I detta avsnitt kommer vi att sammanfatta vår undersökning, samt att redogöra för resultatet. Vi kommer att redovisa våra slutsatser, och pedagogernas syn.
Under arbetets gång har vi arbetat utifrån de två frågeställningarna, Vilken betydelse har den
fria leken för barns lärande enligt pedagoger? Vad gör pedagoger för att inspirera till fri lek?
Att den fria leken har stor betydelse för barns lärande är båda pedagogerna överens om. De menar att barnen i leken får möjlighet att träna sig på olika saker, bearbeta händelser och lära sig det sociala samspelet med andra. Att visa en tydlig närvaro för barnen, är enligt båda pedagogerna viktigt. Genom denna skapas en trygghet för barnen då de behöver stöd och hjälp i leken. Barnen kan behöva hjälp i sin lek då det kan finnas situationer där något barn inte får lov att vara med, hjälp kan även behövas då de t.ex. fastnat i leken och behöver få inspiration till nya idéer av pedagogerna. Pedagogerna är medvetna om sin egen betydelse, då det är deras uppgift att utmana, inspirera och vägleda barnen in i den fria leken.
För att inspirera till fri lek, tycker pedagogerna att miljön måste vara spännande och utmanande för barnen. Miljö och möblering är viktig för att barnen ska få sina behov
tillgodosedda. För att miljön skall bli spännande observerar pedagogen Karin för att upptäcka var behovet hos barnen finns och sedan utforma en miljö utifrån detta. Mia anser också att miljön är viktig, hon möblerar om på avdelningen för att upptäcka den mest utmanande miljön. Materialet är också betydande i barns val av lek. Pedagogerna anser att materialet har en stor funktion, d.v.s. inspirerar och väcker nyfikenhet. Leksaker fungerar som e n slags förberedelse inför vuxenlivet, då leksakens funktion är till för att föra in dem i samhället (Knutsdotter Olofsson, 2006). När vi observerar ser vi att barnen är stimulerade av materialet och de flesta barn leker med leksaker. Undantag görs av de ettåriga barnen på Ängen. Vi får uppfattningen av att de inte blir inspirerade av det som finns här utan söker sig till något annat. I detta fall vattnet på toaletten.
Pedagogernas förhållningssätt till leken är att de hela tiden är närvarande och iakttagande, detta för att hjälpa, utmana och vägleda barnen in i leken. Det är pedagogens roll att visa vad
38
lek är, vad man leker och hur man leker (Løkken, Haugen & Röthle, 2006). Pedagogernas förhållningssätt är lika med Vygotskijs syn på lek och lärande, den s.k. proximala
utvecklingszonen, då man utvecklas genom vägledning från andra med större erfarenhet. Denna zon stämmer alltså överens med pedagogernas syn, att vägleda och uppmuntra barnen.
Hur leken ser ut hos de olika åldersgrupperna stämmer delvis överens med vad pedagogerna säger, d.v.s. hur de leker. Leken stämmer även delvis överens med vad tidigare forskning säger, d.v.s. hur de leker och vad de leker med. Pedagogerna menar att ettåringarna endast leker ensamlek, men vi kan se att det förekommer både ensamlek och samarbetslek i de olika åldrarna. Tidigare forskning säger att rollek börjar vi tre års ålder, men observationerna visade att det förekom rollek hos ettåringarna, då de lekte i köket.
8.1 Slutdiskussion
Vi har uppnått syftet med vår undersökning som var att ta reda på vad pedagoger anser om den fria lekens betydelse för barns lärande. Denna forskning har gett oss en tydligare bild av leken och en större inblick i hur leken fungerar. Vi har fått bred kunskap om lekens betydelse för lärandet, samt hur stor betydelse den pedagogiska rollen har för den fria leken. Det har varit intressant att undersöka pedagogers tankar kring barns fria lek och hur dess arbetssätt ser ut för att inspirera till lek. Vi har genom arbetet fått mycket kunskap om pedagogens roll i den fria leken, kunskapen är betydelsefull för oss att ta med i framtiden.
Undersökningsfrågorna har hjälpt oss på vägen då de har varit grunden genom hela arbetet. Vi har fått svar på vårt syfte och frågeställningar, men är fundersamma över hur väl
pedagogernas syn på leken stämmer överens med vad tidigare forskning säger. Hur kommer det sig att pedagogerna svarade inom dessa ”ramar”? Ställde vi frågorna fel? Påverkade vi på något sätt pedagogernas svar? De båda pedagogerna gav oss snarlika svar. Skulle vi ha haft fler pedagoger med i vår undersökning? Detta hade kanske ökat chanserna till att få avvikande svar, i jämförelse med tidigare forskning? Vi har en teori, denna är att närheten till
pedagogerna, kan ha haft nackdelar, vilket kan påverka svaren. Vi tror att pedagogerna kan ha givit oss de svar som de tror att vi vill höra. Vi funderar även på om våra frågor kan ha varit ledande och styrt pedagogerna till ett visst svar.
39
Metodvalen har fungerat bra, då vi intervjuade först för att sedan observera för att få en fördjupad bild av intervjusvaren och hur det ser ut i praktiken.
Vi har uppnått vårt syfte, men det föds hela tiden nya tankar om hur man kan forska vidare inom detta ämne. I eventuella fortsatta studier hade det varit intressant att studera uteleken. Vad pedagogerna anser om denna, har den samma betydelse och funktion som inneleken? Att undersöka hur pedagogerna arbetar med uteleken, är den enbart ”fri”, eller har pedagogerna någon struktur i den fria uteleken?
40
Referenslista
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Hangård Rasmussen, Torben (1983). Lekens betydelse. Lund: Studentlitteratur. Knutsdotter Olofsson, Gunilla (1996). De små mästarna. Stockholm: HLS Förlag. Knutsdotter Olofsson, Gunilla (2006). I lekens värld. Stockholm: Liber.
Lillemyr, Ole Fredrik (2006). Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok, Lpfö98. Stockholm.
Løkken Gunvor, Haugen Synnøve & Röthle Monika (2006). Småbarnspedagogik.
Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber.
Niss, Gunilla & Söderström, Anna-Karin (1996). Små barn i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Norén-Björn, Eva (1990). Våga satsa på leken. Stockholm: Liber.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2005). Det lekande lärande barnet. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
41