Sammanfattning – att främja sociala skyddsfaktorer och att öka tillit

I dokument Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (sidor 178-181)

Att ordna meningsfull fritidssysselsättning är ingen ny medicin när det gäller att nå ungdomar, men den kan också anpassas till det berörda området såsom skett i Karlslund i Landskrona. Ungdomssekreterarna berättade att det som var betydelsefullt i arbetet när den negativa trenden vändes till en fungerande verk- samhet var bland annat samtalen i det berörda arbetslaget. På dessa veckomöten kunde de ta upp konkreta problem och konflikter och komma fram till gemensamma lösningar. Det var då gemensamma värde- ringar diskuterades och framför allt behovet av att ungdomssekreterarna kunde vara konsekventa i dessa värderingar i möten med ungdomarna. Därför är personalgruppens sammansättning en viktig fråga för att man ska kunna enas om gemensamma värderingar och arbetsmetoder. En annan faktor är fungerande lokaler där det är lätt att få en överblick över ytan. Det tredje var att ungdomarna har getts möjlighet att bli delaktiga i den nuvarande lokalens utformning, inredning och också i arenans verksamhet. Därmed har relationen till dem blivit mer positiv än den var i början vilket visar hur förtroendekapital kan växa. En aspekt i detta är tiden: när nya ungdomar nu söker sig till arenan, finns första generationens ungdomar där och hjälper sina yngre kamrater att förstå hur verksamheten fungerar, vad reglerna innebär och försvara dem. Även förhållningssättet handlar om tiden: att som ungdomssekreterare inte ge upp för snabbt och inte avvisa någon utan ha kraft att arbeta på lång sikt. Detta gäller även i konfliktsituationer, att inse att en del ungdomar ”testar” de vuxna med bråk för att sedan kunna bygga upp en relation med dem.

Alla dessa uppräknade aspekter mynnar ut i sociala skyddsfaktorer på individnivå som stärker ungdomarnas sociala kompetens, problemlösningsförmåga och positiva självuppfattning. När ungdomarna får möjlighet att lösa problem och hantera konflikter på ett konstruktivt sätt inom fritidsverksamheten på arenan ger det positiva effekter för dem även i andra sammanhang. Delaktighet handlar om att inkludera de unga i ett socialt sammanhang.

Arenan och dess verksamhet stärker också sociala skyddsfaktorer i området. Ett viktigt inslag i detta är att uppdraget att starta arenan och dess verksamhet inte handlade om ett tidsbegränsat projekt utan tillhör ordinarie kommunal verksamhet. Av Hyresgästföreningens boendedialog framgår det att de boende är trötta på olika projekt som inte har lett vidare efter att de avslutats. Att starta ny ordinarie verksamhet

handlar om att inte arbeta i marginalen utan att ge verksamheten en dignitet som något betydelsefullt och viktigt, såsom egentligen allt arbete med barn och ungdomar är. Ett sätt att visa att arbetet har betydelse är kontakten med föräldrarna som i början inte var positiv. Under tiden har kontakten blivit bättre när ungdomssekreterarna presenterat sig själva och verksamheten. ”Vi har lärt känna varandra”, säger ung- domssekreterarna. Ett bevis på detta är när kvinnoföreningen som består av mammor och systrar till ung- domarna ges möjlighet att använda lokalen.

Arenan är alltså inte en isolerad ö i området. Tvärtom, den låter delaktigheten spridas i området som till kvinnoföreningen och andra föreningar som kan använda lokalen. På sikt kan alla dessa inslag erbjuda de boende en möjlighet att ingå i flera ingrupper som de annars kanske inte hade kommit i kontakt med. Även planerna med att använda SSO som ett medel att låta arbetslösa boende och även ungdomar do- kumentera sitt område är en tanke som handlar om att ha tilltro till de boende. De blir involverade i att påverka sitt områdes fysiska förutsättningar och bidrar till trygga uppväxt- och boendemiljöer. SSO och även geografiskt informationssystem, GIS, tar på detta sätt plats i socialt arbete som en konkret metod. SSO bidrar till att inkludera de boende socialt och politiskt när man visualiserar fysiska miljöer och visar deras brister för dem som kan åtgärda dem som fastighetsägarna, stadsplanerarna och även politikerna. En annan viktig framgångsfaktor är att arbetsledningen och verksamhetens ansvariga förstått sin roll i processen. Det har getts tid och utrymme för samtal för att svetsa samman arbetslaget. Genom att ge resurser som möjliggjort att engagera ungdomar i renoveringen och inredningen av lokalen har de på ett mycket handfast sätt blivit delaktiga och får känna att lokalen är deras. Verksamheten har genom att låta kvinnoföreningen och andra föreningar använda lokalen visat på möjligheten att arbeta över förvalt- ningsgränserna vilket gynnar kontakten med ungdomar och deras familjer. Även det planerade arbetet med SSO i varje fritidsområde ligger i linje att se arenan i ett vidare perspektiv som en viktig del av hela området. På detta sätt representerar arenan redan idag ungdomar i sammanhang där de vanligtvis inte är representerade, hos stadsplanerare och fastighetsägare på samma sätt som ungdomscaféet i Trondmans undersökning. Arenan och dess ledning ger på detta sätt information uppåt i organisationen för att beslut som gynnar ungdomar och även deras familjer ska kunna fattas. Detta i sin tur ingår i det som Trondman kallar för den vardagliga delaktighetskulturen.

Ytterligare en betydelsefull aspekt i delaktighetskulturen och i arbetet på arenan är att ungdomssekrete- rarna själva har erfarenhet av att växa upp i liknande områden som Karlslund. Egen erfarenhet av ett s.k. resursfattigt område behöver inte per automatik leda till att man blir en bra ungdomsledare, men den kan underlätta att förstå de ungdomar och deras föräldrar som man möter i arbetet. På liknande sätt har led- ningen för arenan erfarenhet av att arbeta som ungdomssekreterare och kan identifiera och känna igen de konkreta problemen i arbetet.

Alla dessa insatser och faktorer inte bara speglar utan även ökar tillit och solidaritet såsom Løgstrup och Collins formulerar som något grundläggande för att människor ska kunna samarbeta med varandra. In- satserna kan också tolkas som klokhet i den bemärkelse som Trondman ger den: att ha ett gott moraliskt omdöme och veta vad som ska göras i konkreta situationer.

referenser

Andersson, J & Lindberg, H & Agdur, J & Fork- by, T (2010) Inordnande eller utvidgande – om

delaktighetens villkor på fyra fritidsgårdar, KEKS

(Kvalitet och kompetens i samverkan www.keks. nu) och FoU i Väst/Göteborgs Region. Kan bestäl- las från Jonas.Agdur@molndal.se

Andersson, P & Jordan, T (2007) Fritidsgården – en

plats för samhällsbyggande?, Göteborgs stad. www.

tryggaremanskligare.goteborg.se

Antonovsky, A (2005) Hälsans mysterium, ny utgåva, Natur och Kultur, Stockholm.

Armgard, L-O (1971) Antropologi. Problem i K.E:

Løgstrups författarskap, Lund och Köpenhamn,

Akademisk avhandling.

Brewer, M B (1999) ”The Psychology of Prejudice: Ingroup Love or Outgroup Hate?”, Journal of So-

cial Issues Vol.55, No. 3, 1999, pp. 429-444.

Collins, R (2008) Den sociologiska blicken, Student- litteratur, Lund. Övers. Sten Andersson.

Friedman, J (2010) “Place and Place-Mak- ing in Cities: A Global Perspective”, Plan-

ning Theory & Practice, Vol 11, No 2 pp 149-

165. hämtad 2013-06-04 från http://dx.doi. org/10.1080/14649351003759573

Hallin, P-O (2013) Sociala risker – en begrepps- och

metoddiskussion, Malmö University Publication in

Urban Studies (MAPIUS) 15.

Hyresgästföreningen (2011) Hyresgästföreningens boendedialog i Karlslund april 2011, opublice- rat dokument, Hyresgästföreningen region norra Skåne.

Lebeda, C (2011) ”Barns och ungdomars bild av polisen” i Salonen, Tapio (red.) Hela staden – social

hållbarhet eller desintegration?, Boréa förlag, Umeå.

Mahoney, J L & Stattin, H & Heather, L (2004) ”Unstructured youth recreation centre participa- tion and antisocial behaviour development: Se- lection influences and the moderating role of an- tisocial peers”, Internationel Journal of Behavioral

Development 28 (6) pp 553-560.

Mill, J (2011) ”Polisarbete i förändring” i Salonen, Tapio (red.) Hela staden – social hållbarhet eller

desintegration?, Boréa förlag, Umeå.

Nilsson, I (2012) Den ojämlika välfärden i Malmö ur

ett socioekonomiskt perspektiv, Kommissionen för ett

socialt hållbart Malmö. www.malmo.se/kommis- sion

Pettersson, T (2012) Att balansera mellan kontroll

och kontakt – lokala polisers arbete med ungdomar,

Studentlitteratur, Lund.

Sandercock, L (2003) Integration Immigrants: The

Challenge for Cities, City Governments and the City-Building Professions, Vancouver Centre of Ex-

cellence, Research on Immigration and Integration in Metropolis, Working Paper Series no 03-20. http://www.mbc.metropolis.net/assets/uploads/ files/wp/2003/WP03-20.pdf hämtad 2013-11 Trondman, M (2003) Kloka möten – om den praktis-

ka konsten att bemöta barn och ungdomar, Student-

I dokument Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (sidor 178-181)