I diskussionen framkommer det att genus handlar om synen och de föreställningar som vi har på barnen. Respondenterna anser att begreppet är stort och därmed svårt att arbeta kring, däremot är det något de flesta vill utvecklas inom. Det framkommer att respondenterna anser att genom att arbeta jämställt sker ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Även om
respondenterna inte använder sig i stor utsträckning av genus i verksamheten, anser de att dem arbetar för allas lika värde.
Det framkommer att respondenterna inte arbetar ur ett genusperspektiv vid högläsning. Detta reflekteras kring och det framkommer att detta kan bero på
respondenternas osäkerhet kring begreppet och hur man överför det praktiskt till
verksamheten. Respondenterna nämner vikten av att inkludera genusarbetet i hela förskolans verksamhet där även högläsning ingår. Genusarbetet bör även prioriteras högre än vad det gör idag. Det framgår även att respondenterna är medvetna kring böcker med specifikt
genusperspektiv och att detta kan tänkas användas i ett genusarbete.
Respondenterna ser högläsning som en positiv aktivitet inom förskolans
verksamhet. Det framkommer att respondenterna har reflekterat till viss grad kring hur kön framställs i bilderböcker. Detta i relation till hur bilder påverkar barnen, samt hjälper dem att förstå innehåll och budskap. Bilderna samt innehållet påverkar barnen utifrån den
igenkänningsfaktor boken kan ge barnet. Många av respondenterna anser att barnen har ett behov av att känna igen sig. I samband med igenkänningsfaktorn framgår det i diskussionen att mannen är den dominerande normen. Det framgår även i böcker där huvudkaraktären främst är en man. Flickor kan därför ha svårare att identifiera sig med huvudkaraktären. Detta påverkar barnens syn på omvärlden och sig själva. I diskussionen framgår även vikten av att reflektera kring biroller, då det även går att identifiera sig med en biroll. Inlärning av språk, lek och erfarenheter påverkas av högläsning. Vuxna påverkar även barnen genom våra föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.
Denna studie har gett oss författare nya insikter. Vi har i samband med denna studie förstått att genusarbetet i förskolan är lågt prioriterat. Detta kan bero på en okunskap och en rädsla för att göra för tydliga könsfördelningar. Vi tar med oss från studien att
högläsning är en viktig del i förskolans vardag. Det vi däremot har fått fram i denna studie är att högläsningen ofta används för en mysig stund, även om det anses som utvecklande.
Genom denna studie kommer vi ta med oss vikten av att utbilda och ifrågasätta våra egna föreställningar för att kunna skapa ett medvetet genusarbete i vår framtida yrkesroll. Denna studie har även bidragit till en större förståelse till att analysera barnböcker utifrån fler aspekter än huvudkaraktären. Vidare går det att fördjupa sig i ämnet med genus och högläsning. Det vore intressant att skapa en guide i hur man praktiskt kan använda sig av genusarbetet vid högläsning. Här ingår det även hur man ska förhålla sig till böckerna i förskolan och därmed även kritiskt granska böcker.
Referenslista
Bayne, Emma (2015). Kön och särart. 1. uppl. [Hägersten: Papertalk]
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5., [uppdaterade]
uppl. Lund: Studentlitteratur
Bodén, Linnéa (2011). Könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Dominerande föreställningar i förskolans jämställdhetsarbete. I Hillevi Lens Taguchi, Linnea Bodén &
Kajsa Ohrlander (red.), En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska, s. 35-47. Stockholm:
Liber.
Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn.
Lund: Studentlitteratur
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Eidevald, Christian & Lenz Taguchi, Hillevi (2011). Genuspedagogik och förskolan som en jämställdhetspolitisk arena, I Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red) En rosa pedagogik - Jämställdhetspedagogiska Utmaningar, s. 11-32. Stockholm:
Liber
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Kåreland, Lena (2005). Frihet eller närhet? Om Benny och Malla. I Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola, s. 25-52. Stockholm: Natur och kultur
Kåreland, Lena & Lindh-Munther, Agneta (2005) (S)könlitteraturen i förskolan. I Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola, s. 113-154. Stockholm: Natur och kultur.
Kåreland, Lena (2013). Barnboken i samhället. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Lpfö98 (2016). Läroplan för förskolan. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Nationalencyklopedin, genus. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genus (Hämtad: 2017-03-13)
Nationalencyklopedin, genussystem.
http://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=genussystem&s=l%C3%A5ng (Hämtad: 2017-03-13)
Nikolajeva, Maria (2004). Barnbokens byggklossar. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
SOU 2004:115. Den könade förskolan om betydelsen av kön och genus i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2006:75. Jämställd förskola – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Svaleryd, Kajsa (2002). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. 1. uppl. Stockholm: Liber
Säljö, Roger (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare].
3., [rev. och uppdaterade] utg. s. 251-310. Stockholm: Natur & kultur
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning.
Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1988:3 s. 49-63
Hirdman, Yvonne (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. 1. uppl. Malmö: Liber
Hirdman, Yvonne (2014). Vad bör göras?: jämställdhet och politik under femtio år.
Stockholm: Ordfront
Ärlemalm-Hagsér, E., Pramling Samuelsson, I., Faculty of Education, University of
Gothenburg, Department of Education, Childhood Studies Unit, Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten & Institutionen för pedagogik och didaktik, enheten för Barn- och ungdomsvetenskap 2009, "Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan", Pedagogisk Forskning i Sverige, vol. 14, no. 2, pp. 89.
Österlund, Maria (2008). "Se så söt du blir i den här.": maktkamp, generation och genus i Carin och Stina Wirséns bilderböcker. Barnboken. 2008(31):2, s. 4-17
Tillgänglig på Internet: http://dx.doi.org/10.14811/clr.v31i2.61
Bilagor
Till Förskollärare vid NN förskola