• No results found

I detta avsnitt kommer vi att sammanfatta vår studie samt föra en diskussion kring våra resultat utifrån egna åsikter och tankar.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera grupprocesserna i ett lag bestående av personer med funktionshinder. De centrala begrepp som vi valt att beskriva och analysera är lagets utveckling, målsättningar, roller, normer, kommunikation samt sammanhållning.

Våra frågeställningar är följande:

Hur har laget utvecklats sedan verksamheten drog igång?

Hur är lagets målsättningar utformade och hur går de tillväga för att uppnå dem? Vilka roller och normer finns det inom laget och hur ser de ut?

Hur är sammanhållningen i laget?

Hur kommunicerar spelarna med varandra och med tränarna?

Spelarna har utvecklats sedan verksamheten drog igång både när det gäller det rent spelmässiga, men även när det gäller förståelse för hur de bör uppträda gentemot varandra. Innan vi började med denna studie hade vi en åsikt om att lagidrotter utvecklar en social kompetens hos de spelare som ingår i laget, eftersom de lär sig att anpassa sig till de andra spelarna. Denna studie bekräftar våra åsikter, eftersom spelarna har utvecklat sin förståelse för hur de bör uppträda gentemot de andra i laget.

Laget har målsättningar som framförallt syftar till att göra verksamheten bättre genom att värva fler spelare samt att utveckla kompetensen hos de spelare som redan finns. Laget har inga resultatmässiga målsättningar. Laget skiljer sig mot andra fotbollslag i det avseendet att spelmässiga resultat inte har någon avgörande betydelse. Såväl den litteratur som berör grupprocesser inom lag för personer utan funktionshinder som våra egna erfarenheter av att spela i ett lag tyder på att resultaten är viktiga för lag för personer utan funktionshinder. Många av dessa lag har målsättningar som går ut på att uppnå vissa spelmässiga resultat, till exempel att vinna ett visst antal matcher. Att Trollenäs/Maglasäte inte har sådana

målsättningar kan enligt vår mening eventuellt bero på att de är ett relativt nytt lag. Det kan kanske vara så att ju mer samspelt laget blir, desto viktigare blir de spelmässiga resultaten. Detta får framtiden utvisa. Dock är det allmänt vedertaget att lag för personer med funktionshinder inte har resultatmässiga målsättningar i samma utsträckning som lag för personer utan funktionshinder. Detta på grund av att Grunden BOIS, som är ett etablerat lag, inte heller tycker att det viktigaste är att vinna utan att istället att ha en givande och rolig fritidssysselsättning i form av fotboll.

De flesta rollerna finns inom laget, såsom formella och informella roller. Vi har även uppmärksammat att vissa spelare innehar vissa grupproller, till exempel ”den socialt kompetente”. En sak som är lite märklig är att det inte finns någon uttalad ledare i laget, som enligt teorin både är uppgiftsspecialist och socialt kompetent. Om man jämför detta med våra egna erfarenheter från olika idrottslag, kan vi konstatera att det nästan alltid finns en ledare i ett lag för personer utan

anledningen hade det varit intressant att titta närmre på det i en eventuell framtida undersökning. Kanske inte bara när det gäller denna företeelse, utan även på andra skillnader. Vad vi dock är ganska säkra på är att det finns en del skillnader mellan ett lag för personer med funktionshinder och ett lag för personer utan

funktionshinder när det gäller grupprocessernas utseende.

Normerna inom laget är framförallt ordningsregler. Ordningsregler är enligt oss en förutsättning för att ett lag ska fungera. Oavsett om spelarna har ett

funktionshinder eller inte, så måste det finnas vissa regler och riktlinjer för hur spelarna bör uppträda i samband med träning och match. Det är bra att både spelarna och deras anhöriga är väl medvetna om vilka regler som gäller. Det är även viktigt att spelarna får vara med och bestämma när reglerna fastställs. Vi tycker att laget har bra regler och påföljder. Dessa regler bidrar till att spelarna utvecklar en förståelse för hur de ska uppträda, vilket i sin tur utvecklar spelarnas sociala kompetens.

Det är ganska vanligt i de flesta lag att sammanhållningen är hög i samband med träning och match och lite sämre i andra situationer. Vad det beror på är svårt att svara på, men det kan vara så att många av spelarna inte har någon tid över för att träffa sina lagkamrater utanför träningar och matcher. Många av spelarna i

Trollenäs/Maglasäte har även andra fritidssysselsättningar, vilket kan vara en anledning till att de inte umgås på övrig ledig tid. En annan anledning kan vara att det finns en stor åldersskillnad mellan vissa av spelarna.

Spelarna använder alla former av kommunikation. Vissa av spelarna använder den verbala kommunikationen i större utsträckning än den icke-verbala. Det finns också de som använder mer icke-verbal kommunikation än verbal. Vi tror att detta delvis beror på vilket funktionshinder de har. Vissa spelares verbala budskap är inte förståeligt för alla i omgivningen, vilket gör att deras icke-verbala

kommunikation får stor betydelse för att de ska kunna förmedla sig.

De grupprocesser som vi valt att undersöka har vi funnit inom detta lag. En sak som vi gärna hade velat undersöka i en eventuell framtida studie är hur spelarna och framförallt ledarna går till väga för att få verksamheten att fungera på ett så bra sätt. I denna studie har vi endast undersökt om vissa grupprocesser finns inom laget och i sådana fall hur de ser ut. En frågeställning i en framtida studie hade kunnat se ut på följande sätt: Hur går man till väga för att få verksamheten att fungera på ett så bra sätt, trots att det finns så många olika funktionshinder inom laget?

Trollenäs och Maglasätes gemensamma fotbollslag för funktionshindrade har fått stor betydelse för de personer i Mellanskåne som tycker om att spela fotboll på sin fritid. Verksamheten är anpassad så att vem som helst med funktionshinder ska kunna spela fotboll efter sina individuella förutsättningar. Verksamheten är anpassad efter spelarnas olika funktionshinder, vilket i sin tur bidrar till att deras funktionshinder inte blir ett handikapp när de tränar och spelar matcher.

De flesta spelarna har något psykiskt funktionshinder. Enligt Magnusson och Lorentzi (1999) kan dessa personer inte delta i samhället på samma villkor som övriga invånare. Våra resultat stämmer överens med detta när det gäller spelarnas förutsättningar för att spela fotboll. Däremot har Mellanskånes verksamhet bidragit till att personer med funktionshinder fått möjlighet att spela fotboll.

Alla personer med funktionshinder är välkomna att delta i laget. Detta är positivt ur en integrationssynpunkt. Personerna med olika funktionshinder integrerar med varandra. De blir inte heller kategoriserade efter sina funktionshinder. Tränarna tycker endast att det är viktigt att veta vad spelarna har för funktionshinder för att kunna hantera olika situationer där funktionshindrena har betydelse. En annan faktor i detta sammanhang är att laget ”slipper” kategorisering av de olika funktionshindrena på grund av att de inte är kopplade till SHIF utan istället till Region Skåne och Skånes Fotbollsförbund. Eftersom det inte finns så många personer med funktionshinder som spelar fotboll i Mellanskåne, så är det bra att de inte behöver delas upp i olika kategorier. Grunden BOIS tillhör SHIF och består endast av personer med utvecklingsstörning. Att Trollenäs/Maglasäte består av spelare med olika funktionshinder kan även vara negativt, eftersom vissa spelare börjar bråka på grund av att deras funktionshinder inte stämmer så bra överens med varandra. Detta kan eventuellt få negativa konsekvenser för

sammanhållningen, eftersom sådana faktorer kan inverka på stämningen i laget. Man kan ifrågasätta varför Skånes Handikappidrottsförbund inte har en mer aktiv del i denna verksamhet. Idag är det Skånes Fotbollsförbund som organiserar verksamheten tillsammans med Region Skåne och de berörda föreningarna. Vi tycker att verksamheten borde ligga under Skånes Handikappidrottsförbund, där de i sådana fall skulle ha spelat i en egen serie där resultaten inte spelat någon större roll. Serien hade kunnat jämföras med dagens korpfotboll där det är viktigare att ha roligt och ha en givande fritidssysselsättning än det är att vinna.

12. REFERENSER

12.1. Litteratur

Almvärn, P-E & Fäldt, C (2001) Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Bergström, S & Paulsson, K (2003) Med spring i själen. Goda exempel på

fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. Stockholm: Bergs

Grafiska.

Brattgård, S-O (1985) Från kamratförening till SHIF – en utveckling under hundra år. I: Engström, G & Augustsson, L (red) Kom igen! En bok om handikappidrott. Malmö: Liber Förlag, ss 179-180.

Bunkholdt, V (2004) Psykologi – en introduktion för sjuksköterskor,

socialarbetare och övrig vårdpersonal. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Calais von Stokkom, S. & Kebbon, L. (2000) Handikappbegreppet. I: Tideman, M. (red) Perspektiv på funktionshinder & handikapp. Lund: Studentlitteratur. Hassmén, P, Hassmén, N & Plate, J (2003) Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Lennéer-Axelson, B & Thylefors, I (1997) Arbetsgruppens psykologi. Stockholm:Natur och kultur.

Lindwall, M, Johnson, U & Åström, O (2002) Världens bästa lag – om

gruppdynamik inom idrotten. Farsta: Elanders Skogs Grafiska.

Magnusson, C & Lorentzi, H (1999) Fritid för funktionshindrade. Stockholm: Bonniers Utbildning AB.

Olsson, B-I & Olsson K (1998) Barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt

stöd. Stockholm: Liber AB.

Rosengren, K E & Arvidson, P (2002) Sociologisk metodik. Malmö: Liber AB. Svensson, P-G (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet? I: Svensson, P-G & Starrin, B (red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss 209-227.

Utholm, I (2003) Barn med utvecklingstörning. I: Bergqvist, S m.fl. (red) Att möta

barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber AB, ss 73-111.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.

Östnäs, A (1997) Handikappidrott – mellan tävling och rehabilitering. Lund: Lunds universitet, Socialhögskolan.

12.2. Artiklar

Olsen, S-O (2004) Visst kan funktionshindrade spela boll. Lokaltidningen

Mellanskåne, 040526, ss 19-19.

Thelander, J (2004) Mål framåt i hemmapremiären. Lokaltidningen Mellanskåne, 040908, ss 17-17.

Wihlborg, N (2003) Målet är matcher för funktionshindrade. Skånska Dagbladet, 031020.

12.3. Internet

ADHD, Terapiområden > ADHD,

http://www.lilly.se/terapiomraden/adhd/allm.html, 041122. Grunden BOIS, http://www.ghif.se/print/t.asp?p=58787, 040909. Luleå tekniska universitet, Doctoral thesis,

http://epubl.luth.se/1402-1544/2003/23/index.html, 041228. Region Skåne, Fritid: fotboll för funktionshindrade,

http://www.skane.se/templates/Pages.aspx?id=61197, 040909. Riksidrottsförbundet 1, Organisationsschema,

Riksidrottsförbundet 2, Idrotten i siffror,

http://www.rf.se/files/{0CCC26A1-ABDE-4F9E-8266-4BAABF62A7DE}.pdf. 041226.

SHIF A, Idrotter, http://www.shif.se/t2.asp?p=39472, 041201.

SHIF B, Integrerade idrotter, http://www.shif.se/t2.asp?p=39685, 041201. SHIF C, Fotboll, http://www.shif.se/t2.asp?p=39673, 041201.

SHIF D, 6:22 Fotboll,

http://147.14.243.25/n3admin2_handikapp/files/{BEFE0745-7DAB-4DA1-887D- 14DEFF647D75}.pdf, 041201.

SHIF E, Detta är Svenska Handikappidrottsförbundet,

BILAGOR

Bilaga 1

OBSERVATION

Datum:………

Related documents