• No results found

Sammanfattning och slutsatser

In document Det pedagogiska rummets betydelse (Page 33-36)

Alla intervjuade pedagoger anser att ekonomin och stödet från rektorn är av betydelse. Dock känner inte alla förskolor och pedagoger att detta stöd finns, vilket kan vara precis som Björklid (2005) menar, en del i varför det ser så olika ut på de olika förskolorna. Det är dock inte bara ekonomin som ser olika ut på förskolorna utan det är också pedagogernas tankar och inställning till utformandet av miljön som vi anser kan ha betydelse. Pedagogerna på två av förskolorna bollade idéer med varandra i personalgruppen. På en förskola upplevde och tolkade vi svaren som att det saknades. Skillnaden som vi ser kan bero på

personalsammansättningen, ledningen, intresse och motivation. Om pedagogerna jobbar tillsammans mot gemensamma mål samt att uppleva stöd eller inte från ledning/rektor kan ha betydelse hur den fysiska miljön ser ut och upplevs. Samtidigt anser vi att pedagogerna har ett stort ansvar för miljön och barnen och kan inte lägga över det ansvaret på ledningen om det inte fungerar. Motivation kommer i första hand från pedagogerna själva, inte enbart från ledningen.

Förskolan Kavat och förskolan Kalle arbetar båda med inspiration av Reggio Emiliafilosofin och har både inställningen att miljön och sakerna på förskolan ska finnas i barnens höjd. De menar båda att allt ska finnas tillgängligt för barnen utan att de ska behöva be en vuxen om hjälp, vilket Vygotskij och Strandberg (2006) talar för. Samtidigt kan vi se att ansvaret kan ligga i för stor utsträckning på barnen att göra val genom hela sin vardag som kanske inte alla barn har möjlighet till.

De två förskolorna med en filosofisk inriktning (Reggio Emilia) upplevde vi var mycket engagerade i den fysiska miljön på förskolan. Det var tydligt strukturerat kring den fysiska miljön på avdelningarna och pedagogerna var väldigt enade genom frågorna trots att vi intervjuade dem enskilt. I den traditionella förskolan fann vi däremot en lägre grad av samarbete i personalgruppen, upplevelse av litet stöd från ledningen som avvikande i jämförelsevis med de två övriga förskolorna. Pedagogerna på avdelningen hade inte några eniga riktlinjer i arbetslaget. Båda pedagogerna reflekterade öppet och kritiskt kring sitt arbetssätt och sin aktuella situation vilket avvek från tidigare pedagogers intervjuer.

Vår slutsats är att pedagogerna utformar den fysiska miljön beroende på upplevt stöd från ledning och rektor samt samarbetet i arbetslaget. Det som vi ser som det mest styrande utifrån vår undersökning är intresse i arbetslaget och pedagogers tro på sig själva samt egen

5 Diskussion och kritisk reflektion

När pedagogiska idéer får samspela med arkitektur och fysisk miljö blir det ofta bra och väl genomtänkta lösningar ur ett barnperspektiv. Många exempel finns på det, bland annat förskolan Trollet i Kalmar (Lundahl, 2008). Det är visserligen en helt nybyggd förskola, men pedagogerna fick vara med och utforma sina pedagogiska idéer kring en Reggio

Emiliaanpassad pedagogik. Arkitekter har samarbetat med både pedagoger och barn vid utformandet. Barnen har fått studerat ritningar och pedagogerna har varit med vid byggmöten. Det hör troligtvis till undantagen att få bli en del av att utforma en förskola av detta slag. Artikeln är dock intressant då den tar upp möjligheter att använda de befintliga pedagogerna i processen av byggandet av förskolan. Arkitekter och pedagoger inledde ett aktivt samarbete. I början av artikeln tar skribenten upp en politikers ord som var med vid invigningen av

förskolan i Kalmar. ”Ska man bygga så här fina hus åt små barn”? (Lundahl, 2008, s. 47). Enligt vår mening är barnen vår framtid. Alla barn kanske inte kan vara med om en nybyggd arkitektritad förskola men alla barn har rätt till engagerade pedagoger som söker möjligheter i det som vi anser finns. Vidare så är inställningen kanske som politikern säger i artikeln. Barn kanske kan finna sig i det mesta vad gäller lokaler och material.

Vårt syfte med undersökningen var att undersöka pedagogens övervägningar vid utformningen av den fysiska miljön. Vi anser att vi har fått en ökad förståelse för hur

pedagogens engagemang kan se ut för att det ska fungera mot ett bestämt mål oavsett vad som ska utföras inom förskolan men främst för vårt syfte, den fysiska miljön. Det är komplext att jobba i ett arbetslag och vi tror inte att det handlar om Reggio Emilia i sig utan att

sammansättningen av pedagoger kan ha större betydelse än vi tidigare trott. Pedagogerna inom den Reggio Emiliainspirerade förskolan läste samma sorts litteratur och gick på

gemensamma fortbildningar på Reggio Emiliainstitutet i Stockholm. Det som är avgörande är den röda tråden i verksamheterna Kavat och Kalle som vi uppfattade som tydlig både för barn, pedagoger och för föräldrar. Denna tydlighet saknades på förskolan Kajsa. Vi ställer oss dock frågande till om pedagogerna på förskolan Kavat vågar tänka annorlunda i sin

strukturerade miljö och klara filosofi? Vi ställer oss också frågande till vad det kan innebära för verksamheten där alla tänker lika? På den traditionella förskolan Kajsa arbetade

alls tror vi också kan få konsekvenser som till exempel en oklar miljö som aldrig blir riktigttydlig, varken för barnen eller för pedagogerna på förskolan.

Vi kan genom den här undersökningen inte säga att det ena sättet är bättre än det andra för verksamheten. Däremot så var den traditionella förskolan mer öppen att framföra kritik och reflektera kritiskt än någon annan förskola i undersökningen. Vår förhoppning är att

pedagogerna i sina processer kommer att våga rikta kritik även mot sitt eget arbetssätt samt reflektera över utformning av den fysiska miljön på deras avdelning.

Vi har undersökt hur sex pedagoger tänker kring den fysiska miljön. Vi har upplevt att vi har undersökt det som vi avsåg. Den fysiska miljön är under en ständig process och även

pedagogerna i den fysiska miljön. Så vi kan inte generalisera undersökningen till alla pedagoger inom förskolan.

Vi är lite kritiska till vårt val av metod. Vi tror att vi hade fördjupat undersökningen ytterligare om vi observerat och intervjuat barnen. Vi hade då valt att undersöka barnens funderingar kring den fysiska miljön på förskolan och gjort jämförelse mellan pedagogernas intentioner och barnens.

Vi har diskuterat vårt val av att jämföra den traditionella förskolan med Reggio Emilia. Svaren från förskolan Kavat och Kalle upplevde vi som väldigt lika. Det hade varit intressant att se om det hade blivit mer olika svar om vi bara utgått från enbart traditionella förskolor eller enbart Reggio Emiliainspirerade.

In document Det pedagogiska rummets betydelse (Page 33-36)

Related documents