Enligt vår uppfattning så är det viktigt att barnen får lära sig om att visa hänsyn till naturen. Vi tror att den direkta upplevelsen i skog och natur utvecklar förståelse hos barnen och att de får mer hänsyn till naturen om de får se den med egna ögon. Många barn kan bli engagerade om de får lära sig om vad som händer med skräp som bryts ner i naturen. Om verksamheten har en skog till hands kan de med fördel skapa temadagar med inriktning på hållbarhet och göra experiment på till exempel hur saker och objekt bryts ner i naturen genom att göra återbesök i skogen och se vad som händer med dessa saker. Det skapar nyfikenhet och förhoppningsvis en förståelse att allt som kastas i naturen inte bryts ner lika bra och på så sätt utvecklar det en förståelse hos barnen att naturen kan skadas av detta.
Planering och tidsbrist
Osswald (2015) belyser vikten av planering och att det finns en pedagogisk tanke bakom utevistelser. I liknelse med Osswald (2015) skriver Eriksson m.fl. (2007) att planering och efterbearbetning är viktigt då det kan leda till att utomhusaktiviteter blir mer lärorika. Även Wilhelmsson (2012) beskriver planering och uppföljning som betydelsefullt. Ovanstående kan kopplas till denna studies resultat där några av fritidslärarnas
uppfattningar om planering framkommer. Resultatet visar att fritidslärarna ser planering som viktigt där planeringen bland annat kan fungera förberedande och skapa bättre möjligheter till att genomföra roliga aktiviteter. Fritidslärarna säger dock att det inte alltid finns tillräckligt med tid till planering vilket de ser som problematiskt. Planering är enligt oss något som ständigt lyfts upp som betydelsefullt, både genom litteratur, forskning, styrdokument och fritidslärare. Det är alltså ganska självklart att planering bör och ska genomföras av fritidslärarna för att förbättra verksamheten och nå upp till läroplanens mål. Frågan är då varför tidsbrist ständigt framkommer som en stor problematik vid planering? Om planering är så pass viktigt för verksamheten bör fritidslärarna få tillräckligt med tid till det. Vad är det som gör att tiden inte räcker till? Är rektorn sparsam med att sätta ut planeringstid i schemat eller läggs en stor del av möjliga planeringstillfällen på annat som kanske till och med inte stämmer överens med en fritidslärares uppdrag? Fritidslärare ska trots allt bedriva en verksamhet och behöver då tillräckligt med tid till att planera den, precis som alla andra lärare.
Sammanfattande slutsatser
I detta kapitel sammanfattas och redogörs de slutsatser som kan dras i denna studie. Slutsatserna besvarar studiens syfte och frågeställningar.
Utomhuspedagogikens betydelse
Fritidslärarna upplever att utomhuspedagogiken har stor betydelse för elevernas utveckling och lärande. Utomhusmiljöns möjligheter bidrar till att eleverna utvecklar motoriska egenskaper på ett varierande och utmanande sätt. Fritidslärarna upplever att eleverna utvecklar rörelseglädje som bäst utomhus eftersom de inte har en lika begränsad
27
yta och kan därför få mer utlopp för sin energi. Att vara driven och engagerad för utomhuspedagogik som fritidslärare är viktigt då skolgården, enligt fritidslärarnas uppfattning, blir tråkig om fritidsläraren inte är påhittig och inte försöker skapa
möjligheter med den miljö som är tillgänglig. Deltagandet i aktiviteter är viktigt i rollen som fritidslärare för att engagera eleverna i sin utevistelse och minska risken att eleverna enbart står stilla när de är ute. Att använda sig av naturen till exempel skogen ger lärarna gratis material i form av träd och stenar som de kan använda för att stimulera motoriska egenskaper hos barnen.
Fritidslärarna upplever att utomhuspedagogiken utvecklar elevernas sociala samspel på ett mycket bättre sätt än inomhus. Att kunna samarbeta är nästan ett måste när eleverna befinner sig i en skog för att bygga kojor eller hitta saker i skogen. Det finns enligt fritidslärarna inte lika tydliga gränser utomhus och det utvecklar elevernas kontakt med andra. Det var flera av fritidslärarna som uppfattade att det finns olika sätt elever lär sig bäst på. Därför använder flera av fritidslärarna utomhuspedagogik för att skapa ett praktiskt lärande i utomhusmiljö och på så sätt gynna de barn som lär sig bäst av att göra någonting praktiskt. Utomhuspedagogik gör det möjligt för eleverna att använda sina sinnen till att se saker i sitt rätta sammanhang och konkretisera lärandet. Barnen får naturkunskaper teoretiskt i skolan och genom att bedriva utomhuspedagogik får barnen även praktiska naturkunskaper.
Möjligheter och möjliga hinder med utomhuspedagogik
Denna studie visar att fritidslärarna ser många olika möjligheter med att bedriva
utomhuspedagogik på fritidshem. Miljön utomhus kan på olika sätt öppna upp möjligheter för elevers lärande och utveckling där miljöns utformning skapar olika förutsättningar för detta. Att ha tillgång till en skog ses som viktigt av fritidslärarna då skogens fysiska miljö stimulerar och skapar möjligheter till lärande och utveckling. Fritidslärarna upplever att skogen erbjuder mängder av naturliga tillgångar som kan användas som material och verktyg till elevernas lekar samt fritidslärarnas planerade och spontana aktiviteter de genomför med eleverna. Även skolgården kan erbjuda olika möjligheter till utveckling och lärande enligt fritidslärarnas uppfattningar, dock framkom det att förutsättningarna för detta kan variera mellan olika skolor då deras skolgårdar är utformade på olika sätt. Det framkom även att det finns en skillnad i förutsättningar då alla skolor inte har tillgång till en skog vilket innebär att de går miste om skogens möjligheter i bedrivandet av
utomhuspedagogik.
Studien framhäver fritidslärarnas uppfattningar om att det finns möjlighet att få in många olika ämnesområden i undervisningen utomhus och att fritidslärarna inte ser några större hinder med att bedriva fritidsverksamheten utomhus. Flera av fritidslärarna väljer att fokusera på möjligheterna med utomhuspedagogik och ser det som möjligt att bedriva nästan all form av fritidsverksamhet utomhus. Bedrivandet av utomhuspedagogik är dock inte helt problemfritt då fritidslärarna berättar att det kan finnas olika hinder. Flera av fritidslärarna ser personalstyrkan som ett möjligt hinder då för få antal personal och för stora barngrupper kan förhindra utförandet av vissa aktiviteter utomhus. Ytterligare ett möjligt hinder är tidsbrist där fritidslärarna upplever att de saknar tillräckligt med tid för
28
att planera eller genomföra önskvärda aktiviteter. Även vissa väderförhållanden kan vara problematiska för utomhusvistelse och även elevernas klädsel kan begränsa förmågan att vistas ute i vissa väder.
Fritidslärares användning av utomhuspedagogik
Denna studie visar att fritidslärarna använder utomhuspedagogik utifrån sina egna förutsättningar.Alla fritidslärare bedriver sin verksamhet utomhus på ett eller annat sätt. De flesta fritidslärarna använder sig av skolgården där utomhuslek ofta förekommer. Flera av fritidslärarna har en eller flera utedagar i veckan och kan då vistas utanför skolans område i en skog, park eller dylikt. Några av fritidslärarna upplever att skolans position kan vara en svårighet för att bedriva utomhuspedagogik utanför skolans område. Skolor som befinner sig mer centralt har det allt svårare att ta sig till bland annat skogen på grund av personal- och tidsbrist. Fritidslärarna som befinner sig nära skogsmiljö använder utomhuspedagogik i betydligt mer utsträckning.
Alla fritidslärare använder utomhuspedagogik som ett naturlig lärandesätt för lärandet av naturkunskaper. Att lära sig om naturen, djur och växter fungerar enligt fritidslärarna som bäst när eleverna befinner sig i den faktiska miljön. Flera av fritidslärarna upplever att eleverna minns och lär sig bäst om man konkretiserar naturkunskapen. Alla fritidslärare i denna studie använder utomhuspedagogiken för att på ett konkret sätt lära eleverna om allemansrätten och att visa hänsyn till naturen samt hur den kan skyddas. Detta upplever fritidslärarna bidra till en hållbar utveckling i framtiden.
Sammanfattningsvis kan det sägas att fritidslärarna upplever utomhuspedagogik som ett fördelaktigt och betydelsefullt verktyg att använda sig av i fritidsverksamheten.
Fritidslärarna upplever att utomhuspedagogik skapar många olika möjligheter till lärande och utveckling. Användandet av utomhuspedagogik visar sig vara främjande för elevers utveckling och lärande enligt fritidslärarnas uppfattningar.
29
Referenslista
Braute, Jorunn Nyhus & Bang, Christofer (1997). Följ med ut! : barn i naturen. Stockholm: Universitetsforl.
Brodin, Jane. (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Socialmedicinsk tidskrift, Vol.88(5), pp.445-458
Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2011). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet.
Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dahlgren, Lars Owe (1997). Utomhuspedagogik: boklig bildning och sinnlig erfarenhet: ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Linköping: Linköpings universitet.
Ericsson, Gunilla (2009). Lära ute: upplevelser och lärande i naturen: Friluftsfrämjandets handledning om upplevelser och lärande i naturen för barn. Rev. uppl. Hägersten:
Friluftsfrämjandet.
Eriksson, Eva, Furå, Pär & Pettersson, Ingegerd. (2007). Lära genom upplevelser - ute. Järfälla: Aveta förlag: 2007
Gustafsson, Per E., Szczepanski, Anders, Nelson, Nina & Gustafsson, Per A. (2012). Effects of an outdoor education intervention on the mental health of schoolchildren. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 01 March 2012, Vol.12(1), p.63-79
Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur: 2009
Mårtensson, Fredrika, Lisberg Jensen, Ebba, Söderström, Margareta & Öhman, Johan. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang.
Bromma: Naturvårdsverket: 2011
Osswald, Helena. (2015). Utomhus - få det att fungera. Stockholm: Natur & Kultur: 2015
Pihlgren, Ann S. (red.) (2017). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur
30
Sandell, Klas, & Öhman, Johan. (2013). An educational tool for outdoor education and environmental concern. Journal Of Adventure Education And Outdoor Learning, 13(1). Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Reviderad 2018.
Skolverket (2016). Fritidshemmet: ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Szczepanski, Anders & Andersson, Per (2015). Perspektiv på plats: 15 professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus. Pedagogisk forskning i Sverige. 20:1-2, 127-149
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wilhelmsson, Birgitta. (2012). Teachers' intentions with outdoor teaching in school forests: skills and knowledge teachers want students to develop
Nordina : Nordic studies in science education, Issue 1, pp.26-42
Änggård, Eva. (2009). Skogen som lekplats – Naturens material och miljöer som resurser i lek. Nordic Studies in Education, Vol.22(2), pp.221–234.
Bilaga 1: Missivbrev
Skulle du vilja delta i en studie om utomhuspedagogikens betydelse för elevers utveckling och lärande i fritidshem?
Vårt syfte med studien är att öka kunskapen om fritidslärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik främjar elevers lärande och utveckling i fritidshem.
Vi är två studenter som läser vår sista termin på grundskollärarprogrammet med inriktning fritidshem och studien är vårt examensarbete som är en del av vår utbildning. I denna studie kommer vi att använda oss av intervju som metod för datainsamling. Vi är väldigt intresserad av att intervjua dig som är verksam fritidslärare/fritidspedagog och vill vi ta del av din erfarenhet, kunskap och uppfattning om utomhuspedagogik. Intervjun kommer ta ca 30 minuter och vi skulle uppskatta att få utföra intervjun i en ostörd miljö.
Tillsammans bestämmer vi en tid och plats som passar dig men vi ser gärna att intervjun sker senast den 31/3-2019. Intervjun kan genomföras genom möte eller via telefon/skype. Denna intervju kommer att spelas in via ljudinspelning och sedan transkriberas. Vi
kommer att förvara och behandla informationen säkert så att ingen obehörig kommer ta del av den samt att resultatet kommer att presenteras på ett sätt där ingen individ kommer att kunna identifieras i studien. Denna studie kommer att presenteras genom en muntlig presentation till universitetslärare och andra studerande. Efteråt kommer examensarbetet finnas i en databas vid Umeå universitet. Våra inspelningar samt den transkriberade texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Om så önskas kan du få ta del av examensarbetet genom att få en digital kopia av det.
Vi frågar härmed om du vill delta i denna studie. Din medverkan är helt frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta din medverkan. Intervjuerna kommer att ske under perioden 4/3-31/3 2019 och vi skulle därför uppskatta att få ett besked så snart som möjligt.
Har du några frågor är du välkommen att höra av dig till någon av oss:
Sofia Billner Erik Hansson
Student Student
xxxxxxxx@student.umu.se xxxxxxxx@student.umu.se
Bilaga 2: Intervjuguide
1. Hur många år har du arbetat på fritidshem? 2. Hur ofta bedrivs fritidsverksamheten utomhus?
3. Hur använder ni er av utomhuspedagogik på ert fritidshem? 4. Vilka möjligheter ser du med utomhuspedagogik?
5. Vilka möjliga hinder kan finnas med utomhuspedagogik?
6. Hur ser du på utomhusmiljöns möjligheter (skolgård, natur och samhälle (exempelvis parker, lekplatser, kulturella platser)?
7. Hur anser du att utomhusmiljön kan användas för att stimulera utveckling och lärande?
Ev. följdfråga: Kan du ge några exempel på vilken typ av lärande/utveckling som utomhuspedagogik gynnar?
8. Vilken betydelse anser du att utomhuspedagogik har för elevers utveckling och lärande?