Sammanfattning och diskussion

Det finns många olika sätt kring hur man kan arbeta med formativ bedömning i

samhällskunskap, och andra ämnen överhuvudtaget. Det som forskningen påvisar är att formativ bedömning är verkningsfull när den är tydlig med ett språkbruk som eleverna förstår sig på. Eleverna måste förstå vad de ska göra samt vad som krävs av dem för att bedömningen och arbetsgången ska vara formativ. Det är även viktigt att eleverna får feedback om hur de ska gå tillväga för att förbättra sitt arbete. En del forskare skriver även att feedbacken inte ska vara värderande i form av bra eller dåligt utan informativ om vad de kan göra bättre. Olika elever kräver olika feedback särskilt när det kommer till tiden och typen av feedback. Svagpresterande elever behöver ofta sin feedback fortare efter uppgiften är utförd än

högpresterande. De kräver även feedback av typen är svaret rätt eller fel, istället för feedback som utmanar dem och förbättrar lärandet. Detta kan man även urskilja ur resultatet från intervjun med lärare B, då många elever frågade om de var godkända på uppgiften istället för vilket betyg de fått.

31

Det finns även olika åsikter kring bedömningsmatriser inom forskningen. Jönsson och Panadero (2013) anser, utifrån sin forskning, att de i många fall var positivt för lärandet och ökade transparensen. Dock krävdes det att skolan eller läraren arbetade med matriserna kontinuerligt för att eleverna skulle förstå dem och veta vad som krävdes av dem. Alm ansåg att lärandematriser var bättre än bedömningsmatriser då språket ofta var allt för svårt för eleverna i bedömningsmatriser.

Alltså kräver en formativ bedömning utifrån forskningen tydlighet så att eleverna vet vad som krävs av dem och med ett språkbruk de förstår sig på. En formativ bedömning ska även ske inom ett visst tidsintervall enligt vissa forskare, samt att användandet av matriser stärker lärandet. Det finns olika modeller för hur det formativa kan ske, men feedbacken lyser

igenom som en central del i detta arbetssätt. De som ger det formativa arbetssättet kritik är att det inte finns någon entydig definition kring området och att vissa forskare undersöker allt för breda ämnesområden i sina studier. Det är därför svårt att säga exakt vad formativ bedömning är och vilka effekter den har. Det finns även studier som påvisat att formativ bedömning inte är så verkningsfull, särskilt när feedbacken riktas mot personen och inte mot hur uppgiften har utförts. Tiden är även en faktor, och en del lärare kan vara kritiska mot det formativa då det kräver mycket tid. Det tar en mycket tid att skriva utförlig feedback samt göra genomtänkta matriser. Även om man vill jobba formativt så kan det i vissa avseenden vara svårt att göra allt formativt då det tar mycket tid, och lärarens uppdrag inte endast handlar om bedömning utan om så mycket mer.

Avslutningsvis utifrån det resultat som finns att tillgå i denna uppsats samt tidigare forskning så anser jag att formativ bedömning är ett positivt arbetssätt och bara kan vara positivt och gagna eleverna. Detta tyckte även de båda lärarna jag intervjuade. Det är ett hjälpmedel för eleverna att de får matriser innan uppgiften för att på så sätt veta vad som krävs, samt att de får feedback som de kan använda sig av för att förbättra arbetet och därmed sitt lärande. Det är viktigt att veta varje elevs styrkor och svagheter så att läraren på så sätt kan hjälpa eleven komma vidare i sitt lärande.

Det hade det varit intressant att även få elevernas syn inom detta ämnesområde, och

undersöka hur de upplever formativ bedömning, feedback samt bedömningsmatriser. Detta är något som man kan ha i åtanke vid vidare forskning.

32

7.

Källförteckning

Alm, J. (2015) Lärandematriser - att få eleven att förstå. 1a upplagan. Gothia fortbildning AB.

Bennet, R.E. (2009) Formative Assessment: Can the Claims for Effectiveness Be Substantiated Princeton, New Jersey. Iaea.info.

Black, P. & William, D. (1998) Assesment and classroom learning. Assesment in Education: Principles Policy and Practice. Taylor and Francis online 2006 volume 5, issue

Black P. & William D. (1998) Inside the black box – raising standards through classroom assessment. London: GL assessment.

Brookhart, S.M. (2008). How to give effective feedback to your students. Alexandria, VA: Association of supervision and curriculum development.

Butler, R. (1988) Enhancing and undermining intrinsic motivation. British Journal of Education Psychology 1988 volume 58, issue 1.

Dunn, KE. & Mulvenon, SW. (2009). A critical review of research on formative assessment: The limited scientific evidence of the impact of formative assessment in evaluation. Practical Assessment Research & Evaluation

.Dweck C.S (1999) Self-theories: Their role in motivation, personality and development. Philadelphia: psychology press.

Hattie, J. & Timperley, H. (2007) The power of feedback. Review of Educational Research.

33

Jönsson A., Panadero, E. (2013) The use of scoring rubrics for formative assessment purposes revisited: A review. Educational research review.

Karlsson, A. (2011). Samhällsguide, individualist och moderator: samhällskunskapslärares professionella förhållningssätt i betygsättningsrelaterat arbete

Kluger A.N & DeNisi, A. (1996) The effects of feedback interventions on performance: a historical review, a meta-analysis , and a preliminary feedback intervention theory.

Larsen, A.K (2009) Metod helt enkelt – en introduction till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups utbildning AB, Dalby.

Lundahl, C (2014) Bedömning för lärande. Upplaga 2:1. Studentlitteratur 2014. AB, Lund.

Nyquist, J.B. (2003) The benefits of reconstructing feedback as a larger system of formative assessment: a meta-analysis. Unpublished master of science, Vanderbilt University.

Sadler, R.D (1989) Formative Assesment and the design of instructional systems. Instructional science.

Sievenbring, J. (2016) I den betraktades ögon. Ungdomar om bedömning i skolan. Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.

Skolverket (2016) Formativ bedömning – bedömning för lärande

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/formativ- bedomning-1.100681 Hämtad 2016-04-22

Thompson M. & William D. (2007) Tight but loose: a conceptual framework for scaling up school reforms. Paper presented at the American educational research association

William D. (2009). An integrative summary of the research literature and implications for a new theory of formative assessment. H.L Andrade & G.J. Cizek (red.): Handbook of

34

William D. (2010) Using formative assessment in developing science education. Presentation to Royal Swedish Academy of Science seminar on Learning assessment of knowledge and grading.

35

8.

Bilaga

Intervjuguide

1. Vad betyder begreppet formativ bedömning för dig?

2. Använder du dig av formativ bedömning i din undervisning och i så fall på vilket/vilka sätt?

3. A) Använder du dig av bedömningsmatriser?

B) Om ja, hur använder du dig av dessa? Generella matriser eller uppgiftsspecifika. Om nej, varför inte?

C) Upplever du att bedömningsmatrisen är till hjälp för eleverna när de skriver sina arbeten?

4. På vilket sätt ger du feedback? Använder du dig av endast betyg, betyg och kommentarer eller endast kommentarer?

5. Har du gett feedback på annat sätt tidigare än idag, och vilka styrkor/svagheter ser du i så fall med de olika sätten?

6. Får eleverna möjlighet att efter feedback skriva om och lämna in sitt arbete igen? Varför/varför inte?

7. Upplever du att eleverna gynnas av att läraren använder sig av formativ bedömning och i så fall hur?

8. Är bedömning något som ni arbetar tillsammans i lärarlagen på skolan och i så fall på vilket sätt?

9. Arbetar ni på likartat sätt på hela skolan eller är det upp till undervisande lärare att bestämma om man vill använda sig av formativ bedömning, matriser etc?

10. Använder du dig av modeller/teorier som är grundade i forskning vid bedömning? I så fall vilka?