Vår intention med studien var att kartlägga hinder och möjligheter för det reella barninflytandet på förskolans arbetssätt och verksamhet. Vad gäller vår första frågeställning, beskriver respondenterna i första hand faktorer som personaltäthet och stora barngrupper som begränsande i deras arbete med barns reella inflytande. De såg även rutiner, barns ålder och mognad, den fysiska miljön, det kollegiala trycket samt demokrati som hinder. Endast ett fåtal av respondenter anger sitt eget förhållningssätt som en påverkande faktor. Vi tolkar detta som att pedagogerna har lättare för att se de faktorer de inte själv kan påverka som hinder, än att se på sitt eget förhållningssätt gentemot barnen. De observationer som vi gjort speglar väl respondenternas svar. Vi har dock sett variationer i respondenternas barnsyn vilket vi menar påverkar deras sätt att bemöta barnen. De pedagoger som försöker inta ett barnperspektiv eller efterfrågar barns perspektiv arbetar mer relationellt, postmodernt eller kompetensdiskursivt än de som intar ett punktuellt förhållningssätt, en modern barnsyn eller ett bristdiskursivt förhållningssätt. Genom sitt förhållningssätt har de förstnämnda större möjlighet att få syn på barnens intentioner och därigenom bättre chans att agera tillåtande för att få syn på hur barn tänker, lär och utvecklas. Här finns möjligheter för barns inflytande!
Gällande vår andra frågeställning, har vi både sett och hört en önskan hos respondenterna att förändra sitt arbetssätt till förmån för barninflytandet. Likväl menar vi att barnen oftare
39
tillåts ha inflytande inom de pedagogiska ramarna, det vill säga att barnen får göra val som
pedagogerna upprättat, än att få reellt inflytande på verksamhet och arbetssätt. Samtliga respondenter uttrycker en önskan om mer tid för diskussion och reflektion bland annat kring pedagogiskt förhållningssätt, rutingranskning och barns inflytandegrad i förskolan, vilket de menar skulle medverka till en gemensam barnsyn som de anser vara en förutsättning för barns reella inflytande. Säkert är det så, men vi menar också att den enskilda pedagogen genom att våga granska och ifrågasätta sitt förhållningssätt kan göra de pedagogiska kullerbyttor som leder till ökad förståelse för barns tankar och perspektiv. Vi hävdar att det är pedagogerna som genom sitt förhållningssätt ger barnen möjligheter men som även sätter upp hinder för barns inflytande. I stora drag har vi kommit fram till att det pedagogiska förhållningssättet hos pedagogerna är den faktorn som främst påverkar barninflytandet. De respondenter som lyssnat till det barnen har att förmedla, kroppsligt och/eller verbalt, samt arbetar med ett tillåtande förhållningssätt är också de som möjliggjort barns inflytande i störst utsträckning.
40
5 Diskussion
Vi är medvetna om att vår undersökning och vårt resultat av denna studie inte kan ses som generaliserbart utan måste ses som ett nedslag i verkligheten, just där, just då. Om våra observationer och intervjuer gjorts på andra förskolor, med andra pedagoger eller rent av vid annan tidpunkt kunde resultatet blivit ett annat. Vår roll som tolkare av denna verklighet har påverkat utfallet av studien. Möjligen också det faktum att vi sedan tidigare varit kända av respondenterna och barnen eftersom vi längre och kortare tid ingått i deras praktiker. Enligt vår erfarenhet menar vi likväl att resultatet kan anses överensstämma med flera förskoleverksamheter i Sverige i nutid.
Kanske hade resultatet blivit enklare att tolka om vi spelat in observationerna med hjälp av en videokamera istället för att anteckna dem i ett observationsschema. Då hade vi kunnat sitta tillsammans och tolka det filmade materialet inför analysen. Eftersom vi gjorde observationerna enskilt fick vi återberätta kring det vi antecknat för den av oss som inte varit närvarande. Detta leder till att analysen baseras på en ursprunglig tolkning. Vi har valt att fokusera på några specifika delar av vårt observationsmaterial för att begränsa vår undersökning. Likväl anser vi att dessa avsnitt är representativa för det vi sett under vår studie.
När vi intervjuade respondenterna ställdes inte alltid frågorna i den ordning de står på intervjuformuläret. Vi lät istället samtalet leda in i de olika frågorna vilket vi menar bidrog till att intervjusamtalen flöt lätt och otvunget. Respondenterna gav oss exempel ifrån sina verksamheter där vi kunde ställa följdfrågor för att få utvecklade svar. Vi märkte att vi förbättrade vår intervjuteknik för varje intervju vi gjorde, så med facit i hand borde vi gjort några pilotintervjuer innan vi började intervjua våra respondenter. Varje intervjutillfälle pågick i ca trettio minuter vilket ledde till att transkriberingen tog mycket tid i anspråk. Endast utvalda delar av intervjuerna har citerats men samtliga åsikter är representerade i sammanfattningen. Då vi påbörjade studien hade vi som intention att även göra barnintervjuer för att få med barnens röster vad gäller deras reella inflytande. Vi insåg ganska snart att vår studie skulle bli för stor. Vår projektplan innehöll en fråga om vad barn ansåg sig kunna påverka i förskolans verksamhet som vi i vår uppsats därför plockade bort. Intervjuer med barn är dessutom svåra att tolka. Hur ska vi förstå deras svar? Är det överhuvudtaget möjligt för oss vuxna att förstå barns värld (jämför med Lindh-Munther, 1999 nr 12:10)? Då vi färdigställt vårt resultat och analys reviderade vi studiens frågeställningar så att de svarade
41
mot det resultat vi redovisat. Barns reella inflytande utifrån barns perspektiv hade varit spännande att studera vidare.
Vi menar att det varit intressant att undersöka hur denna studies resultat tas emot av pedagoger på andra förskolor. Att undersöka vilka roller och förhållningssätt olika pedagoger identifierar sig med och ifrågasätta förgivettagande om vad barn kan eller inte kan ha inflytande över. Genom vår studie har vi blivit medvetna om och tvingats granska vårt eget förhållningssätt vilket med största sannolikhet kommer att ändra våra praktiker.
42
Referenser
Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna – att komma nära barns
perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur
Arnér, Elisabeth (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vuxna? Licentiatavhandling. Örebro: Örebro universitet
Asplund Carlsson, Maj, Pramling Samuelsson Ingrid & Kärrby Gunni (2001). Strukturella
faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola – en kunskapsöversikt. Stockholm:
Skolverket
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2008). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. Stockholm: Liber
Campner, Eva & Persson, Elsie (2000). Vardagsperspektiv - pedagogernas syn på läroplanen
för förskolan. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2009). Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle. Utvecklingsfilosofiska texter. Stockholm: Natur och Kultur.
Ekholm, Bodil & Hedin, Anna (1995). Upptäck vardagen! Om praktisk utvärdering av
daghemsverksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Forssell, Ann (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber
Granberg, Ann (2004). Småbarnslek – en livsnödvändighet. Stockholm: Liber
Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige årgång 8 nr 1-2. Linköping: Linköpings Universitet, Tema Barn
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande. Stockholm: Liber
Johansson, Eva (2003). Möten för lärande – pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i
förskolan. Stockholm: Skolverket
Lindh-Munther, Agneta (1999). Barnintervjun som forskningsmetod. [Rapporter från institutionen för lärarutbildning nr.12]. Uppsala: Uppsala Universitet.
43
Lärarförbundet (2008). Lärarens handbok. Läroplaner, Skollag, Diskrimineringslag,
Yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Lund: Studentlitteratur
Näsman, Elisabeth (1999). Vuxnas intresse av att se med barns ögon. I Dahlgren, Lars & Hultqvist, Kenneth (red.), Seendet och seendets villkor. Stockholm: HLS Förlag
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur
Rubinstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1986). Observera mera. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98 Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Westlund, Kristina (2010). Demokrati i förskolan. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.), Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur
Wärneryd, Bo (1990). Att fråga. Omfrågekonstruktion vid intervjuundersökningar och
postenkäter. Stockholm: Gotab.
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber
Elektroniska källor
Nationalencyklopedin (NE)
http://www.ne.se.support.mah.se/kort/reell Tillgänglig 2011-09-15
Pramling Samuelsson, Ingrid & Pramling, Niklas (2010).
http://www.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/76171E33936D40A5C12576B70
04B4A4F/$file/SAF_Forskning_nr_1.10.pdf Tillgänglig 2011-10-04
Skolverket (2010). Elevinflytande - vad säger styrdokumenten? Tillgänglig 2011-05-23
http://www.skolverket.se/sb/d/3897/a/21406
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig 2011-05- 23
44
Bilaga 1
Intervjufrågor till förskollärare
1
Vad innebär barns inflytande i verksamheten för dig?
2
Hur arbetar du för att barn ska få inflytande i den verksamhet du
arbetar?
3
Vilka eventuella hinder menar du kan hindra barns inflytande i er
verksamhet?
4
Kan du ge exempel på barns inflytande i din verksamhet? Vad
kan barnen påverka?
5
Är du och dina kollegor överens om vad och hur barn ska få
tillgång till inflytande i verksamheten? Hur/varför?
6
Hur tolkar du den reviderade läroplanen där det står att det är
förskollärarnas ansvar att barn får ett reellt inflytande i
förskolan?
7
Kommer ni att förändra ert arbete med barnen på grund av den
nya läroplanen och i så fall på vilket sätt?
8
Varför är det viktigt att barn får inflytande i förskolans
verksamhet?
45
Bilaga 2
Observationsschema
Datum: Plats: Pedagogens namn:
Aktivitet/Rutin NÄR? Vem Verbal/Ickeverbal HUR? Vad söker barnet inflytande på? VAD? Pedagogens bemötande Resultat?