Vår grundtanke med denna undersökning var att få kunskap om hur olika pedagoger arbetar för att kunna dra nytta av deras erfarenheter i vårt kommande yrkesliv. Vi valde att undersöka
olika lärandemiljöer för att ta reda på olika faktorer för hur man kan skapa en språkutvecklande miljö. Vi anser att vi fick svar på våra frågeställningar genom att analysera och diskutera det rikliga material vi fick från våra intervjuer och observationer. De metoder vi använde gav oss en god insikt i respektive pedagogs undervisning. I analysen av materialet fann vi dock att vi nu i efterhand hellre skulle ha begränsat antalet pedagoger något och istället fått möjlighet att återkomma till ett mindre antal pedagoger med vidare fördjupande frågor. Observationerna gav oss en bild av respektive pedagogs undervisning men var begränsade till ett arbetspass och kan därför inte anses som en heltäckande bild. Vi upplever dock att de var ett bra komplement till intervjuerna speciellt på Nordskolan där vårt resultat av intervjuerna inte blev så rikligt som på Sydskolan.
En slutsats som vi dragit är att vi kan se spår av den forskning som vi använt oss av i denna rapport i både teorin och praktiken hos pedagogerna, dvs. både i intervjuerna och i observationerna. Vi har insett att den kan se olika ut i olika klassrum vid olika tillfällen men att respektive pedagog arbetar enligt sin övertygelse om vad som är den bästa lärandemiljön för sina elever med de resurser som finns tillgängliga. Vi har valt att försöka se på pedagogernas ageranden och uttalanden ur ett öppet perspektiv, då vi inte anser att vi kan definiera respektive pedagogs undervisning endast utifrån vad vi sett och hört i vår undersökning. Istället har vi valt att lyfta fram olika delar av deras undervisning som vi funnit intressanta. Vi har sett spår av flerstämmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogik samt atomistisk och holistisk kunskapssyn men kanske inte i de sammanhang som vi förväntat oss.
En variabel i undersökningen var sammansättningarna av elevgrupperna. Pedagogerna på Sydskolan undervisar elever där majoriteten har svenska som modersmål och pedagogerna på Nordskolan undervisar elevgrupper där övervägande delen har annat modersmål än svenska. Vi upplever att vi inte har fått tillräckligt material för att kunna dra några stora slutsatser om skillnader i undervisningen för respektive kategori, men vågar ändå påstå att även om undervisningen måste anpassas till den aktuella elevgruppen så är det ändå pedagogens uppfattning om vilket arbetssätt denne vill arbeta enligt som är avgörande. Den skillnad mellan skolorna som vi upplevde gällde främst elevinflytande där pedagogerna på Nordskolan upplevde svårigheter att använda sig av detta i de lägre årskurserna. En annan uppfattning som vi fick var att fokuset på fortbildningen här låg på andraspråk medan den på Sydskolan var mer inriktad på respektive pedagogs intresseområden.
Vi anser att vi genom denna undersökning sett många spår av teorier i praktiken även om de i vissa fall inte sett ut så som vi först förväntat oss av. Undervisning är ett komplext område där både läroplan och tradition styr. Det är, menar vi, därför viktigt att ha en god grund att vila på. I vår utbildning har vi fått en bild av undervisning där erfarenhetspedagogik, funktionalisering, tematiskt arbete, flerstämmighet i klassrummet etc vävs samman till en undervisningsstil medan vi i vår undersökning av verksamma pedagoger istället sett delar av denna undervisningsstil blandat med andra arbetssätt. Vi vill avsluta denna rapport med att återkoppla till vårt syfte som var: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur
pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa gynnsamma lärandemiljöer med fokus på språkutveckling. Vi är också intresserade av att få veta vilka faktorer som påverkar pedagogerna i deras undervisning. Vi anser att syftet har uppnåtts och tar med oss de insikter
och kunskaper som vi fått i vårt framtida arbete.
Då denna undersökning gett upphov till lika många frågor som svar hade vi gärna velat göra en djupare undersökning av pedagogernas undervisning. Det hade varit intressant att följa pedagogerna under en längre tidsperiod och även då kunnat få resonera med pedagogerna gällande kopplingen mellan retorik och praktik.
Referenser
Benckert, Susanne (2000), Hur man kan arbeta med Svenska som andraspråk med yngre
elever, några exempel, I: Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referens material. Stockholm: Liber distribution.
Bergman, Pirkko (2000), Andraspråkseleverna och deras förutsättningar, I: Att undervisa
elever med Svenska som andraspråk – ett referens material. Stockholm: Liber distribution.
Dysthe, Olga (1996), Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.
Gibbons, Pauline (2006), Stärk språket, stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Kursplanen för svenska som andraspråk (2000). www.skolverket.se. 2008-11-30.
Lindö, Rigmor (2002), Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur AB.
Läroplan för det obligatoriska skolväsende, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94.
(2006). Skolverket
Malmgren, Lars-Göran (1996), Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Molloy, Gunilla (1996), Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur AB.
Nationella kvalitetsgranskningar, läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen,
(2000). www.skolverket.se. 2008-11-30.
Repstad, Pål (2007), Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällskunskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Wagner, Ulla (2004), Samtalet som grund – om den första skriv- och läsutvecklingen. Stockholm: Bonnier utbildning AB.