Sammanställning resultat: Informanterna

4.1.1 Malin Observation

Observationen sker i en årskurs 8. Det är sexton elever i klassrummet. Malin inleder lektionen med att först presentera mig och därefter gå igenom målen med lektionen. Hon använder sig av en Smartboard där hon med hjälp av en Powerpoint-slide presenterar uppgiften och varför de gör den. Det är en uppgift där eleverna får träna färdigheterna lyssna, tala, skriva och läsa samt även ”förstå” som Malin talade om i intervjun. Färdighetsträningen sker genom arbetet med en novell. Eleverna får lyssna på den och därefter i mindre grupper diskutera och svara på färdiga och öppna frågor om den. Slutligen får de redogöra för sina svar när Malin i helklass frågar eleverna om vad de svarat på frågorna samt hur de tänkt kring frågorna och svaren.

De flesta lyssnar uppmärksamt på Malin och arbetar till synes intresserat och fokuserat med uppgiften. Jag får uppfattningen att Malin, både under tiden för gruppdiskussionerna samt under helklassdiskussionerna, aktivt försöker få alla att delta. Hon rör sig i klassrummet och för dialog med ömsom hela grupper och ömsom enskilda elever. Under helklassdiskussionen ställer hon ett par gånger frågor direkt till elever som inte räckt upp handen och varit så aktiva. Jag får intrycket av att Malin, mer eller mindre, engagerar alla under denna lektion (observation, 090929).

Intervju

Malin beskriver i intervjun sin syn på svenskämnet som att eleverna ska ha lärt sig att

31

att eleverna ska ha nytta av sina kunskaper. ”Ett språk som de kan använda sig av i alla lägen” (intervju, 090929). Malin berättar att hon ofta använder sig av litteratur som medel för att träna språket.

Vid frågor om styrdokumenten säger Malin att hon tycker att det vore önskvärt med tydligare riktlinjer i styrdokumenten, men att hon å andra sidan också uppskattar den frihet det innebär att de nuvarande styrdokumenten ger så stor tolkningsmöjlighet. Hon menar att det gör att det inte är så svårt att få med innehållet i målbeskrivningarna när hon utformar sin undervisning.

Vidare berättade Malin att skolans, och således lärarnas, uppdrag att få alla elever att nå målen är ett svårt uppdrag då alla elever har olika förutsättningar. Hon exemplifierar med att en del elever då de startar årskurs sju har kunskaper som motsvarar lågstadielevers. Trots det, säger hon att hon och de andra på skolan försöker ha höga förväntningar. ”Det har vi ju som gemensam sak här på skolan sagt att man ska tro på att alla ska klara godkänt…”.

När vi kommer in på om hur man utformar undervisningen för att nå alla elever så berättar Malin att hon försöker att vara tydlig när hon ger instruktioner och att hon individanpassar sin undervisning genom att utforma uppgifter på så vis att eleverna kan ta sig an dem utifrån sin nivå. Uppgifterna går att klara av tämligen enkelt, men kan också göras på en mer avancerad nivå. Malin berättar också att hon rör sig mycket bland eleverna i klassrummet och diskuterar med dem hur de kan lägga upp arbetet med att lösa uppgifterna.

4.1.2 Mats Observation

Under den observerade lektionen, som sker i en årskurs 7, arbetar klassen med en

skrivuppgift. Det är femton elever i klassen. Mats inleder med att presentera mig. Eleverna har sedan tidigare påbörjat en uppgift och några av eleverna börjar närma sig slutet. De skriver en saga och Mats hänvisar till information om sagogenren som de tidigare talat om. Därefter låter han eleverna arbeta fritt och lämnar klassrummet för att hjälpa några elever i en datasal. De flesta verkar arbeta koncentrerat, men det finns några enstaka elever som under första delen av lektionen ger intryck av att inte arbeta särskilt fokuserat med sina texter. Mats lägger märke till det och ber dem att koncentrera sig på uppgiften. Mats förefaller notera vad som händer för han verkar fånga upp elever som behöver hjälp utan att de direkt påkallat uppmärksamhet. Han går fram till olika elever och de börjar då direkt att fråga honom saker.

32

Han är aktiv hela tiden och han går ett par gånger iväg till eleverna som är i datasalen. Jag får uppfattningen att Mats under lektionen får alla elever att arbeta med uppgiften och att han hinner hjälpa alla som behöver (observation, 090925).

Intervju

Mats berättar i intervjun att han tycker att svenskämnet går ut på att lära eleverna de fyra basfärdigheterna läsa, skriva, tala och lyssna. Han menar att litteraturen är underordnad språket, och främst används som utgångspunkt för att träna språket.

När vi kommer in på frågor om styrdokumenten berättar Mats att han inte direkt utgår från styrdokumenten, utan ”/…/ det blir ju mycket en blandning av rutin och känsla för vad klassen behöver på något sätt.” (intervju, 091001). Vi kommer därefter in på hur han ser på läraruppdraget och Mats menar att det är ett svårt uppdrag att som lärare få alla elever att nå målen. Han säger att till stor del är det sociala hinder som står i vägen för att han som lärare ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Han menar att problemet är att en del elever inte gör uppgifter de blir tillsagda att göra, om de ens kommer till lektionerna.

När frågan om hur man som lärare utformar undervisningen så att den ska passa alla visar det sig att Mats har en tydlig uppfattning om det. Han berättar att man måste börja med att anta ledarrollen och därefter ta sig an de olika eleverna efter deras förutsättningar:

Det handlar väldigt mycket om att vara en ledare i klassrummet. Att vara den som ungarna lyssnar på…att få alla med sig…att skapa lärandeklimat helt enkelt i klassrummet. Och när man får till det där lärandeklimatet, då kan man också ge barnen ett förtroende att de kan jobba med olika saker, då går det att individualisera på ett helt annat sätt…får du inte det, då måste du hålla i dem med järnhand va, och då blir det svårt med individualiseringen och då kan man inte tillgodose alla elevers behov i varje ögonblick egentligen…(intervju, 091001).

4.1.3 Karin Observation

Under den observerade lektionen som sker i en årskurs 7 med 26 elever arbetar eleverna vidare med en skrivuppgift som heter ”Boken om mig”. De har arbetat med denna några gånger och Karin berättar inledningsvis att de kommer att fortsätta i ytterligare flera veckor med detta. Det verkar som att de har haft ett uppehåll för Karin förklarar, som en kort

33

repetition, hur eleverna ska utföra uppgiften. Det kan också bero på att jag är där och ska få en uppfattning om vad de gör. Uppgiften är att eleverna ska skriva en ”bok” om sig själva. De ska utgå ifrån och skriva om sig själva och sina liv efter ett visst antal punkter som de tidigare fått. Till exempel ska de skriva om sin familj, sina vänner, fritidsintressen, eventuella husdjur med mera.

Eleverna arbetar till synes koncentrerat med uppgiften. De sitter och småpratar lite men ganska tyst med varandra, och verkar få ganska mycket gjort. Karin rör sig mycket i

klassrummet och när ingen elev längre räcker upp handen sätter hon sig vid katedern och då går några elever fram till henne och diskuterar texterna. Hon diskuterar skrivregler med en elev och påkallar sedan allas uppmärksamhet och har en kort genomgång om ett par olika skrivregler på tavlan. Mot slutet av lektionen säger hon till eleverna att de som vill kan lägga sina skrivböcker på katedern för påseende. Jag tolkar det som att det är ett sätt att fånga upp de elever som hon inte hunnit hjälpa, eller som inte har bett om hjälp, under lektionen (observation, 090923).

Intervju

Karin berättar att hon tycker att svenskämnet går ut på att ge eleverna möjlighet att ha ett funktionellt språk när de går ut nian. Hon säger att de ska kunna känna sig trygga i

hanteringen av språket. Hon poängterar att en viss litteraturhistoriegrund är viktig, men att hur man exakt utformar ämnet är fritt. När vi kommer in på frågor om hur hon använder sig av styrdokumenten när hon utformar undervisningen så berättar Karin att hon utgår från strävansmålen: ”/…/ utan de här strävansmålen, de är de som ska vara …genomsyra undervisningen.” (intervju, 091002).

Om uppdraget att som lärare få alla elever att nå målen menar Karin vidare att det inte alltid är möjligt att få alla elever att få godkänt. Hon talar om hinder som till exempel sjukdom, inlärningssvårigheter eller att sociala angelägenheter kan stå i vägen för måluppfyllelse. Hon poängterar att det ändå är att alla elever ska nå målen som hon och hennes kollegor arbetar för, men att man ibland får acceptera att det inte alltid går. Hon tycker att det är upp till henne att utforma undervisningen så att alla engageras. Hon säger att hon försöker anpassa

undervisningen genom att göra eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen. Till exempel diskuterar hon mål och betygskriterier med sina elever och försöker att tillsammans med dem komma fram till vad och hur man kan arbeta för att nå målen i kursplanen.

34

Angående målen menar Karin också att det inte ska finnas några begränsningar för lärandet. Hon kommer också in på och talar om vikten av att skapa utrymme för alla och att det är en utmaning för henne: ”Ja, de utmanar väl mig…jag ska ju försöka se till att det finns något för var och en utav dem.” (intervju 091002).

När vi kommer in på och diskuterar den lektion jag observerade berättar Karin att uppgiften ”Boken om mig” är bra för att träna färdigheterna och då framför allt skrivande. Karin säger att berättande är lättare för många elever när de får utgå ifrån sig själva då alla alltid har något att berätta samt att formen för arbetet med ”Boken om mig” gör att hon på ett naturligt sätt kan ta upp och diskutera saker som skrivregler. Hon menar att det blir naturligt då arbetet kring regler sker i ett skrivsammanhang.

4.1.4 Emma Observation

Under den observerade lektionen arbetar klassen som är en årskurs 8 med grammatik. De är 25 stycken och de ska precis börja med grammatik och Emma berättar inledningsvis att de först ska ägna ett par lektioner åt att repetera vad de arbetade med i sjunde klass. Denna lektion ska de inte skriva något utan bara diskutera. De diskuterar under lektionen

ordklasserna substantiv och adjektiv. Emma ställer frågor och eleverna svarar. Jag noterar att ungefär en tredjedel av eleverna, mest flickor, är mycket engagerade och svarar på Emmas frågor. De ställer också själva frågor till Emma. Den andra tredjedelen av klassen, mestadels pojkar, ger intryck av att vara ganska okoncentrerade. De sitter och småpratar med varandra och svarar sällan på frågor. Den resterande tredjedelen av klassen, mest flickor sitter och verkar lyssna uppmärksammat, men de räcker inte upp sina händer. Det är svårt att avgöra om de hänger med i diskussionen om grammatiken. Emma frågar dem ingenting, men säger däremot ibland till de elever som pratar och ger ett oengagerat intryck. Jag funderar på varför hon inte försöker att engagera de elever som bara sitter tysta (090923).

Intervju

Emma talar om svenskämnet som väldigt brett. Hon lyfter fram de fyra basfärdigheterna läsa, skriva, tala och lyssna som grunden för ämnet. Hon säger att hon ibland tittar i kursplanen och har innehållet ”/…/ i bakhuvudet /…/” när hon planerar sin undervisning (intervju, 090929).

35

Angående uppdraget att som lärare få alla elever att nå godkänt i betyg säger hon att det finns olika hinder för måluppfyllelse. Bland annat säger hon att hon tycker att det är svårt då eleverna är så olika och resurserna så knappa. Hon menar att hon och andra lärare försöker göra sitt bästa men att det inte alltid räcker till då det finns olika saker som står i vägen för att det ska fungera. Hon nämner också hinder som barn med olika typer av inlärningssvårigheter, vilket Emma berättar är ett problem i just den klass jag observerade. Flera av eleverna har tidigare utretts och flera utreddes under tiden för undersökningen för olika

inlärningssvårigheter. Dessutom berättar Emma att hon själv inte tycker att hon ännu har den erfarenhet som krävs för att hinna med alla elever. ”Jag skulle ju önska att man kunde liksom hitta, genomföra…men jag har ju inte den erfarenhet att jag har hittat det här bra sättet där jag kan få med alla.” (intervju, 090929).

När vi kommer in på hur Emma försöker att utforma undervisningen så att den ska passa olika elever berättar hon att hon försöker att utforma undervisningen genom att utmana och kräva mer av de duktiga eleverna så att de fortsätter att utvecklas. Till de elever som är svaga försöker hon att anpassa uppgifter, och i viss mån material, så att de ska kunna ta sig an uppgifter från sin nivå för att nå målen och dessutom kunna stärka sitt självförtroende. Hon säger att hon ser sig som en vägvisare till alla elever, att hon visar dem riktningen mot målen, men utan att hålla dem i handen ända fram.