Syftet med äktenskapsbalken är dels att söka harmonisera rättsområdet i de nordiska länderna och dels att ge makarna möjlighet att själva bestämma vad som ska ingå i bodelningen och hur den ska gå till. Lagstiftaren lämnade ut-rymme för makarna att omvandla egendomens karaktär och tillämpa egna vär-deringsmetoder och värderingstidpunkter. Det var inte ovanligt att makarna var oense, vilket ledde till tvist i domstol. Resultatet blev att värderingstidpunkt och värderingsregler bestämdes i praxis. Vid första anblick kan det te sig som att problemet med värderingar vid bodelning numera till sin helhet är löst, men så är dock inte fallet vad gäller aktier i fåmansbolag.
En fråga som utreds i uppsatsen är hur vidsträckt möjligheten är för makarna att omvandla aktier som är giftorättsgods till enskild egendom. Det konstateras i uppsatsen att makarna genom olika sätt kan ändra på egendomens karaktär, bl a genom äktenskapsförord, och att tredje man genom tredjemansföreskrifter har möjlighet att göra egendom till enskild. Detta återfinns i ÄktB 7:2 som är uttömmande.
För det fall ena maken är delägare i ett fåmansbolag vari denne äger aktier som omfattas av hembudsförbehåll både i bolagsordningen som i aktieägaravtalet är rättsläget för närvarande oklart. Det huvudsakliga problemet som uppstår är huruvida man bör kunna kringgå äktenskapsbalkens syfte och regler med bo-lagsordning eller aktieägaravtal? Bör man utvidga det som omfattas av ÄktB 7:2 och som kan påverka bodelningen, och tillkännage dessa handlingar en di-rekt påverkan på bodelningar?
Lagstiftaren har i detta fall varit tydlig med vilka rättshandlingar och handling-ar som kan tänkas påverka bodelningen genom att göra ÄktB 7:2 uttömmande. Att man sedan söker ett sätt att kringgå dessa regler torde inte förändra syftet med lagstiftningen och dess auktoritet gentemot andra handlingar, vilka inte omfattas av äktenskapsbalkens regler. Om dessa handlingar bör kunna påverka bodelningen, ska det således enligt min mening ske genom stöd i
äktenskaps-balkens regler eller i annan lag. Ett exempel är vägledning kring tredjemansfö-reskrifter som huvudsakligen finns i regler och principer om rättsinstitutet i fråga.
Utredningen i uppsatsen visar att aktierna inte kan betraktas som särskild egen-dom enligt ÄktB 10:3, eftersom enbart den omständigheten att aktierna är be-lastade med hembudsförbehåll inte hindrar att rättigheten i vissa fall tas upp i bodelningen. Eftersom makarna inte heller föreskrivit att aktierna ska utgöra enskild egendom i äktenskapsförord, återstår endast möjligheten att analysera konsekvenserna av en överlåtelse som sker i strid med hembudsförbehåll i bo-lagsordningen eller i aktieägaravtalet.
Det kan konstateras att rättsverkningarna av bolagsordning och aktieägaravtal är olika. Om en överlåtelse å ena sidan har skett i strid med hembudsförbehåll i bolagsordning är den giltig mot tredje man (den andra maken). Den förvär-vande maken har då en skyldighet gentemot bolaget att anmäla hembudet och erbjuda de lösningsberättigade att lösa ut aktierna till ett lösenpris som kan be-stämmas i bolagsordningen. Om överlåtelsen å andra sidan har skett i strid med hembudsförbehåll i aktieägaravtalet är den inte giltig mot tredje man. Däremot finns det ingenting som förhindrar styrelsen från att skriva in den förvärvande maken i aktieboken om ett bolagsrättsligt giltigt förvärv har skett. Den förvär-vande maken har ingen skyldighet att inträda i aktieägaravtalet.
Huvudregeln för aktier är att om de ska betraktas som giftorättsgods, ska även avkastning därav utgöra giftorättsgods om inget annat är föreskrivet i rätts-handlingen. Min utgångspunkt har varit att inget har föreskrivits i äktenskaps-förord eller i bolagsordningen eller aktieägaravtalet. Däremot står det i förarbe-tet till ÄktB att det maken förvärvar på grund av eget arbete under redovis-ningsperioden inte ska ingå i bodelning. Detta ska gälla även om inkomsten ibland kan ha formen av kapitalinkomst. Kapitalinkomsten ska då inte betrak-tas som avkastning, utan som inkomst av arbete, vilket grundas på sociala skäl. I uppsatsen diskuterar jag huruvida uttalandet i propositionen är i sin tid genom att jämföra uttalandet med de dåvarande skattereglerna från år 1987. Analysen visade att det redan då var normalt, och att det var det huvudsakliga sättet, att som ersättning för sitt arbete erhålla utdelning istället för lön. Vidare diskuterar
jag huruvida det är rimligt att en utdelning om knappt 200 000 kr bör vara lika starkt skyddad av sociala skäl som en mindre lön. Det går inte att ignorera att lagstiftaren ser till det sociala skyddet i sig, och inte om en helhetsbedömning av det sociala skyddet bör göras. Sammanfattningsvis bör aktieutdelningen en-ligt min mening utgöra särskild egendom och således undantas bodelningen. Ytterligare ett problem som kvarstår trots rådande praxis är att värderingsregler för samtliga tillgångar inte existerar, vilket gäller för exempelvis onoterade ak-tier. För att värdering av dessa aktier ska möjliggöras, bör enligt doktrinen en värdering av hela rörelsen göras. Vilken värderingsmetod som tillämpas får avgöras i det enskilda fallet. I detta fall handlade det om ett medelstort fåmans-bolag, varför substansvärdemetoden är lämplig.
I vissa fall kan särskilda omständigheter föranleda att värderingen av aktierna påverkas vid bodelningen. När hembudsförbehåll förs in i bolagsordningen har bolaget möjlighet att införa ett lösenbelopp som gäller vid överlåtelse av akti-erna. I sådana fall påverkar hembudsförbehållet värderingen vid bodelningen. Med utgångspunkt i att bolaget fritt kan välja lösenbelopp, kan det likväl bli ett belopp som avsevärt understiger aktiernas verkliga värde. I sådana fall torde det finnas utrymme för tillämpning av jämkningsregeln i ABL eller AvtL 36 §. Enligt doktrinen bör dock denna regel tillämpas med försiktighet då bolagets vilja ska respekteras. Trots att jämkningsmöjligheten finns, menar jag att man således främst bör respektera bolagets föreskrivna lösenbelopp.
Vidare diskuterar jag huruvida aktierna bör åsättas ett goodwill-värde i de fall där priset vid en försäljning avsevärt understiger aktiernas verkliga värde. I det danska rättsfallet menar Højesteret att om aktierna är belastade med hembuds-förbehåll och kvotvärdet ska utgöra aktiernas värde, är det rimligt att aktierna tillsätts ett goodwill-värde. I MSA-målet var det fråga om ett medelstort få-mansbolag som har gott rykte, har ett inarbetat varumärke, är känt för sin goda juridiska skicklighet samt att kvotvärdet som skulle utgöra aktiernas värde av-sevärt understeg det verkliga värdet, varför det enligt min mening torde finnas goda skäl för att tillsätta ett goodwill-värde på aktierna.
Sammanfattningsvis kan nämnas att en bodelning sällan påverkas av rättshand-lingar som inte är upptagna i äktenskapsbalkens regler. Jag har även utrett
huruvida dessa handlingar kan påverka en förestående bodelning. I doktrinen framför både Wallin och Teleman att onoterade aktier som är belastade med hembudsförbehåll och är föremål vid bodelning, torde tas upp till sitt värde, men att de ska lottläggas maken som äger aktierna. I vissa bodelningsfall har den andra maken förvärvat hälften av aktierna, vilket kan orsaka problem för bolaget och för maken som i början ägde aktierna. Den enklaste lösningen på samtliga ovanstående problem vore om maken som äger aktierna i fåmansbo-laget, föreskriver i äktenskapsförord att aktierna och avkastning därav ska ut-göra enskild egendom.
Källor
Offentligt tryck
Statens offentliga utredningar
SOU 2002:52 beskattning av småföretagare SOU 1975:54 fåmansbolag
Propositioner
Prop 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning Prop 1986/87:1 om äktenskapsbalk m m
Prop 1975/76:79 om ändrade regler för beskattning av fåmansföretag m m
Litteratur
Agell, Anders, Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen: Med en exkurs om rättsvetenskapen i Sverige, SvJT 2002 s 243
Agell, Anders; Brattström, Margareta, Äktenskap, samboende, partnerskap, 5 u, Iustus förlag, Uppsala 2011
Andersson, Sten; Johansson, Svante; Skog, Rolf, Aktiebolagslagen: En kom-mentar. Del I, kap 1-10 med supplement 9, april 2014, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2014 [cit Andersson, Sten m fl, Lagkommentar till ABL]
Hult, Magnus, Värdering av företag, Liber Ekonomi, Malmö 1998 Hultqvist, Anders, Rättshandlingars verkliga innebörd, SN 2007 s 696
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, i Korling, Fredrik & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB, Lund 2013 [cit Kleineman, Rättsdogmatisk metod]
Ramberg, Christina, Aktieägaravtal i praktiken, Norstedts Juridik AB, Stock-holm 2011
Sandström, Jan, Hembud och lösningsrätt vid övergång av aktie, P A Norstedt & söners förlag, Stockholm 1976
Sandström, Torsten, Handelsbolag och enkla bolag: En lärobok, 6 u, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2010 [cit Sandström, Torsten, Handelsbolag]
Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 4 u, Norstedts Juridik AB, Stock-holm 2012
Skog, Rolf, Rodhes aktiebolagsrätt, 24 u, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2014
Sjöman, Erik, Hembud, förköp och samtycke: En kommentar till 4 kap. 7-36 §§ aktiebolagslagen, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2008 [cit Sjöman, Hem-bud, förköp och samtycke]
Stattin, Daniel; Svernlöv, Carl, Introduktion till aktieägaravtal, 2 u, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2013
Stattin, Daniel, Om aktieägaravtal, JT 2004/05, s 99
Sund, Lars-Göran, Skydd av familjeägda små och medelstora aktiebolag: En studie i familje- och associationsrätt, Iustus förlag, Uppsala 2008
Teleman, Örjan, Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, 5 u, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2011 [cit Teleman, Bodelning]
Wallin, Gunvor, Om avtal mellan makar: En undersökning rörande äkten-skapsförord och bodelningsavtal, Akademisk avhandling, Lund 1958
Elektroniska källor
https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/foretagsformer/ak
tiebo-lag/famansforetag/definitionfamansforetagkvalificeradaktie.4.6efe6285127ab4f 1d2580001532.html (lydelse 11 november 2014) [cit Skatteverket om fåmans-företag, 11/11 2014]
https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/foretagsformer/ak
tiebo-lag/famansforetag/reglerforfamansforetag/inkomstaret2014.4.15532c7b1442f2 56baeb430.html (lydelse 11 november 2014) [cit Skatteverket om 3:12-reglerna]
Andersson, Mari; Enérius, Anita Saldén; Tivéus, Ulf, Inkomstskattelagen: En kommentar, Norstedts Juridik, 14 u (lydelse 1 juli 2014 i Zeteo) [cit Andersson, Mari m fl, Lagkommentar till IL]
Tottie, Lars; Teleman, Örjan, Äktenskapsbalken: En kommentar, Norstedts Ju-ridik, 2 u (lydelse 15 januari 2014 i Zeteo) [cit Tottie & Teleman, Lagkommen-tar till ÄktB]
Rättsfallsregister
Svenska avgöranden Högsta domstolen NJA 1939 s 434 NJA 1940 s 54 NJA 1942 s 627 NJA 1958 s 282 NJA 1993 s 570 NJA 1998 s 73 NJA 2008 s 457 NJA 2009 s 437 Malmö tingsrättDom 2014-04-30 i mål T 5520-12 [cit MSA-målet] Förvaltningsrätten i Stockholm
Dom 2013-12-03 i mål T 7382-13 och T 7385-12 [cit Pwc-målet]
Utländska avgöranden Norska avgöranden NRt 1986 s 164 Danska avgöranden UfR 1987.763 H UfR 1975.556 H