En kort sammenfatning af ovenstående kilder giver indtryk af, at der i området ved Ravlunda har ligget et centralpladskompleks på begge sider af Skepparpsån. Dette kompleks har bestået af flere bebyggelser, med tilh!l)rende vrerksteder, kultpladser og gravpladser. N rer havet, måske i förbindelse med enlandingsplads i åmundingen, kan en overregional kultplads og tingsplads have vreret placeret. De arkreo-logiske fund daterer komplekset til tiden mellem romersk jernalder og sen vikingetid/
tidlig middelalder. Med den danske konges ind-lemmelse af området i det danske rige synes området at tabe i betydning, det bliver aldrig til by. I stedet bliver det Vä, der udvikles til by og får srerlige !l)konorniske og handels-mressige privilegier (Thun & Anglert 1984:7 ff.). Fra overregional kult- og handelsplads bliver Ravlunda til lokal fiske- og ladeplads (Fabech 1993 :234 ff. ). Skal vi se denne rendring som kongemagtens endelige sejr over et tidligere strerkt og magtfuldt område? I så fald findes der måske en kerne af sandhed i sagnet om etMalestad ved Skepparpsåens udl!l)b, der blev 0delagt af s!l)r0vere!
Ovenstående viser, hvordan forskellige kil-der kan hjrelpe med til at identificere endnu ukendte centralpladskomplekser. I Ravlunda er kilderne så mange og gode, at vi får et
ind-tryk af hvordan pladsen kan have set ud og fungeret. For at afg0re om vores nuvrerende indtryk af området er rigtigt, er det n0dvendigt at efterpr0ve ideerne. Det nreste skridt må bli ve feltarbejde i form af boringer, detektor-unders0gelser, gennemgang af privatsamling-er og måske udgravningprivatsamling-er. Forhåbentlig vil dette medf0re, at vi om nogle år vil kunne f0je Ravlunda til listen over sydskandinaviske centralpladskomplekser.
Litteratur
Andren, A. 1991. Guld och makt -en tolkning av de skandinaviska guldbrakteaternas funktion. Fabech,
C. & Ringtved, J. (red.), Samfundsorganisation og
regional variation. Norden i romerskjemalder og folkevandringstid. Jysk arkreologisk selskabs
skrif-ter 27.
Andersson, I. 1947. Skånes historia till Saxo och Skåne/agen. Stockholm.
Backe, M., Edgren, B. & Herschend, F. 1993. Bones thrown into a water-hole. Arwidsson, G. et al. (eds.), Sources and resources. Studies in honour oj Birgit Arrhenius. PACT 38.
Behm-Blancke, G. 1965. Die Germaniche Tieropfer und sein Ursprung. Ausgrabungen und Funde 10.
Brink, S. 1992a. Kultkontinuitet från bosättnings-historisk utgångspunkt. Nilsson, B. (red.), Kontinui-tet i kult och tro från vikingatid till medeltid. Projek-tet Sveriges kristnande.
1992b. Har vihaft ett kultisk al i Norden? Sakrala navne. Notna rapport.
- 1996a. Political and social structures in early Scandinavia. Tor 28.
- 1996b. Forsaringen - Nordens äldsta lagbud.
Roesdahl, E. & SS')rensen, P. M. (red.), Beretninge frafemtende tvcerfaglige vikingesymposium. Århus.
- 1997. Västsvenska namnmiljöanalyser. Strandberg, S. (red.), Ortnamn i språk och samhälle. Hyllnings-skrift till Lars Hellberg. Acta Universitatis Upsaliensis. Nomina Germanica. Arkiv för ger-mansk namnforskning 22.
Callmer, J. 1987. En järnåldersplats vid Verkaåns mynning. Skepparpsåns museiförening bygde-historik, nr. 1-2.
- 1992. A contribµtjon to the prehistory and early history ofthe
sotJih
Scandinavianmanor. The Bjäresjö investigations. ,Larsson, L., Callmer, ). &Stjern-quist, B. (eds.), The Archaeology oj the Cultural Landscape. Field Work and Research in a South Swedish Rural Region. Acta Archaeologica Lunden sia 4: 19.
Christensen, A, E. 1977. Tiden 1042-1241. Danmarks historie 1. Tiden indtil 1349. KS')benhavn.
Pedersen, 0. 1996. Kystforsvaret. Crumlin-Pedersen, 0., Porsmose, E, & Thrane, H. (red.), Atlas over Fyns kyst i jernalder, vikingatid og middelalder. Odense.
Dahlen, J. & Thelander, C. 1993. Marina spärrar.
Spärranlägningar i södra Skandinavien under järn-ålder och tidig medeltid. C-uppsats i arkeologi.
Arkeologiskainstitutionen, Lunds universitet. Lund.
Ejder, B. 1958. Skånes Ortnamn. Bebyggelsesnamn.
Del 1. Albo Härad. Lund.
Fabech, C. 1991. Samfundsorganisation, religi!l!se ce-remonier og regional variation. Fabech, C. & Ringt-ved, J. (red.), Samfundsorganisation og Regional Variation. Norden i Romersk Jernalder og Folke-vandringstid. Jysk Arkreologisk Selskabs Skrifter XXVII.
- 1993. Skåne - et kulturell og geografisk grrenseland i yngre jernalder og i nutiden. Tor 25.
- 1994a. Reading Society from the Cultural Lands-cape: South Scandinavia between Sacral and Politi-cal Power. Nielsen, P. 0. et al. (eds.), The Archaeology oj Gudme and Lundeborg.
Arkreologiske Studier 10.
-1994b. Tjurkö, Sturkö og Senoren. I yngre järnålder en central och viktig maritim knutpunkt. Knape, A.
(red.), Guldets magi i saga och verklighet. Stock-holm.
- 1997. Slöinge i perspektiv. Callmer, C. & Rosen-gren, E. (red.), " ... Gick Grendel att söka det höga huset ... ". Hallands Länsmuseers Skriftserie 9.
GOTARC C. Arkeologiska Skrifter 17.
Fabech, C. & Ringtved, J. 1995. Magtens geografi i Sydskandinavien. Resi, H. G. (red.), Produksjon og samfunn. Om erverv, spesialisering og bosetning i Norden i 1. årtusind e.Kr. Varia 30.
Hagberg, U. E. 1967. The archaeology oj Skedemosse 2. The votive deposits in the Skedemosse fen and their relation to the Iron-Age settlement on Öland, Sweden. Stockholm.
Hansen, H. J. 1991. Dankirke. En myte i dansk arkreologi. Fabech, C. & Ringtved, J. (red.), Samfundsorganisation og regional variation. Nor-den i romersk jernalder og folkevandringstid. Jysk arkreologisk selskabs skrifter 27.
Hansen, T. E. 1990. En vikingetids vrerkt!l!jskasse.
Kuml 1988-89.
- 1996. Et jernalderhus med drikkeglas i Dejbjerg,
KULT OG SAMFUND I YNGRE JERNALDER 161
Vestjylland. Kuml 1993-1994.
Hauck, K. 1981. Gemeinschaftstiftende Kulte der Seegermanen. Zur Ikonologie der Goldbrakteaten, XIX. Fruhmittelalterliche Studien 14, 1980.
Hauck, K. 1992a. Der religions- und sozial-geschichtliche Quellen wert der völkerwanderungs-zeitliche Goldbrakteaten. Ikonologie der Gold-brakteaten 47. Beck, H. et al. (Red.), Germanische Religionsgeschichte . Ergänzungsband zum Real-lexikon der Germanischen Altertumskunde 5.
- (ed.) 1992b. Der historische Horizont der Götter-bilder-Amulette aus der Ubergangsepoche von d(!r Spätantike zum Fruhmittelalter. Göttingen.
Herschend, F. 1993. The Origin ofthe Hall in South-ern Scandinavia. TOR 25.
Holm, P. 1988. De skånsk-hallandske bondeopr!1)r 1180-82. B!1lgh, A., S!1)rensen, J. W. & Tvede-Jensen, L. (red.), Til kamp for friheden. Sociale opr(Jr i nordisk middelalder. Odense.
Holmberg, B. 1991. Maritime place-names. Crumlin-Pedersen, O.red.),AspectsofMaritimeScandinavia AD 200-1200. Roskilde.
1996. Stednavne som historisk kilde.
Crumlin-Pedersen, 0., Porsmose, E. & Thrane, H.
(red.), Atlas over Fyns kyst ijernalder, vikingetid og middelalder. Odense.
Hultgård, A. 1992. Religiös förändring, kontinuitet ock ackulturation/synkretism i vikingatidens och medeltidens skandinaviska religion. Nilsson, B.
(red.), Kontinuitet i kult och tro från vikingatid till medeltid. Projektet Sveriges kristnande 1.
- 1996. Fornskandinavisk kult - finns det skriftliga källor? Engdahl, K. & Kaliff, A. (red.), Religion från stenålder till medeltid. Riksantikvarieämbetet.
Arkeologiska undersökningar. Skrifter 19.
Hårdh, B. 1996. Silver in the Viking Age. A Regional-Economic Study. Acta Archaeologica Lundensia 8:25.
Iregren, E. 1989. Under Frösö kyrka - ben från en vikingatida offerlund? Larsson, L. & Wyszomirska, B. (red.), Arkeologi och Religion. University of Lund, Institue of Archaeology, Report Series No.
34.
Jeppesen, J. & Madsen, H. J. 1997. Tnekirke og stormandshal i Lisbjerg. Kuml 1995-96.
J!1)rgensen, L. 1995. Stormandssreder og skattefund, i 3.-12. århundrede. Fortid og nutid 1995:2.
J!1)rgensen, L. & Pedersen, L. 1996. Vikinger 'ved Tiss!1). Nationalmuseets arbejdsmark 1996. · Kaliff, A. 1997. Grav och Kultplats. Eskatologiska
föreställningar under yngre bronsålder och äldre järnålder i Östergötland. Aun 24.
Klindt-Jensen, 0. 1957. Bornholm i
Folkevandrings-162 CHARLaITE FABECH
tiden. K!1)benhavn.
KVJ: Aakjrer, S. (red.) 1934. Kong Valdemars Jorde-bog 4 (noter).
Lind, L. 1981. Roman denarii found in Sweden 2.
Catalogue text. Acta Universitatis Stockholmiensis.
Stockholm studies in classical archaeology 11 :2.
- 1988. Romerska denarer funna i Sverige. Stock-holm.
Lindeblad, K. & Nielsen, A.-L. 1997. Centralplatser i NoD"köpingsbygden - förändringar i tid och rum 200-1200 e.Kr. Callmer, J. & Rosengren,E. (red.),
" ... Gick Grendel att söka det höga huset ... ". Hal-lands Länsmuseers Skriftserie 9. GOTARC C. Ar-keologiska Skrifter 17.
Lundqvist, L. 1996. Slöinge - en stormansgård från järnåldern. Lundqvist, L., Lindeblad, K., Nielsen, A.-L. & Ersgård, L. (red.), Slöinge och Borg.
Stormansgårdar i öst och väst. Riksantikvarieäm-betet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter 18.
Lundqvist, L., Lindeblad, K., Nielsen, A.-L. & Ers-gård, L. (red.), Slöinge och Borg. Stormansgårdar i öst och väst. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar Skrifter 18.
Lundström, A. (red.) 1988. Thirteen Studies on Helgö.
Studies 7. The Museum of National Antiquities.
Stockholm.
Moltke, E. 1976 Runerne i Danmark og deres oprindelse. K!1)benhavn.
Nielsen, P. 0., Randsborg, K. & Thrane, H. (eds.) 1994. The archaeology of Gudme and Lundeborg.
Arkreologiske studier 10.
Näsman, U. i tryk. The Scandinavians' View on Eu-rope in the Migration Period. Larsson, L. & Stjem-quist, B. (eds.), World-View of Prehistoric Man.
Stockholm.
Olsen, 0. 1966. H!1)rg, hov og kirke. Aarb(Jger 1965.
- 1995. "H!1)rg, hov og kirke" - 30 år efter. Liden, H.-E. (red.), Mptet mellem hedendom og kristendom i Norge. Oslo.
Nielsen, A.-L. 1997. Pagan, Cultic and Votive Acts At Borg. Andersen, H., Carelli, P. & Ersgård, L. (eds.), Visions of the Past. Lund Studies in Medieval Archaeology 19.
Pamp, B. 1981. Skånska Ortnamn. Lund.
RidderspoD'e, M. 1996. Uppåkra - en diskussion med utgångspunkt i de äldsta lantmäterikartorna. Meta 1996:3.
Ringtved, J. 1991. Fremmede genstande på Sejlflodgravpladsen, Nordjylland. Importens lok-ale kontekst. Fabech, C. & Ringtved, J. (red.), Samfundsorganisation og Regional Variation. Nor-den i Romersk Jernalder og Folkevandringstid.
Jysk Arkreologisk Selskabs Skrifter XXVII.
Sawyer, P. H. 1988. Da Danmark blev Danmark.
Gyldendals og Politikens Danmarkshistorie 3.
Sigurdsson, J. V. 1994. Forholdet mellom verdslig og religi0s makt på Island. Sch0dt, J. P. (red.), Myte og Ritual i det frprkristne Norden. Odense.
Schnittger, B. 1905-07. Fasta fornlämningar i Raflunda sn, Albo hdr. Christianstads län. Upubliseret beretning i ATA.
Skansjö, S., Riddersporre, M. & Reisnert, A. 1989.
Huvudgårdar i källmaterialet. Andersson, H. &
Anglert, M. (red.), By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadområdets medeltid. Lund Studies in Medie-val Archaeology 5.
Skovmand, R. 1942. De danske skattefund fra vikinge-tid og reldste middelalder. Aarb(/Jger 1942.
Sköld, P. E. 1972. Det skånska herremannaståndets uppkomst och utveckling. Ale 1972: 1 o. 1972:2.
Svensson, 0. 1996. Sockenbildningen, Kyrkobyggandet och Makten. C-uppsats i medeltidsarkeologi, Ar-keologiska institutionen, Lunds universitet. Lund.
Stjernquist, B. 1970. Germanische Quellenopfer.
Jankuhn, H. (Red.), Vorgeschichtliche Heiligtilmer und Opferplätze in Mittel- und Nordeuropa. Gött-ingen.
- 1995. Uppåkra, a central place in Skåne during the
!ron Age. Lund Archaeological Reports l.
- 1997. The Röekillorna Spring. Spring-cults in Scan-dinavian Prehistory. Stockholm.
Strömberg, M. 1961. Untersuchungen zur jilngeren Eisenzeit in Schonen 1-2. Acta Archaeologica Lundensia 4:4.
S0rensen, J. K. 1992. Haupttypen sakral er Ortsnamen Slidskandinaviens. Hauck, K. (Red.), Derhistorische Horizont der Götterbild-Amulette aus der Obergangsepoche von der Spätantike zum Fruhmittelalter. Abhandl. d. Akad. d.
Wissenschaften. Phil.-hist. Kl. 3. F. 200.
Ulsig, E. 1968. Danske Adelsgodser i Middelalderen.
K0benhavn.
Watt, M. 1991. Sorte Muld. Mortensen, P. & Rasmus-sen, B. (red.), Fra stamme til stat i Danmark. 2 H(/Jvdingesamfund og kongemagt. Jysk arkreologisk selskabs skrifter 22.2.
Wedmark, B. 1968. Nils Henric Sjöborgs beskrivning över Ravlunda. Sydsvenska Ortnamnssälskapets Ärsskrift 1968.
Wenskus, R. 1985. Pytheas und der Bernsteinhandel.
Dliwel, K., Jahnkuhn, H., Siems, H. & Timpe, D.
(Red.), Untersuchungen zu Handel und Verkehr der vor- und fruhgeschichtlichen Zeit in Mittel- und Nordeuropa. Teil I. Abhandlungen der Akademie der Wissenschaften in Göttingen. Philologisch-Historische Klasse, Dritte Folge, Nr. 143.
Wienberg, J. i tryk. Gyldne altre, kirker og kritik.
Hikuin 22.
Åqvist, C. 1996. Hall och harg - det rituella rummet.
Engdal, K. & Kaliff, A. (red.), Religion från stenål-der till medeltid.Riksantikvarieämbetet. Arkeolo-giska undersökningar. Skrifter 19.
KULT OG SAMFUND I YNGRE JERNALDER 163
Centrala Platser - Centrala Frågor, s. 165-177.