I detta kapitel kommer vi att presentera vad vi fått fram vid våra intervjuer och observationer. Vi kommer även att analysera vår datainsamling utifrån vår teoretiska utgångspunkt. Detta kommer i sin tur att ge svar på vårt syfte och våra frågeställningar.
10.1. Grupputveckling
Tränaren tyckte att laget har utvecklats i positiv riktning under säsongen 2004 framförallt när det gäller det fotbollsmässiga. Spelarna blir hela tiden bättre och bättre på att röra sig med bollen. Den positiva utvecklingen har även visat sig i matcherna, eftersom de vunnit några matcher. Tränaren citerade en av spelarna efter en samling där de först förlorade en match och sen vann den andra:
” Ja första matchen lät vi dem vinna, sen visade vi vad vi kunde”.
Tränaren berättade att spelarna inte bryr sig så mycket om resultaten, bara de gör något mål. Han sa att det viktigaste är att spelarna har roligt. Han berättade om en incident när en av spelarna misstolkade vilket mål han skulle göra mål i:
”En match, första matchen vi spelade, då råkade han springa på fel håll och gjorde mål, alltså självmål. Han var ju jättelycklig”.
Tränaren sa att det som driver honom som tränare är den glädje som finns hos alla spelare och att han ser att laget hela tiden utvecklas i positiv riktning. Han sa även att spelarna har utvecklats när det gäller deras uppträdande i förhållande till de andra personerna i laget. Han menade att det är många personer som de måste ta hänsyn till för att verksamheten ska fungera. Han tror att detta för med sig något positivt även i förhållande till andra personer i andra sammanhang.
En annan faktor som kan ha betydelse för ett lags utveckling är om det finns konkurrens mellan spelarna om platserna på planen. Tränaren sa att det inte finns någon sådan konkurrens mellan spelarna och det är ingen spelare som blir
besviken om hon/han inte får spela på den position som hon/han tycker bäst om.
10.1.1. Analys
Det finns tre olika perspektiv som kan beskriva en grupps eller ett lags utveckling, vilka är linjärt perspektiv, livscykliskt perspektiv och pendelperspektiv. Vår tolkning är att det linjära perspektivet stämmer bäst överens med lagets utveckling. Laget har gått igenom alla faserna (forming, storming, norming, performing samt adjourning), eftersom de avslutat säsongen 2004. Det linjära perspektivet sträcker sig över en säsong. Det finns dock en fas som inte stämmer helt överens med detta lag. Under den andra fasen som kallas ”storming” uppstår konflikter till exempel på grund av att spelarna är missnöjda med tränarna och med sina roller och positioner i laget. De konflikter som uppstår i detta lag beror inte på sådana faktorer. Vår tolkning är att spelarna är nöjda med sina tränare och att det inte finns någon synbar konkurrens mellan spelarna om positionerna på planen.
Anledningen till att lagets utveckling inte stämmer särskilt bra överens med det livscykliska perspektivet är att laget inte har någon slutgiltig upplösning. De har endast haft ett kort uppehåll efter säsongen 2004. Anledningen till att lagets utveckling inte stämmer särskilt bra överens med pendelperspektivet är att laget inte har pendlat fram och tillbaka mellan utveckling och tillbakagång under säsongen 2004. Spelarna har utvecklats i positiv riktning när det gäller det rent spelmässiga. De har även utvecklats beträffande förståelsen för hur de bör
uppträda i förhållande till de andra i laget. Vi tolkar det som att laget inte pendlat mellan utveckling och tillbakagång, utan utvecklats framåt i alla avseenden.
10.2. Målsättning
Tränaren sa att en av målsättningarna med verksamheten är att de ska värva så många spelare att de ska kunna ha ett ungdomslag och ett vuxenlag. En annan målsättning är att spelarna ska ha tillgång till ett bra fritidsintresse. Ytterligare en målsättning är att spelarna ska fortsätta att utvecklas tekniskt, så att de blir bättre och bättre på att spela fotboll.
Det kommer att skickas ut information till alla funktionshindrade i Eslöv, Höör och Hörby. Detta för att nå målet att värva ihop så många spelare som krävs för att de ska kunna ha ett ungdomslag och ett vuxenlag. Målet är framförallt att nå ut till lite äldre målgrupper, eftersom det för närvarande inte finns så många vuxna i laget. Det finns redan så många ungdomar som tillsammans hade kunnat utgöra ungdomslaget. Tränaren berättade att det finns stora ambitioner med
verksamheten. Han ser positivt på verksamheten och tror att den så småningom kommer att utökas till två lag.
Vid gruppintervjun sa de flesta spelarna att de började spela fotboll tack vare att de tyckte att det verkade vara en rolig fritidssysselsättning. På frågan om vilket de tyckte var viktigast av att vinna eller att ha kul, var det mer än hälften som
svarade att det var viktigast att ha kul. Vid de semistrukturerade intervjuerna med två av spelarna svarade båda att de tyckte att det var viktigast att ha kul. Den ena spelaren svarade följande på den frågan:
”Att ha kul och kämpa”.
10.2.1. Analys
Laget har kollektiva mål för hela laget, som framförallt är framtagna av tränarna. Dessa målsättningar är att laget ska värva så många spelare att de kan ha ett ungdomslag och ett vuxenlag, att spelarna ska ha tillgång till ett bra fritidsintresse samt att spelarna ska fortsätta att utvecklas tekniskt. De flesta spelarna har
individuella mål, som framförallt handlar om att de spelar fotboll för att det är kul. De har till exempel inte en målsättning att vinna ett visst antal matcher, vilket är ett vanligt mål i fotbollslag för personer utan funktionshinder. De flesta spelarna anser även att det är viktigare att ha kul än att vinna när de spelar matcher. Detta är ett kollektivt mål som varje spelare har för hela laget. Utifrån de olika varianter av målsättningar som kan finnas i ett lag, är vår tolkning att detta lag har tre av dem. Dessa är nummer 1 (personliga mål), nummer 2 (varje spelare har kollektiva mål för hela laget) samt nummer 4 (kollektiva mål för hela laget). Vi har inte fått fram någon information om att laget har mål för varje individuell spelare. Det tolkar vi som att målsättning nummer 3 inte förekommer. Våra resultat stämmer överens med Lindwalls, Johnsons och Åströms (2002) uppfattningar om att målen
1, 2 och 4 är vanligast inom idrottslag. Deras åsikter bygger på erfarenheter från idrottslag för personer utan funktionshinder. Det är ingen skillnad mellan ett lag bestående av personer med funktionshinder och ett lag bestående av personer utan funktionshinder när det gäller vilka målsättningar de använder sig av. Det är däremot skillnad mellan innehållet i deras målsättningar. Detta på grund av att de flesta spelarna i detta lag till exempel inte tycker att det är viktigast att vinna, vilket är en målsättning som förekommer i de flesta lag för personer utan funktionshinder.
10.3. Roller
Tränaren berättade att spelarna har bestämda positioner vid varje enskild match, men skiftar däremot positioner från en match till en annan. Han sa:
”Vi kör runt hela tiden, så att de får prova på allt”.
Han menar att samtliga spelare bör lära sig att spela på alla positioner för att laget ska kunna utvecklas i positiv riktning. Vid varje enskild match bestämmer
tränarna vem som ska stå i mål, vilka som ska vara backar, vilka som ska vara mittfältare och vilka som ska vara anfallare. Spelarna sa även att de har bestämda positioner vid varje enskild match, men att de däremot kan spela på olika
positioner från en match till en annan. Spelarna har dock vissa önskemål om vilka positioner de ska ha och en av spelarna hade uttryckt sig på följande sätt innan en match:
”Sätt mig som back, idag är jag duktig som back”.
Laget har inte någon bestämd lagkapten, utan de som vågar får lov att vara
lagkapten. Lagkaptenens roll är bland annat att tacka motståndarna efter matchen. Tränaren sa även att laget har en spelare som alltid vill vara med och bestämma. Han är också den spelare som vill hålla ordning och reda i laget. Utöver att vara ordningsam så är han även den spelare som försöker lätta upp stämningen genom att skämta med alla. Vid observationerna fick vi samma uppfattning som tränaren om denna spelare. Vid observationerna la vi även märke till att det fanns två spelare som utmärkte sig på grund av att de var ”stjärnor” i laget. De märktes däremot inte så mycket utanför träningen. Vi uppmärksammade även att det fanns ett antal spelare som varken utmärkte sig på eller utanför plan.
10.3.1. Analys
Laget har formella roller, eftersom spelarna har bestämda positioner vid varje enskild match. Dessa roller är formella prestationsroller, eftersom de är kopplade till uppgiften och till positionerna på planen. De formella rollerna byts däremot ut från en match till en annan, eftersom tränarna vill att alla spelarna ska lära sig att spela på alla positioner. En annan formell roll är rollen som lagkapten. Denna roll finns inom laget, men det är inte en och samma person som är lagkapten vid varje match. Samtliga spelarna får lov att vara lagkaptener om de känner för det. När det gäller de informella rollerna så tolkar vi det som att det framförallt finns en person i laget som innehar två informella roller. Han är den som håller ordning och reda i laget, trots att tränarna inte sagt åt honom att han ska ha den uppgiften. Han är även den spelare som försöker lätta upp stämningen och vi tolkar det som att han har en formell roll som ”clown” i laget. En informell roll växer fram mer
eller mindre naturligt i takt med att lagmedlemmarna umgås med varandra. Vi vill även placera denna spelare inom kategorin ”den socialt kompetente”, eftersom han har en utpräglad social kompetens.
Vår tolkning är att de två spelare som utmärkte sig som ”stjärnor” i laget är ”uppgiftsspecialisterna” i laget. Uppgiftsspecialisten är en viktig kugge för lagets framgång och dessa två spelare stämmer överens med det kriteriet, eftersom de är ”bäst” på att spela fotboll.
Det finns inte någon utpräglad ”ledaren”, eftersom det inte finns någon som både är väldigt duktig på planen och har en utpräglad social kompetens. Denna tolkning förstärks även av att det inte finns någon bestämd lagkapten i laget, eftersom ”ledaren” ofta är den person som väljs till lagkapten.
Vår tolkning är dock att det finns ett antal ”underaktiva avvikare”, eftersom vi uppmärksammade att det fanns några spelare som varken utmärkte sig på eller utanför planen. Vi kunde däremot inte se någon spelare inom kategorin ”den överaktive avvikaren”.
10.4. Normer
De normer som finns inom laget är framförallt ordningsregler. Dessa regler handlar om hur spelarna ska uppföra sig när de är på träningar och matcher. Spelarna förklarade vilka regler som gäller inom laget. Dessa regler är framförallt att de ska vara tysta när någon annan pratar och att de inte får lov att bråka, slåss eller svära. Tränaren berättade att spelarna får gå av planen om de inte följer ordningsreglerna. Sedan får de komma till tränarna och be om att få vara med igen. Spelarna och deras anhöriga är väl införstådda i vilka regler och påföljder som gäller. Tränaren menade att regler är väldigt viktiga för att en lagidrott ska fungera. Vid observationerna märkte vi att spelarna var väl medvetna om att de skulle uppföra sig ordentligt, eftersom de oftast stod tysta och väntade på sin tur när de stod i led. De var även tysta när tränarna gav instruktioner och information till dem. Vad vi även lagt märke till är att det behövs mer än en tränare närvarande för att träningarna ska fungera på ett bra sätt. Vid en av träningarna var bara en av fyra tränare närvarande och då märkte vi att spelarna var mer okoncentrerade och uppspelta. Det behövs helt enkelt mer än en tränare för att kunna hålla reda på alla spelarna.
En annan norm som finns inom laget är att spelarna tycker att det är viktigt att vara på träningarna i så stor omfattning som möjligt. Tränaren sa att spelarna tycker om att träna, vilket har resulterat i att cirka 90 procent av spelarna är närvarande vid varje träningstillfälle. Han sa även att varje spelare får möjlighet att träna och tävla på sina egna villkor beroende på vilket funktionshinder de har. Det viktigaste är att de gör sitt bästa.
10.4.1. Analys
Lagets ordningsregler är formella normer, eftersom de är öppet rådande och spelarna är väl medvetna om dem. Att spelarna får möjlighet att be om att få vara med igen om de blivit tillsagda att gå av planen på grund av att de inte följt ordningsreglerna, är ett tecken på att normerna är flexibla. Att normerna är
av alla berörda, eftersom spelarna och deras anhöriga är väl införstådda i vilka regler och påföljder som gäller.
Den norm som är vanligast vid träning och som rör punktlighet och kravet på närvaro kan vi koppla till detta lag. Att 90 procent av spelarna är närvarande vid varje träningstillfälle, tolkar vi som ett bevis på att spelarna tycker det är viktigt att alla är närvarande och aktiva. Den norm som är relaterad till ansträngning och hur hårt varje person jobbar för laget, kan vi inte koppla till detta lag i lika stor utsträckning. Dock tycker både spelarna och ledarna att det är viktigt att samtliga hela tiden kämpar, men på grund av att spelarna har olika funktionshinder har inte alla samma möjligheter att anstränga sig. Alla spelarna får anstränga sig i så hög grad som hon/han klarar av. Ett exempel är den spelare som är begränsad i sin ansträngning på grund av sin allvarliga astma. Det viktigaste är inte att spelarna anstränger sig maximalt, utan att de anstränger sig i så hög grad att hon/han klarar av att genomföra en hel träning/match.
10.5. Sammanhållning
Tränaren sa att han uppfattar att sammanhållningen är väldigt bra. Att ha roligt tillsammans hör ihop med bra sammanhållning. Sammanhållningen har varit bra ända sedan verksamheten drog igång. Tränaren sa att han inte tror att bra resultat bidrar till bättre sammanhållning i laget, eftersom de inte bryr sig så mycket om resultaten. Han sa:
”Om vi släpper in femton och gör ett, då tror jag att de är lyckliga”.
Det är inte många av spelarna som träffas utanför träningar och matcher förutom när de till exempel går i skolan, är på någon annan fritidssysselsättning eller åker taxi ihop.
Spelarna sa att de alltid kommer överens med varandra när de spelar fotboll. Vid två av observationerna uppmärksammade vi dock att det var två spelare som inte kom överens och började slåss. Tränaren trodde att dessa två personer börjar bråka på grund av att deras funktionshinder inte stämmer överens med varandra. Vid alla observationstillfällena såg vi även att en del av spelarna stundtals tjafsade med varandra.
Tränaren berättade att det finns en mindre gruppering inom den stora gruppen, som består av två spelare. Dessa två spelare är bra kompisar och umgås även utanför fotbollen, eftersom de har andra gemensamma fritidsintressen. Vid observationerna fick även vi uppfattningen om att dessa två personer bildade en mindre gruppering inom laget. Vi såg även en annan gruppering, som även den bestod av två spelare.
10.5.1. Analys
Ju starkare sammanhållningen är i ett lag, desto lättare är det att värva nya
medlemmar. Bra sammanhållning bidrar även till att medlemmarna inte lika gärna lämnar laget. Sammanhållningen är bra i laget, vilket säkerligen bidrar till att det finns stora chanser att de når sitt mål att värva så många spelare att de kan ha ett ungdomslag och ett vuxenlag. De spelare som redan finns i laget kommer säkerligen också att fortsätta att spela fotboll, eftersom sammanhållningen är så god. Vår tolkning är att lagets sammanhållning är hög i samband med träning och
match, men däremot lite lägre i andra situationer. Detta på grund av att det inte är särskilt många som träffas utanför träningar och matcher förutom när de till exempel är i skolan, är på någon annan fritissysselsättning eller åker taxi ihop. En faktor som kan vara negativ för lagets sammanhållning är att det finns två spelare som inte riktigt kommer överens med varandra. Det kan dock vara svårt att göra något åt det, eftersom tränaren trodde att de blir ovänner på grund av att deras funktionshinder inte stämmer överens med varandra.
Det finns två subgrupper inom laget, men vår tolkning är att de inte är negativa för sammanhållningen i laget. Subgrupper uppstår antingen på grund av att människor är lika alternativt olika. Vissa söker sig till varandra för att de har något
gemensamt, medan andra söker sig till varandra för att de kompletterar varandra. De personerna som utgör de två subgrupperna inom laget har framförallt sökt sig till varandra för att de har något gemensamt.
10.6. Kommunikation
Spelarna berättade att de säger till varandra vem som ska ”ta bollen” eller
uppmanar någon annan spelare att passa bollen om de är fria. Vid observationerna märkte vi att spelarna pratar väldigt mycket med varandra. De kommunicerar även väldigt mycket med kroppsspråket genom att till exempel sträcka upp handen när de vill bli passade. De visar många känslor via kroppsspråket, till exempel visar de sin glädje genom att göra målgester. Vi uppmärksammade att de personer som har svårigheter att prata använder kroppsspråket mer än de som kan prata. Innan och efter träningarna pratar vissa spelarna ganska mycket med varandra och med tränarna.
Tränaren sa att spelarna oftast följer de instruktioner som de får utan att
kommentera med ett muntligt budskap tillbaka. Däremot kan de svara på tränarnas budskap genom att följa de instruktioner som de får av tränarna. En spelare sa följande:
”De säger vad vi ska göra, till exempel att vi ska springa fortare eller att vi ska passa”.
Vid observationerna uppmärksammade vi att denna form av kommunikation förekom flera gånger under träningarna. Ibland kan spelarna dock komma med kommentarer när de tycker att någon övning börjar bli uttjatad. Tränaren trodde dock att detta är en mognadsprocess och att spelarna kommer att bli lite mer ifrågasättande när de lärt känna varandra ännu bättre. Vid observationerna såg vi att spelarna är duktiga på att följa tränarnas instruktioner och ifrågasätter nästan aldrig vad tränarna säger. Dock bekräftar spelarna ibland budskapen från tränarna med att säga eller visa med kroppsspråket att de förstått eller inte förstått.
10.6.1. Analys
Spelarna använder både verbal och icke-verbal kommunikation, eftersom de förmedlar information både genom talet och kroppsspråket. Vissa använder talet mer än kroppsspråket och vissa använder kroppsspråket mer än talet. Vår tolkning är att oavsett vilken kommunikationsform de använder, så lyckas de förmedla sitt budskap till de andra i laget.
Att spelarna följer tränarnas instruktioner utan att kommentera med ett muntligt budskap tillbaka tolkar vi som envägskommunikation, eftersom tränarna skickar ett budskap som spelarna inte svarar på. Att spelarna svarar på tränarnas budskap genom att utföra de övningar som de blir tillsagda att göra tolkar vi som falsk