Många förslag till åtgärder för de enskilda leden återkommer i de genom gångna studierna och omfattar bl a
Primärproduktionen:
• kartläggningar av hur regelverk kring foder och biprodukter indirekt påverkar produktionssvinnet
• rådgivning till och samverkan mellan lantbrukare
• hantering som leder till god djurhälsa samt varsamhet vid skörd och lagring • snabb nedkylning efter skörd är lämpligt för många frukter och grönsaker • utveckling av produkter och marknader för varor som inte tas tillvara
idag, bl a hästkött och bifångster av fisk
• förbättrad produktionsplanering och fler skördetillfällen för minskad överskottsproduktion
Förädlingsledet
• rådgivning och kunskapsspridning • teknisk utveckling
• förändrade regelverk kring bl a datummärkning
• att se över hur biprodukter kan användas i produktutveckling
• bättre hygien och rengöring vid byte mellan produkter i produktionslinjer • tätare samarbete mellan beställare och leverantör för att förbättra prognos
arbete och bygga in flexibilitet i beställningar • att se över kontrakt med återtag av osålda varor • förpackningsutveckling
Grossist- och butiksled
• att se över sortimentsbredden
• att se över kvalitetskrav som är så oflexibla gällande varans naturliga variationer att de orsakar svinn
• varsam hantering och exponering för att undvika skador
• att öka användningen av produktionsplaneringsverktyg i samverkan med leverantörer och utnyttja potentialen hos beställningsverktyg
• förändring av rabatterbjudanden rörande antal och förpackningsstorlekar • att införliva frågor om matsvinn och matavfall i miljöarbetet
• att säkerställa att det finns ett tydligt ansvar för matavfallet/matsvinnet • att informera konsumenterna
Storhushåll
• att ta bort den separata tallriken till salladsbuffén
• att mäta och följa upp, föra statistik så att precisionen i planeringen kan öka efter hand och ta bort maträtter som inte äts från menyn • flexiblare efterfrågan på frukter och grönsaker av olika kvaliteter • planering av inköp samtidigt som menyn planeras
• förvaring av råvaror och tillagad mat i rätt miljö
• att tillaga lagom stora portioner, laga maten i omgångar och erbjuda olika portionsstorlekar
• fler tillagningskök som kan anpassa antalet portioner snabbt och laga mat efter hand
• i mottagningskök laga pasta, ris och potatis på plats för att minska svinnet av dessa
• bättre rapportering av elevers frånvaro, innan skollunchen tillagas • information och positiv återkoppling till personalen och kunderna • att erbjuda kunderna att ta med sig sina matrester hem
Privathushåll
• att omvärdera sina preferenser för kosmetiskt perfekta varor i alla sammanhang
• att äta en så stor del av varan som möjligt, exempelvis även stocken på broccoli, och lära sig att laga till dessa
• att tömma förpackningar ordentligt
• att välja längre bäst föredatum för det som ska ätas om en tid och kortare bäst fördatum för det som ska ätas inom kort
• att känna till vad datummärkningarna står för och lita till sina sinnen snarare än strikt till bäst föredatum
• rätt temperatur i kylskåpet och placering av varorna i kylskåpet på ett sätt som minskar risken för svinn
• att ta till sig kunskaper och information om förvaring, matlagning, portionsstorlekar och att ta tillvara rester på ett kreativt sätt
• att planera inköp, via matplaner och inköpslistor samt inventera vad som finns hemma
I de genomgångna studierna upprepas vikten av studier av hur konsumenten agerar och hur beteendeförändringar kan stimuleras bl a genom kunskaper om samband mellan produkters utseende och ätkvalitet. Litteraturen efterlyser kunskap om hur olika regelverk samverkar och hur de påverkar matsvinn och produktionssvinn direkt och indirekt. För alla led lyfts även behoven av djupare kartläggningar av fler produkter och flöden, med reella mätningar som grund, fram. Det behövs bättre kvantifieringar, men det är också viktigt att agera innan dessa siffror förfinats i nya studier.
Ett flertal studier pekar på att matsvinnsproblematiken inte kan lösas genom att hantera ett led i taget utan att samverkan mellan livsmedelskedjans aktö rer i olika led också krävs för att komma åt det svinn som uppstår p g a age rande i en annan del av livsmedelskedjan än där svinnet uppstår. I samverkan skapas förståelse och nya lösningar på problem, exempelvis kan det gälla större flexibilitet i volymer och kvalitetsvariationer över året. För förädlings led och primärproduktionen återkommer behovet av att bättre kunna planera produktion, lagerhållning och leveranser vilket kräver samverkan med senare led för att skapa förståelse och lösningar. Överenskommelser där den deltagande aktören gör åtaganden gällande matsvinn/matavfall är ett verktyg som förs fram alltmer i våra grannländer och i Europa.
Att hitta marknadskanaler och kunder för varor som inte uppfyller den huvudsakliga köparens kvalitetskrav är viktigt för att förebygga att dessa varor slängs. Kvalitetsdifferentiering i kombination med prisdifferentiering, dvs att frukter och grönsaker sorteras och säljs i flera kvalitetsklasser så att även den lägre klassen når marknaden (dvs förädling, storhushåll eller privat hushåll) och äts, föreslås också som åtgärd att minska svinn.
För känsliga färskvaror är det viktigt med kort tid mellan skörd och kon sumtion. Flera publikationer förslår därför att handla känsliga färskvaror från närområdet som en åtgärd för att säkerställa att kvaliteten är hög när produk ten anländer och därmed ge förutsättningar för minskat matsvinn.
Vikten av att säkerställa att kylkedjan inte bryts poängteras i ett flertal studier, liksom valet av förpackningar från primärproduktion via förädling och distribution till storhushåll och slutkonsument. Skyddet av varan, för packningens volym respektive informationen på förpackningen är några viktiga parametrar i sammanhanget.
Det är även viktigt att utbilda och informera personalen samt involvera dem för att få bättre genomslag för åtgärder och ta tillvara personalens idéer. Att lära sig i grupp genom diskussioner, coachning och gruppintervjuer, och därigenom ta fram egen kunskap, är ett kraftfullt verktyg som kan användas mer i åtgärder som syftar till beteendeförändringar där vi ser matsvinn som en resurs mer än som avfall.