Snittid för 1 köksmontage + inbärning
7.3 Slutligt framtida tillstånd .1 Inbärning
7.3.3 Sammanställning
Nedan i tabell 27 visas skillnaden i varje moment mellan det genomsnittliga nuvarande tillståndet och det framtida tillståndet.
Sammanställning
Kök Inbärning Förberedelse Väggskåp Bänkskåp Högskåp Takanslutning Sparksocklar Bänkskiva Ljusrampslist / Baldakin Luckor och lådor Total Tillstånd N F N F N F N F N F N F N F N F N F N F N F
VT 0 0 0 0 80 80 118 118 71 71 49 49 29 29 47 47 22 22 78 78 494 494 NIVT 256 220 103 103 76 32 79 46 70 46 44 33 10 8 33 10 6 4 46 1 722 503
IVT 338 5 18 0 104 15 75 21 64 18 65 16 27 0 77 12 4 0 21 0 793 87
Total 594 225 121 103 259 126 272 185 206 135 158 98 66 38 157 70 32 26 145 79 2010 1084
8 Slutsats
Efter analys av observationerna är det tre av fyra projekt som klarar både takttiden på 1,33 dagar/kök samt resurstiden på 17 timmar/kök. Trots detta finns det stor potential att förbättra tiderna på köksmontagen i dagsläget. Studien som gjorts är visserligen på översiktlig nivå men har trots det visat på stora mängder slöserier i dagens köksproduktion. Man kan även konstatera att även om köken som monterats sett väldigt lika ut (mellan 16-20 moduler) skiljer sig tiderna mellan projekten mycket.
Hur gör man en värdeflödesanalys för en platsbyggd produktion?
Det vanliga med värdeflödesanalyser är att framtagandet av värdeflödeskartor är målet med studien och genom dessa lyfta fram de flaskhalsar som uppstår i flödet. Till en början var kartorna målet för studien men efter observationerna blev det tydligt att de inte var den centrala analysen i det här fallet. Kartorna visar egentligen bara när och var flödet stannar upp och bildar ett lager. Till skillnad från en fabrik som Toyota där stationerna står stilla och materialet rör sig är den platsbyggda produktionen snarare en plats där materialet står stilla och stationen, d.v.s. aktören, rör sig. Detta innebär i grunden att materialet som inte aktören använder, väntar på att användas. På det viset blir kartan bara en lång beskrivning av lagertider som uppstår.
Genom att vrida på den ursprungliga definitionen som säger att, när materialet inte används så ligger det i lager, och istället definiera processen som att, när aktören inte arbetar så stoppas flödet. Målet blir att förbättra resurseffektiviteten istället för flödeseffektiviteten. I det här fallet ökar flödeseffektiviteten om resurseffektiviteten förbättras eftersom ju bättre aktören utför arbetet desto högre blir flödet av färdiga kök.
Grunden i en värdeflödesanalys är att skilja på vad i produktionen som är värdeskapande, icke värdeskapande och nödvändigt men icke värdeskapande tid. Genom att observera produktionen av kök med fokus på resurseffektiviteten har författaren kunnat identifiera vad som varit värdeskapande i processen och vad som varit slöseritid. Genom detta kan sedan resurseffektiviteten förbättrats och därmed även flödeseffektiviteten. En värdeflödesanalys för en platsbyggd produktion där flödet redan är definierat har därför större fokus på vad aktörerna i produktionen lägger sin tid på än hur materialet rör sig. Dock är även materialets rörelse en viktig del att definiera men i det här fallet är det extra viktigt att fokusera på resurserna eftersom en montör monterar ett kök i taget. Hade det skett flera moment på samma gång med flera resurser hade större fokus lagts på hur flödet ska se ut för att få alla delar att passa ihop.
Hur ser ett potentiellt framtida tillstånd ut för köksproduktionen i företaget?
Det framtida tillståndet som företaget kan sätta upp som målsättning för köksproduktionen skiljer sig egentligen bara i minskade slöserier av tid jämfört med det nuvarande tillståndet. Värdetiden har inte ansetts som den avgörande faktorn i det här fallet då slöserierna har varit så pass omfattande som det varit. Resultatet av studien visar att den totala resurstiden som krävs i framtiden kommer att vara hälften så lång som snittet över undersökta projekt är idag, en minskning från 2010 minuter till 1084 minuter. Eftersom den värdeskapande tiden är orörd innebär det en minskning på 926 minuter av slöserier från snittet. Det sämsta projektet hade en total resurstid på 3965 minuter. Det framtida tillståndet är med andra ord ca en fjärdedel av studiens sämsta projekt.
Varför finns det slöserier i företagets köksproduktion i dagsläget?
Anledning till den stora mängden slöserier av tid i dagsläget beror till stor del på byggplatsernas logistik. Logistiken påverkar de flesta momenten eftersom det handlar om att ha material på rätt plats i rätt tid och inte störas av annat material som är i vägen etc. Detta har projekten i studien stora problem med idag. I nästan varje lägenhet är det andra arbetsmoment som plattsättare eller dylikt som har sitt material där eller t.o.m. arbetar där vilket stör köksmontagen. Det är sällan städat vare sig i lägenheterna, i husens andra ytor eller ute på byggområdet. Den ostädade miljön ger upphov till en mängd olika slöserier. Lastbilar med leveranser har problem att ta sig fram till avlastningszonen. Inbärningspersonalen har problem att få fram köken till lägenheterna smidigt. Montörerna störs av annat material som är i vägen. Montörerna störs även av att de inte alltid har verktyg eller förbrukningsmaterial till handa. Köken kommer inte förmonterade enligt beställningen. Logistiken påverkar så mycket för byggen i dagsläget att det är oundvikligt att inte fokusera på det i första hand. Inbärningsmomentet är dessutom uppbyggt på att transportera material i ca 400 minuter vilket är en stor del av de slöserier som uppstår idag.
Även om slöserierna i huvudsak beror på logistiken finns det även tydliga tecken på att montörernas arbetsmetod spelar stor roll. Det handlar inte om hur snabba montörerna är på själva monteringen av köken utan vad de gör under den övriga tiden. Aktörerna i byggprocessen lägger bl.a. ner mycket tid på irrelevanta samtal och långa raster. Anledningen till detta beror till stor del på den jargong man finner på de undersökta byggplatserna. Det är många som inte bryr sig så mycket om varken resultat eller tid utan tar gärna en rast eller ett långt samtal vid minsta motgång. För de snabba köksmontörerna beror den outnyttjade tiden även på att de har så lång tid på sig att klara takttiden att de helt enkelt tar det lite lugnt. Det finns även tydliga tecken som pekar på skillnaden i erfarenhet mellan montörerna. En oerfaren och/eller slarvig montör har många saker framme samtidigt och arbetar inte efter någon tydlig ordning. Detta skapar slöserier som onödig rörelse eftersom det är stökigt och omarbeten eftersom noggrannheten är för låg.
Hur bör man göra för att åtgärda slöserierna?
Till att börja med måste företaget med hjälp av framtagna förbättringar säkerställa att alla projekt kan klara den utsatta takt- och resurstiden. Det finns ett antal förbättringar som företaget i huvudsak bör koncentrera sig på. Till att börja med är inbärningen kritisk då den endast består av slöserier. Dessutom utförs det med varierat resultat eftersom inbärningen inte alls är definierad på något sätt utan sker med valfri metod. I framtiden bör företaget hitta ett mer standardiserat sätt att ta in köken i lägenheterna. Denna studie visar att hissen definitivt är att föredra då den går att komma åt. I det fall hissen är blockerad, inte fungerar eller av annan anledning inte kan användas som inbärningsmetod kan istället lullinbärning användas. Värt att notera ät att en lullförare är låst till inbärningen under hela momentet medan en truck kan hjälpa till på andra platser så länge inbärningspersonalen har köksdelar framställda för inbärning.
Stor vikt bör läggas vid logistiken. En väl förberedd byggplats med utrymme för avlastning, god tillgänglighet till inbärningsplats och allmänt välstädad byggplats är grunden för en välfungerande köksproduktion. Inbärningen ska även i framtiden ta hand om avemballaget vilket på en gång gör det enklare för köksmontören att hålla rent i lägenheterna under montage.
Köksproduktionen i sin tur beror även den på logistiken. En montör som har alla verktyg tillhanda, har nog med förbrukningsmaterial för att kunna montera ett kök, har köksdelarna
bra uppställda, har förmonterade köksdelar som beställt och har en väldstädad plats där inga andra hantverkargrupper stör kan montera ett kök utan några större slöserier. En ökad disciplin hos montörerna bidrar även till ett noggrannare montage, d.v.s. minskade omarbeten och mindre onödig rörelse. Den ökade disciplinen minskar även den extremt höga outnyttjade tiden som finns överlag i köksproduktionen. Det rekommenderas att köksmontörerna under montering tänker på att dela upp momenten tydligt för att inte behöva byta verktyg alltför ofta. Med de förbättringar som föreslås i studien kan takttiden för köksproduktionen samt resurstiden minskas kraftigt. Den snabba köksproduktionen skulle innebära att montörerna framöver har mycket tid över till andra arbeten om samma takttid bibehålls.
Nästa steg för företaget blir att göra en tidsstudie, förslagsvis en VFA, över övriga moment i produktionen som har samma takttid som köksproduktionen. Genom detta kan de få fram flaskhalsen (den svaga länken) i bostadsproduktionen som styr genomflödet och därmed takttiden. Man kan misstänka att det finns det ungefär lika stora förbättringsmöjligheter i övriga moment i bostadsproduktionen.
9 Diskussion
Värdeflödesanalys som metod att hitta slöserier är både tidskrävande och mer komplex än man kan tro. Insamlingen av data sker relativt enkelt där observatören skriver upp tidpunkter på vad som inträffar. Det som tar tid är att sammanställa alla tider och härleda dem till olika kategorier av slöserier vilket i slutändan leder till ett väldigt omfattande och komplext Excel-dokument. En person som inte arbetat med detta dokument innan kan ha svårt att hitta rätt i det. Eftersom det inte fanns någon tydlig mall eller föreskrift om hur datan skulle förpackas blev detta ett pågående arbete under hela studien. Det är också en anledning till att analysen blev extra komplex.
Trots att det var relativt enkelt att samla in tider för projekten förekom en viss inlärningsperiod för verktyget. Det var mycket som hände på samma gång och det gällde att hinna med att notera alla saker som inträffade på en gång. Samtidigt gällde det att lära sig kategorierna utantill för att lätt förstå när det var dags att göra en ny notering. Det första projektet lider en del av detta. Givetvis stämmer den totala tiden det tagit för aktörerna att utföra sitt arbete men uppdelningen mellan alla kategorier är inte helt rättvis. Jag var helt enkelt inte tillräckligt insatt i alla moment och alla typer av metoder som användes för att det skulle vara möjligt att göra en bra datainsamling första gången. Det är eventuellt så att jag hade kunnat läsa på mer om momenten än vad jag redan hade gjort men det hade förmodligen inte gjort någon större skillnad. Det var bättre att se med egna ögon och ha möjlighet att fråga montörerna direkt. Sammanfattningsvis krävdes det helt enkelt ett projekt för att lära sig både moment och verktyg. Detta är anledningen till att P1 är rödmarkerad i flertalet tabeller och att den helt enkelt valts att inte användas i det slutliga framtida tillståndet. Efter analys och lite uppskattningar i efterhand valdes dock att använda inbärningen för P1 då den ansågs rimlig. Skulle en ny undersökning göras skulle den nuvarande mallen kunna bantas ner och förenklas för vidare användning. Det är även så jag skulle rekommendera företaget att göra för övriga moment. En förenklad mall skulle göra det lätt att analysera den data som samlas in och därmed lätt att ta fram var förbättringsmöjligheter finns. Företaget har som sagt endast taktat flödet idag samt gjort monteringsanvisningar för de flesta moment i byggprocessen. Detta har ökat standardiseringen i byggandet av hus och är ett stort steg i rätt riktning. Nästa steg är i mina ögon att djupare analysera varje process, gärna via en värdeflödesanalys, för att förbättra flödet. Med hjälp av mitt grundarbete finns det goda förutsättningar för att göra betydligt snabbare analyser av varje moment. Vidare är det bra om företaget inför något enkelt sätt att mäta och hålla koll på hur arbetet flyter i dagsläget så att de kan se i fall det krävs insatser. Dessa enkla mätningar kan vara:
totaltid för en process
kontroll av var byggmaterial ligger och bör ligga
notering på problem som kan komma upp
Med hjälp av dessa kan man sedan hålla koll på om arbetet flyter på som det bör och om företaget bör lägga någon extra insats någonstans. Dessutom är det ett bra sätt att se när de uppnått det mål som är uppsatt för värdeflödesanalysen. Det innebär ju att de bör göra en ny analys för ett nytt framtida tillstånd så att de ständigt förbättrar sin process.
9.1 Reflektioner
Efter sju månader av hårt arbete med ett huvud snurrande av tankar och idéer är det till slut skönt att vara färdig med examensarbetet. Det finns flera olika frågor som man kan ställa sig själv i slutet av en sådan studie:
Är jag nöjd med mitt arbete?
Har jag haft kul under arbetets gång?
Om jag skulle få göra om en likadan studie, skulle jag göra på ett annat sätt?
Jag är nöjd med det jag åstadkommit med denna studie, dels eftersom jag arbetat själv men även för att företaget uppmärksammat mitt arbete mycket. Jag har haft regelbundna möten där jag fått mycket feedback och hjälp. Detta har medfört att så fort jag känt att jag inte visste vad jag skulle göra kunde någon knuffa mig i rätt riktning igen. Det har också varit bra med regelbundna möten eftersom företaget och skolan vill få ut olika saker utav den studie jag gjort.
Det som har varit roligast under studien har varit att få träffa alla olika människor i företaget. Jag har träffat allt från produktionschefer och inköpare på kontoret till arbetsledare och hantverkare ute på byggplatserna. En helt ny förståelse av hela byggbranschen har skapats som jag kommer bära med mig genom arbetslivet. Jag har dessutom fått lära känna många människor som jag förhoppningsvis kommer att ha kontakt med i framtiden också.
Visst finns det stunder under examensarbete då motivationen tryter men eftersom jag haft en kontorsplats på företaget har jag försökt konvertera skolarbetet till ett arbete vilket har hjälpt mig mycket. Jag har helt enkelt befunnit mig på kontoret mellan 8-16 varje dag där den arbetande omgivningen har gjort det lättare för mig att koncentrera mig på att producera. Att skriva en rapport är både lärorikt och tidskrävande. Den roligaste delen har varit att få komma ut och göra den faktiska studien som rapporten handlar om. Observationerna har gjort det möjligt för mig att besöka flera olika byggplatser och där igenom lärt mig massor.
Om jag skulle göra om en liknande studie skulle jag i första hand försöka hitta en kamrat att dela arbetet med. Det finns tillfällen som under observationerna och under skrivandet där det kan vara bra att vara två personer. Dels för att det är lättare att upptäcka saker då man ofta tänker på olika sätt men även för att man inte alltid måste dra hela lasset själv. Det finns med andra ord en annan person som kan hjälpa till med motivationen.
Jag tycker att jag lyckades fördela arbetsmängden ganska väl över studiens gång där jag oftast haft något att göra. Visst var det en tid i början där jag var lite vilsen eftersom jag inte var van vid arbetssättet, men det tillhör ju hela processen att skriva ett examensarbete. Hade jag vetat exakt vad jag skulle göra från början hade jag inte lärt mig så pass mycket som jag nu gjort och poängen med arbete hade försunnit lite. Examensarbetet är en inlärningsprocess som pågår i ca 6 månader och jag är glad över att jag är klar med den och med vad jag har åstadkommit.