Av svaren som framkommit kan man se en vilja hos både lärare och fritidspedagoger att fritidspedagogen ska komma in i skolan. Båda yrkesgrupperna ser att det skulle vara stora fördelar för barnet med en ökad samverkan och argumenten är ganska lika varandra. Det skulle ge en variationsrik lärandemiljö för barnet där teori varvades med praktik. Dessutom
ser pedagogerna fördelar med att arbeta tematiskt där man kan dela klassen i mindre grupper som gör det enklare för pedagogerna att se det enskilda barnet. Pedagogerna drar nytta av varandras kunskaper, arbetslagets kunskapsbredd gynnar barnets lärande och det blir fler vuxna som ser barnets progression, vilket både Fredriksson (1993) och Hansen (1999) kom fram i sina studier.
Calender (1999, s.202- 203) påpekar i sin studie att fritidspedagogens yrkesroll sannolikt kommer suddas ut och mer efterlikna lärarens medan lärarrollen kommer att förbli oförändrad. Lärarna vill att fritidspedagogerna kommer in klassen som nämnts ovan, och tar de praktiska och kreativa ämnena eller lektionerna och läraren tar de teoretiska ämnena. Calender (1999) menar vidare att fritidspedagogiken kommer i och med inträdet i skolan mer och mer efterlikna skolpedagogiken istället för att mötas på mitten vad det gäller de pedagogiska metoderna. Detta kan dock inte den här studien påvisa då den endast kan se att det finns en uppdelning mellan pedagogerna om vem som gör vad. Istället kan man se att lärarna vill att fritidspedagogerna tar de praktiska och kreativa ämnena då de anser att fritidspedagogerna behärskar den biten bättre än de själva. Fritidspedagogerna har i sin tur inga invändningar till detta. Studien visar att det således sker en samverkan som både lärare och fritidspedagoger förstår och kan arbeta efter. Att gå så pass långt som Calender gör i sin studie där det konstateras att fritidspedagogiken inte kan påverka eller tillföra skolpedagogiken någonting, kan den här studien inte bekräfta. Studien kan istället se att lärarna och fritidspedagogerna delar med sig av sin kunskap och använder varandras kunskap genom att planera och genomföra de lektioner som pedagogerna är mest lämpade för. Pedagogerna har därför tolkat Lpo 94 vad det gäller samverkan att de utbyter information och kommer med tips och idéer på hur de kan genomföra sina lektionspass på bästa sätt. Studien kan dock påvisa att en bredare/djupare och mera strukturerad samverkan endast uppkommer vid de gemensamma temaarbetetena varje termin trots att samtliga pedagoger skulle vilja se en ökad samverkan genom hela skoldagen.
Slutligen kan det sägas att utifrån det resultat som framkommit kan man se att SOU 1974:53 och SOU 1997:21 intentioner vad det gäller samverkan mellan verksamheterna stämmer väl överens med den undersökta skolan och mellan skola och fritidshem. Vi syftar främst på den gemensamma grundsyn som de har på barnet och hur den samverkan ser ut som belyser
barnets hela skoldag. De intentioner som de ovanstående utredningar hade, när det gäller att förhindra lokala variationer på hur samverkan används i praktiken kunde dock inte påvisas, då svaren var av den art att samverkan i stor utsträckning bestämdes i arbetslaget och då främst genom muntliga överenskommelser och inte av nerskrivna syfte och mål från ledningshåll. Det gör att studien kunde utvisa hur en samverkan såg ut i ett arbetslag berodde på vilka yrkeskunskaper och intressen som fanns i arbetslaget, vilka avtal pedagogerna hade samt hur planeringstiden var utformad, vilket i sin tur påverkade hur en samverkan i praktiken kunde genomföras mellan lärare och fritidspedagoger.
5 Diskussion
I den här delen kommer vi att diskutera eventuella brister och fördelar i studiens olika delar för att belysa frågeställningar som uppkommit under arbetet med undersökningen.
Då vi på förhand valde detta område så ansåg vi att det inte var ett lätt område att forska inom och detta grundar vi främst på tre faktorer. Den första är att det inte finns tillräckligt mycket med forskning kring just samverkan mellan skola och fritidshemmet. Den forskning som vi gick igenom kopplade ofta samman förskola, skola och fritidshem. Vi upplevde därför att det var svårt att utkristallisera vad som endast rörde skola och fritidshem i dessa. Detta gör att forskningsunderlaget kan te sig något tunt men vi vill samtidigt poängtera att den varit adekvat för vårt valda område eftersom det berört just samverkan mellan skola och fritidshem. Den andra faktorn som vi under själva arbetets gång blev mer och mer uppmärksammade på var att hur en samverkan kan se ut mellan skola och fritidshem, mellan lärare och fritidspedagoger, beror på många faktorer som t.ex. rektorns ansvar, arbetslagets konstellation, vad som står i Lpo 94 och tolkningsmöjligheten av dessa, både individuellt och i arbetslaget.
Den tredje faktorn som vi upptäckte med den här undersökningen var hur olika avtal kan se ut beroende på vilken tjänst pedagogerna har. Det vill säga att avtalet påverkar pedagogernas arbete vad det gäller arbetstid, planeringstid, semestertid. Detta gör att tanken med samverkan inte fungerar på önskvärt sätt då det inte finns tid eller möjlighet att planera tillsammans. Som sagt använde vi oss av två olika metoder för att kunna genomföra vår undersökning. Dessa två metoder var dold observation och kvalitativ intervju. Ser man till undersökningen och det som skulle belysas så ansåg vi att metodvalet vara väl anpassat rent teoretiskt men efter att intervjuerna blivit gjorda såg delar av det insamlade materialet något svagt ut, utifrån den frågeställning som låg som grund för undersökningen. Det hade därför varit intressant att göra ett återkommande besök med följdfrågor för att belysa frågeställningen, genom att precisera följdfrågorna utifrån det insamlade materialet som redan fanns till hands. Allt för att få en bättre helhetsbild av det man undersöker och knyta ihop lösa trådar. Detta hade
självklart varit önskvärt men med tanke på den tidsram som själva arbetet fick ta och pedagogernas pressade schema uteblev den möjligheten. Brister i studiens planeringsfas gjorde att detta inte uppdagades förrän det var för sent. Tar man detta i åtanke så var metodvalet bäst lämpat för att belysa frågeställningen anser vi. De flesta svaren som kom in var av den karaktären att de kunde tolkas och analyseras på ett sådant sätt att det gick att utvinna ett resultat av undersökningen.
Vid genomförandet användes en kvalitativ intervju och de frågor som ställdes skulle vara öppna och på så vis ge den intervjuade spelrum i sina svar på frågorna. Ser man till slutresultatet var kanske frågorna inte så öppna som vi antog då vissa svar var åt det ”spretigare” hållet och vissa av de intervjuade frågade ibland vad som menades eller så fick de tänka lite innan de svarade på frågan. Här kanske det hade varit bra om vi innan intervjun gått ut med mer information om undersökningen ifråga och vad intervjun skulle handla om. Vidare hade det varit en fördel om vi delat ut frågorna i pappersform en dag innan intervjun. På så vis hade de intervjuade fått möjlighet att läsa igenom frågorna och gjort oss uppmärksammad på saker de inte förstod samt kunnat förbereda sig bättre inför intervjun. En annan sak som hade varit bra, förutom att låta vår handledare, familj och nära vänner, läsa igenom frågorna och säga vad de tyckte om dem, hade varit att lämna ut frågorna till andra pedagoger i samma situation som de vi skulle intervjua. På detta vis hade vi fått feedback av dem och kanske kunnat förfina våra frågor så pass att det inte blivit några missförstånd när vi ställde dem och även medfört att svaren utvecklades ytterligare.
Ser man till hur vi utförde intervjun var det bra att vi använde oss av en diktafon då den inte påverkade själva intervjun vad vi kunde se. Hade vi däremot använt oss av papper och penna kanske vissa av svaren blivit annorlunda eftersom en risk då fanns att vi vid nedtecknandet av svaren hade lagt in en del egna tolkningar. Detta är naturligtvis bara antaganden som vi får ha i åtanke nästa gång vi gör en kvalitativ intervju.
Genom den här studien kan vi se flera olika skäl till vidare forskning. Som nämnts tidigare i diskussionen så framkommer det frågor som den här studien inte kan besvara. Men vi har trots det kunnat se områden som skulle vara intressanta att forska vidare inom. Då en del av
pedagogerna tog upp att det inte fanns några tydliga riktlinjer på hur en samverkan ska se ut från ledningshåll så hade det varit intressant att belysa rektorns roll i en samverkan. Skulle till exempel tydligare riktlinjer och stöd från rektorns sida möjliggöra till en djupare samverkan mellan pedagogerna? Det hade därför varit intressant att utveckla vår studie till att även inkludera rektorn för att belysa hans syn på samverkan och sätta det i relation till hur det fungerar i arbetslaget. Vidare hade det även varit intressant att belysa rektorns roll i skolan och hur rektorn enligt Lpo 94 ska applicera detta på ett sätt som gynnar samtliga pedagoger i ett arbetslag.
När vi ändå är inne på att utveckla vår egen studie så faller självklart valet på att belysa de barn som omfattas av samverkan mellan pedagogerna och hur barnen ser på den, samt vilka effekter en samverkan har på barns utveckling. Ser barnen att det sker en samverkan, på vilket sätt främjar det barnen enligt dem själva eller är samverkan bara ett argument för vuxna att avlasta varandra i det dagliga arbetet.
Vidare har vi i kunnat se att det hade varit intressant att belysa vår frågeställning ur ett identitetsperspektiv istället för det yrkesrollsperspektiv, som vi valde att se det ifrån. Det framgick av intervjuerna att fritidspedagoger och lärare innehar inte bara en yrkesrollsidentitet utan även sin personliga identitet. Det hade därför varit intressant att forska vidare om eller hur dessa kan påverka en samverkan.
Vi ser också att en fördjupad frågeställning som kretsar kring anställningsavtalen som berör pedagogerna samt hur dessa kan påverka den samverkan som ska ske enligt Lpo 94. Här anser vi att det hade varit intressant att återge den syn som Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund har på innehållet i de gällande avtal för att belysa för- och nackdelar som är relaterat till samverkan mellan verksamheterna. Här hade man även kunnat med hjälp av de olika yrkesrollerna som finns inom arbetslag se om själva anställningsavtalen spelar någon roll när det gäller en pedagogs syn på samverkan eller om det är yrkesrollerna som har den avgörande rollen i hur en samverkan ser ut.
Avslutningsvis vill vi bara säga att det vi har belyst i studien är svårt att besvara. Vad som framgått för oss under arbetets gång är att samverkan mellan skola och fritidshem beror på så
många faktorer att det inte går att se det utifrån en enkel teori eller frågeställning. Den är sammanvävd i många olika delar som på ett eller annat sätt hänger ihop med varandra vilket gör att frågan blir komplicerad att besvara, vilket vi också anser att våra förslag till fortsatt forskning påvisar.
Referenser
Calander, Finn, (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare – Fritidspedagogers och lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Stockholm: Elanders Gotab. Carlsson, Bertil, (1984). Grundläggande forskningsmetodik för vårdvetenskap och
beteendevetenskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Dahlberg, Gunilla & Taguchi, Lenz, H, (1994). Förskola och skola – om två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats. Stockholm: HLS.
Flising, Björn, (1996). Samverkan skola – skolbarnomsorg en utvärdering. Stockholm: Modin-Tryck.
Fredriksson, Gunilla, (1993). Integration förskola, skola fritidshem – utopi och verklighet. Ett försök att skapa en annorlunda skola i en traditionell miljö. Stockholm: HLS Gotab Hansen, Monica, (1999). Yrkeskulturer i möte – Läraren, fritidspedagogen och samverkan.
Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS
Hartman, Sven, G. (1990). Handledning – Liten handbok för den som arbetar med projekt, specialarbeten eller rapporter. Linköping: Linköping universitet.
Irisdotter, Sara, (2006). Mellan tradition, demokrati och marknad – En analys av lärares identitetskonstruktion, i samtal kring etiska frågor i läraryrket. Stockholm: HLS Förlag.
Johansson, Inge, (1986). Fritidspedagogens yrkesroll. Stockholm: Liber. Lärarförbundet, (2004). Lärarens handbok. Stockholm.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur andra upplagan.
Utbildningsdepartementet, (SOU 1974:53). Skolans arbetsmiljö betänkande av Utredningen om skolans inre arbete / SIA. Stockholm: Allmänna förlaget.
Utbildningsdepartementet, (SOU 1997:21). Växa i lärande – förslag till läroplan för barn och unga 6 – 16 år. Stockholm: Norstedts tryckeri AB.
Skolverket, (2001). Att bygga en ny skolform för 6-åringarna: om integrationen förskoleklass,
grundskola och fritidshem. Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket, (2002). Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. Stockholm: Liber. Skolverket, (2006). Barn och personal i fritidshemmet. Tillgänglig 2007-05-16
http://www.skolverket.se/content/1/c4/92/54/PM%20Barn%20och%20personal%20Fritidshe m%20070516.pdf