• No results found

Under 1970-talet fördes en diskussion kring skräplitteraturen. Det ansågs bland annat att långserieböcker inte skulle få finnas på bibliotek på grund av den undermåliga kvaliteten i innehållet. I vår uppsats vill vi undersöka hur det ser ut idag, om dessa böcker finns på biblioteket och om acceptansen för dem är större idag. Vi gör även en jämförelse av de argument för och emot skräplitteraturen som framfördes under 70-talets diskussion med dagens argument. Vi utgår från följande frågeställningar:

• Hur ställer sig barnbibliotekarierna idag till barns läsning av Wahlströms långserieböcker?

• Vilka argument har barnbibliotekarierna idag för respektive emot Wahlströms långserier på biblioteket?

• Är argumenten som framförs idag annorlunda än de som framfördes under 1970-talets skräplitteraturdiskussion, och i så fall hur?

• Vilken kvalitet rörande innehållet kan Wahlströms långserier sägas ha enligt våra informanter?

Vi har valt att avgränsa uppsatsen till att handla om barnbibliotekariers syn på Wahlströms långserieböcker på folkbibliotek. Eftersom vi avgränsat oss till just Wahlströms

långserieböcker, väljer vi att efter inledningskapitlet kort presentera Wahlströms förlag och utgivning.

Den metod vi valt för att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av två metoder. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med nio barnbibliotekarier på folkbibliotek om deras syn på Wahlströms långserieböcker. För att få kunskap om argumenten som framfördes under 1970-talet har vi även gjort en litteraturstudie kring den diskussion som då förekom.

I kapitlet Tidigare forskning tar vi först upp den tidigare forskning vi funnit och som vi anser vara relevant för vår uppsats, då den tar upp studier kring långserieböcker och bibliotekariers smak. Vi tar även upp litteratur som sätter långserieböcker i en kontext genom att beröra barns läsning och barnlitteraturen i stort. Här tar vi bland annat upp slukaråldern, diskussionen kring barn- och ungdomslitteraturen och redogör för vad som utmärker långserieböcker och deras innehåll.

Den teoretiska ramen för uppsatsen utgörs av Hugo A. Meynells teori om smak och John Hultbergs strategier att se på litteraturens betydelse i skolan. Hultbergs strategier rör visserligen skolan, men vi anser att de även kan tillämpas på bibliotekarier. Teorierna tar vi som hjälp i analysen för att besvara våra frågeställningar.

Den empiriska delen av vår studie består av en litteraturstudie och våra intervjupresentationer. I litteraturstudien tar vi upp den diskussion som fördes under 70-talet och redogör för de argument för och emot skräplitteraturen som då uttalades. I intervjupresentationerna har vi valt att presentera våra informanter i form av porträtt, där vi försett dem med fingerade namn. I analysen börjar vi med att med hjälp av Hultbergs strategier svara på den frågeställning som rör hur barnbibliotekarierna ställer sig till barns läsning av Wahlströms långserieböcker. I nästa steg jämför vi 70-talsargumenten med de argument våra informanter framför och tittar

på likheter och skillnader i dessa. Slutligen tar vi hjälp av Meynells smakteori för att utröna vilken kvalitet Wahlströms långserieböcker kan sägas ha.

Slutligen presenteras resultatet av vår undersökning. Vi har utifrån våra intervjuer kommit fram till att bibliotekarierna överlag ställer sig positiva till Wahlströms långserier och barns läsning av dessa, trots att kvaliteten på innehållet framhålls som undermåligt. Vi har även sett att de argument för och emot långserieböcker som våra informanter framför, i mångt och mycket liknar de argument som uttalades under 1970-talet. Den stora skillnaden vi kan se är att våra informanter tar upp långserieböckers popularitet och efterfrågan på dem som ett starkt argument för att dessa böcker skall få finnas på bibliotek. Detta argument har vi inte kunnat hitta i den litteratur som berör 1970-talets argument, vilket vi tror skulle kunna tyda på att attityden till barn som låntagare har förändrats så till vida att man idag lyssnar mer till deras önskemål. Vi kan också se att långserieböcker idag finns på biblioteken vi besökt, trots att motargumenten rörande innehållet inte har förändrats. Detta tycker vi tyder på att det snarare är förhållningssättet både till barn och till långserieböcker som har förändrats. Idag tycks man inte anse att det skulle vara något särskilt med just dessa böcker, något som även flera av våra informanter har framfört. Beträffande långserieböckers kvalitet kan vi utifrån Meynells punkter om vad god litteratur bör innehålla konstatera att de vad det gäller innehållet inte kan anses vara god litteratur. Däremot menar Meynell att konst som ger rätt personer

tillfredställelse vid rätt tidpunkt kan räknas som bra, och vi anser att detta är en funktion som långserieböcker kan fylla.

Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor

Intervjuer med nio barnbibliotekarier vid folkbibliotek utförda i slutet av mars till mitten av april 2004. Ljudupptagningar från intervjuerna finns i författarnas ägo.

Mailkontakt med källa på Wahlströms bokförlag 2004-09-10

Tryckta källor

Andersson, Christina (1975). Därför anser jag att biblioteken ej skall köpa skräplitteratur. Ingår i Skall vi ge barn skräplitteratur?: Tänkt, tyckt och testat av bibliotekarier, lärare och

litteraturvetare. Lund: Bibliotekstjänst s. 103-117

Andersson, Christina & Genell Storm, Elisabeth (1972). Debatt: Fältet fritt för skräp? Barn &

kultur, nr 3, s. 99-100

Dickinson, Peter (1970). Ett försvar för skräpet. Ingår i Furuland, Lars & Ørvig, Mary (1986).

Ord och bilder för barn och ungdom II: Utblick över barn- och ungdomslitteraturen.

Stockholm: Rabén & Sjögren. s. 258-259

Hägglund, Kent (1975). Barn måste läras. Ingår i Furuland, Lars & Ørvig, Mary (1986). Ord

och bilder för barn och ungdom II: Utblick över barn- och ungdomslitteraturen. Stockholm:

Rabén & Sjögren. s. 273-274

Jonsson, Evy (1975). Barnbibliotek i storstad: Så arbetar vi vid Stockholms stadsbibliotek. Ingår i Ska vi ge barn skräplitteratur?: Tänkt, tyckt och testat av bibliotekarier, lärare och

litteraturvetare. Lund: Bibliotekstjänst. s. 57-74

Knutsson, Magnus (1975a). Ett barnlitteraturriktighetsråd…? Ingår i Furuland, Lars & Ørvig, Mary (1986). Ord och bilder för barn och ungdom II: Utblick över barn- och

ungdomslitteraturen. Stockholm: Rabén & Sjögren. s. 270-272

Knutsson, Magnus (1975b). Förr låg viljan i mammas ficka. Ingår i Furuland, Lars & Ørvig, Mary (1986). Ord och bilder för barn och ungdom II: Utblick över barn- och

ungdomslitteraturen Stockholm: Rabén & Sjögren. s. 274-275.

Kreisberg, Ove (1972). Triviallitteratur for børn. Børn og bøger, vol. 25, nr 2, s. 46-47 Kuick, Anna-Carin (1972). Debatt: Fältet fritt för skräp. Barn & kultur, nr 4, s.121

Mählqvist, Stefan (1992). Barnboken i brännpunkten: Nedslag i den kritiska debatten kring

barn- och ungdomslitteratur i Sverige efter andra världskriget. Uppsala: Univ., avd. för

litteratursociologi

Nilsson, Ulf (1986). Barn far illa av skräplitteratur! Ingår i Skräplitteratur för barn och

tonåringar? 1. Barnböcker. 4. utökade upplagan. Lund: Bibliotekstjänst. s. 9-15

Näslund, Maja Lisa & Sköld, Birgitta (1972). Debatt: Varför erbjuder sambindningen triviallitteratur? Barn & kultur, nr 4, s. 143-144

Sandblad, Helena (1970). Kitty, Biggles, Fem-böcker – böcker för de många? Ingår i Allroth, Kerstin & Sundström, Christer, red. Barn, böcker och samhälle. Verdandi-debatt nr 55. Stockholm: Bokförlaget Prisma. s. 51-58

Stjärne, Kerstin (1977). Passningar: Till kritiken av barnkulturen. Lund: Bo Cavefors Bokförlag

Svensson, Sonja (1977). För en bättre långseriebok. Bibliotek i samhälle, nr 5-6, s. 27-34 Wernström, Sven (1975). Skräpläsningen – en del av förtrycket. Ingår i Furuland, Lars & Ørvig, Mary (1986). Ord och bilder för barn och ungdom II: Utblick över barn- och

ungdomslitteraturen. Stockholm: Rabén & Sjögren. s. 272-273

Övrig litteratur

Ahlborn, Kenneth & Nilmander, Urban (1999). Alla tiders bokserie: 85 år med B. Wahlströms

röda och gröna ryggar. Stockholm: B. Wahlströms

Allard, Birgitta, Rudqvist Margret & Sundblad, Bo (2002). Nya Lusboken: En bok om

läsutveckling. Stockholm: Bonnier utbildning AB

Ambjörnsson, Gunila (1968). Skräpkultur åt barn. Stockholm: Bokförlaget Aldus/Bonniers Ambjörnsson, Gunila (1983). Propaganda, indoktrinering, värderingar. Och påverkan. Ingår i Ambjörnsson Gunila & Strömstedt, Margareta red. Läsning för barn. 4. omarbetade upplagan. Stockholm: BonnierFakta Bokförlag AB. s. 18-25

Andrae, Marika (2001). Rött eller grönt?: Flicka blir kvinna och pojke blir man i B.

Wahlströms ungdomsböcker 1914 - 1944. Diss. Stockholm: B. Wahlströms

Appleyard, J.A. (1994). Becoming a reader: The experience of fiction from childhood to

adulthood. Cambridge: Cambridge university Press

Arvidsson, Elisabeth (1994). Som marshmallows. Opsis Kalopsis, nr 5, s. 9-11 Barnens bibliotek (2004-02-03). (Katarina Dorbell, Webbansv.).

http://www.bibl.vgregion.se/barn/boktips/index.htm [2004-02-04]

Berggren, Mats (1995). Våldet finns ju i verkligheten. Abrakadabra, nr 6, s. 24-26

Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fakta Info Direkt

Bolin, Greta & Zweigbergk, Eva von (1945). Barn och böcker. Stockholm: Kooperativa Förbundets Bokförlag

Borgmästars, Anita (1995). Skadligt godis eller skitkul? – åsikter om triviallitteratur för barn

i mellanstadieåldern sedan 1980-talet i Sverige. Umeå: Umeå Universitet, Examensarbete i

biblioteks- och informationsvetenskap

Brink, Lars (2000). Försvunna bokslukare? Om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan

i fyra Gävleborgskommuner. Gävle: University of Gävle

Brunnström, Ann Christine et al. (1970). Barnböckernas främmande folk. Ingår i Allroth, Kerstin & Sundström, Christer, red. Barn, böcker och samhälle. Verdandi-debatt nr 55. Stockholm: Bokförlaget Prisma. s. 92-101

Børn køber bøger (1991). Odense: Højby biblioteksbutik

Ekström, Margareta, Grandin, Lisbeth, Hansson, Lisbeth & Öjerskog, Krystyna (1990).

Fenomenet långserieböcker. Borås: Högskolan i Borås, specialarbete vid institutionen

bibliotekshögskolan

Elversson, Karin & Mårtensson Mia (1999). Barn läser skräplitteratur – ska vi acceptera det?

En uppsats om kvalitetsbegreppet inom barnlitteraturgenren. Borås: Högskolan i Borås,

magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap,1999:48

Eriksson, Anna Bigitta (1994). Barnbibliotekets medier. Ingår i Barnspåret: idébok för

bibliotek. Lund: Bibliotekstjänst. s. 47-57

Furuland, Lars (1987). Barn- och ungdomsbokens villkor. Ingår i Skräplitteratur för barn och

tonåringar? 2. Ungdomsläsning. 4. utökade upplagan. Lund: Bibliotekstjänst. s. 9-39

Greenlee, Adele A., Monson, Diane L. & Taylor, Barbara M. (1996). The lure of series books: Does it affect appreciation for recommended literature? The Reading Teacher, vol. 50, nr 3, s. 216-225

Hellsing, Lennart (1999). Tankar om barnlitteraturen. Stockholm: Rabén & Sjögren

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur

Hultberg, John (1988). Om humaniora, litteratur och tradition. Ingår i Wåhlin, Kristian red.

Tid att läsa, Tid att tänka. Stockholm: Almqvist & Wiksell. s. 172-184

Häggqvist, Björn (1972). Långserieböcker. Ingår i Barnbok och barnboksforskning. Stockholm: Almqvist & Wiksell. s. 97-106

Karner Smidt, Jofrid (2001). Bibliotekarens smak og litteraturformidlingens normer. Ingår i: Audunson, Ragnar Andreas & Windfeld Lund, Niels red. Det siviliserte informasjonssamfunn

Knutsson, Magnus (1986a). Ett barnlitteraturriktighetsråd…? Ingår i Furuland, Lars & Ørvig, Mary. Ord och bilder för barn och ungdom II: Utblick över barn- och ungdomslitteraturen. Stockholm: Rabén & Sjögren. s. 270-272

Knutsson, Magnus (1986b). Förr låg viljan i mammas ficka. Ingår i Furuland, Lars & Ørvig, Mary. Ord och bilder för barn och ungdom II: Utblick över barn- och ungdomslitteraturen Stockholm: Rabén & Sjögren. s. 274-275.

Kåreland, Lena (2001). Möte med barnboken. Stockholm: Natur och kultur

Lindberg, Fredrik (1997). Kittys och Biggles förlag kämpar i uppförsbacke. Svensk

bokhandel, nr. 10, s. 20-23

Lindgren, Astrid (1970). Litet samtal med en blivande barnboksförfattare. Barn och kultur, nr. 6, s 279-280

Lindung, Yngve (1980). Äventyr och kärlek. – Om kiosklitteraturen. Stockholm: Esselte studium

Meynell, Hugo A. (1997). En fråga om smak?. Nora, Nya Doxa

Mählqvist, Stefan (1987). Långserieböcker. En underhållningsgenre för mellanåldern. Ingår i

Skräplitteratur för barn och tonåringar? 2. Ungdomsläsning. 4. utökade upplagan. Lund:

Bibliotekstjänst. s. 43-72

Mählqvist, Stefan (1992). Barnboken i brännpunkten: Nedslag i den kritiska debatten kring

barn- och ungdomslitteratur i Sverige efter andra världskriget. Uppsala: Univ., avd. för

litteratursociologi

Møhl, Bo & Schack, May (1981). När barn läser: Litteraturupplevelse och fantasi. Stockholm: Gidlunds

Nilsson, Jan (1986). Barn, föräldrar, böcker. Stockholm: Almqvist & Wiksell

Nilsson, Ulf (1986). Barn far illa av skräplitteratur! Ingår i Skräplitteratur för barn och

tonåringar? 1. Barnböcker. 4. utökade upplagan. Lund: Bibliotekstjänst. s. 9-15

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund. Studentlitteratur

Rimsten-Nilsson, Kerstin (1981). Barnböcker och läslust. Göteborg: Stegelands

Ross, Catherine Sheldrick (1995). ”If They Read Nancy Drew, So What?”: Series Book Readers Talk Back. Library and Information Science Research. Vol. 17. Nr. 3. s. 201-236 Rydsjö, Kerstin (1994). Barnspåret i backspegeln. Ingår i Barnspåret: idébok för bibliotek. Lund : Bibliotekstjänst. s. 15-25

Skoglund, Lena (1982). Passa upp, passa, passa vidare…?: handbok för barnbibliotek. Stockholm: Statens kulturråd

Svensson, Sonja (1977). För en bättre långseriebok. Bibliotek i samhälle, nr 5-6, s. 27-34 Svensson, Sonja (1995). Tankar kring några tendenser i 90-talets ungdomsbok. Abrakadabra, nr 5, s. 18-26

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. 2. upplagan. Lund: Studenlitteratur Wahlströms förlag: www.wahlstroms.se [2004-12-06]

Wåhlin, Kristian & Asplund Carlsson, Maj (1994). Barnens tre bibliotek. Läsning av

Related documents