid. 90 Ibid.
91 Horváth & Partners, 2016. Der Wandel der Europäischen Bauindustrie. 92 Konjunkturinstitutet, 2018.
93 Roland Berger, 2018. Digitalisierung der Bauwirtschaft. Der europäische Weg zu
till att förbereda och sanera efter byggnadsarbete. Endast 29 procent av tyska byggföretag använder BIM (Building Information Modeling), ett multiverktyg som genom digital simulering av planering, konstruktion och drift hjälper byggföretag att identifiera flaskhalsar före projektstart.94 Såväl branschföreträdare, regeringen som forskare är eniga om att ökad digitalisering skulle öka produktiviteten och innebära förbättrade konkur- rensfördelar framförallt för nya innovativa aktörer.
Också kompetensförsörjningen är ett växande problem för byggsektorn i Tyskland. Stora pensionsavgångar stundar samtidigt som landets yrkesut- bildning med lärlingssystem lockar allt färre elever. Parallellt med ned- gången har marknadens efterfrågan på byggnadsarbete ökat, varför det skett en ökning av andelen icke-yrkesutbildade arbetare i sektorn.95 Pro- blemen med kompetensförsörjning förvärrar det redan omfattande svart- arbetet i tysk byggsektor med konsekvens att konkurrensen i byggsektorn hämmas, samtidigt som lönekostnaderna trissas upp när företagen måste slåss om kvalificerad arbetskraft.
Åtgärder för sund konkurrens
För närvarande genomförs flera åtgärder med syfte att överbrygga kon- kurrenshämmande hinder. Förbundsregeringen i Berlin lanserade 2016
Wohnungsbau-Offensive, med syfte att stimulera byggandet av bostäder.
Initiativet har som mål att sänka de inträdesbarriärer som bostadsprodu- center möter på tyska marknaden.
Förbundsregeringen åtar sig att:
Friställa statligt ägd mark åt kommuner till prisnivåer väsentligt under de markpriser som råder på marknaden.
Sträva efter att minska skillnader i förbundsländernas plan- och bygglagar.
Överpröva normer och regler för bostadsstandard.
Ge byggföretagen incitament att använda prefabricerade (serie- tillverkade) byggnadsdelar och hus i sin produktion.
Förbundsländer och kommuner uppmanas av regeringen att:
Sänka skatterna på markförvärv.
Påskynda och förenkla handläggningen vid ansökan om bygglov.
94 Ibid.
Deutsche Bauindustrie, en nationell branschorganisation för Tysklands byggsektor, har skapat en informationsportal för Centraleuropa och Ös- teuropa (inkl. Turkiet och Ryssland) som ska ge företag i Tyskland in- formation om regler och byggtillstånd, till såväl entreprenörer som leve- rantörer från lokal byggmaterialindustri att tänka på vid en expansion till marknader i dessa områden.96 Primär målgrupp är små byggföretag, som inte har storföretagens kapacitet och resurser att ta in och hantera inform- ation. I dagsläget domineras tyska byggbranschens utlandsverksamheter av stora bolag och större medelstora bolag.
Ett annat åtgärdsprogram är Planen-Bauen 4.0, en sammanslutning av ett hundratal tyska bygg- och arkitektföretag, som syftar till att öka använ- dandet av BIM och andra digitala lösningar i byggsektorn. Mellan 1991 och 2016, då arbetsproduktiviteten i Tysklands byggsektor stagnerade, ökade arbetsproduktiviteten i landets tillverkningsindustri med 85 pro- cent.97 Horváth & Partners pekar på flera strukturreformer som tysk till- verkningsindustri genomgått men som ännu uteblivit i byggbranschen:98
Standardiserade produktionsprocesser
Kontinuerliga förbättringsprocesser
Lean management
Transparens i hela värdekedjan
Automatiserade tillverkningsprocesser
Integration av materialleverantörer i värdekedjan
Knowledge management (informationsdelning) för alla anställda
Sammanfattande slutsatser
Kartläggningen av konkurrenssituationen inom byggsektorn och bygg- materialindustrierna i Tyskland och hur landet verkar för en sund konkur- rens kan sammanfattas i följande punkter:
Byggkostnaderna, faktorprisindex för byggnader, har ökat något mer än den generella prisutvecklingen i Tyskland under perioden 2000–2018. Ökningen har dock inte varit lika stark som i Sverige och Danmark. Lönekostnaderna har ökat något mer än material- priserna i Tyskland.
96 Europeiska kommissionen, 2017. European Construction Sector Observatory. Country
profile Germany. Se även Deutsche Bauindustrie, Mittel- und Osteuropa Portal.
97 Som tidigare nämnts ökade arbetsproduktiviteten i ekonomin som helhet med 42 pro-
cent under samma period.
Små och medelstora företag har traditionellt haft stark ställning i tyskt näringsliv, vilket även gäller byggbranschen. Tendensen är dock att storföretagen inom byggsektorn ökar sina marknadsan- delar. Förbundsländerna har egna plan- och bygglagar samt bygg- förordningar, vilket gynnar mindre företag som specialiserar sig på den regionala eller lokala marknaden. Samtidigt bedöms vari- ationerna i förbundsländernas lagstiftningar öka inträdesbarriä- rerna på lokal och regional nivå.
Överlag bedöms konkurrensen inom tysk byggsektor som hård. Det är svårt för enskilda aktörer att skaffa sig oligopolställning på grund av många aktiva små och medelstora företag på lokala och regionala marknader. Inflödet av utländsk arbetskraft har även en prispressande effekt.
Det råder överkapacitet i flera leverantörsbranscher, vilket ökar byggföretagens marknadsmakt. Digitaliseringen har ytterligare stärkt förhandlingsläget för byggföretagen som lättare kan utvär- dera och jämföra leverantörer. Byggföretagens förhandlingsläge gentemot slutkunderna har också ökat på grund av högkonjunktur och större efterfrågan på mark i större städer.
Den låga närvaron av utländska företag begränsar konkurrensen inom byggsektorn.
Kostnadsökningarna inom tysk bostadsproduktion hämmar kon- kurrensutvecklingen i byggsektorn. Stigande produktionskostna- der missgynnar kapitalsvaga aktörer och ökar inträdesbarriärerna till byggsektorn. De ökade kostnaderna beror bland annat på sti- gande markpriser samt skärpta krav på bostäders minimistandard. Det finns flera initiativ med syfte att överbrygga konkurrenshämmande hinder. Förbundsregeringen har exempelvis åtagit sig att friställa statligt ägd mark till priser lägre än gällande marknadsnivåer, minska skillnader- na i förbundsländernas plan- och bygglagar, överpröva normer och regler för bostadsstandard samt skapa incitament för ökad användning av pre- fabricerade byggnadsdelar och hus.