Samtal, möte, bemötande och förhållningssätt

En aspekt av den inre och yttre effektiviteten handlar om möten mellan människor och samspelet dem emellan, oavsett om det är mellan verksamhetsutövare och miljöinspektör, mellan miljöinspektören och kommunpolitiker eller inom en grupp miljöinspektörer. Det är viktigt att samspelet sker på ett sätt som gör att man uppfyller målet med mötet eller samspelet. Det är kanske en självklarhet men inte sällan missar vi att tydliggöra för oss själva vad vi ska komma fram till, själva syftet och målet. Nedan beskriver vi några typer av sådana samspel som har betydelse för effektiviteten.

Möten och diskussioner är en viktig del av kunskapsöverföringen inom miljötillsynen, både på det organiserade mötet men även i lunchrummet eller i korridoren, när ett ärende dyker upp eller när någon behöver råd. De planerade gemensamma diskussionerna tar upp generella teman som t.ex. likabehandling och rättvisa, utifrån specifika fall, t.ex. hur man ska göra när verksamhetsutövare vill bjuda på lunch. Ibland följer inspektörerna med varandra vid inspektion, både för att stämma av att de gör på liknande sätt och för att lära av varandra, men också i de fall de vet med sig att de ska besöka en ”svår”

verksamhetsutövare. De läser också varandras skrivelser ifall de känner sig osäkra på hur man ska formulera sig i skrivelser och i själva beslutet.

noggranna och samvetsgranna. Ibland talar man om miljön som en tyst aktör. Några menar att det inte är ovanligt att inspektören lättare tar den svagares parti och därför också miljöns parti. Integritet är viktigt, liksom att man diskuterar och förhandlar sin egen värdegrund och frågor om lojalitet. Har man den gentemot miljöbalken, eller arbetsmiljö- lagen? Eller gentemot kommunen kanske? Eller mot miljön, sig själv och sina kollegor? Och när blir man illojal? Man behöver göra sina bevekelsegrunder tydliga för sig själv och tillsammans med de andra på kontoret och fundera på om man är nöjd med det som det är, eller om något måste förändras. Om det skulle finnas en odefinierad och oupptäckt motsättning mellan egna bevekelsegrunder och lagstiftningens intention kan man behöva studera närmare ifall den yttre eller inre effektiviteten påverkas negativt.

Det är viktigt att få miljönämnd, verksamhetsutövare och politiker att känna till miljö- inspektörernas och miljökontorets intention och syfte med deras arbete med miljö- tillsynen. För att uppnå detta måste det finnas en viss kunskapsbas, en samstämmig kompetens och man måste agera rättvist och ge alla lika behandling internt bland dem som arbetar med miljötillsynen. Få inspektörer vill ge verksamhetsutövare ”gräddfiler” bara för att man inom kommunledningen menar att ”företagaren har gjort så mycket för bygden”. Ibland finns det ett glapp mellan politiker och tjänstemän där båda grupperna upplever att de motarbetar varandra. Eftersom politiker eventuellt byts ut efter ett val, men även tjänstemän byts ut, är det viktigt att sträva efter en kontinuerlig dialog så att alla förstår vad miljökontoret gör och vad miljötillsynen syftar till och att vi alla är skyldiga att se till att följa miljöbalken. Om alla förstod hur miljölagstiftningen är tänkt och förstod tillsynens betydelse för miljön, myndighetsutövning och lagefterlevnad borde effekten synas både i effektiviserat arbetssätt och i miljön. Eftersom miljön är ett gemensamt ansvar och mål måste samsyn i samhället i stort, inte bara inom miljötillsynens aktörer, vara ett ledord. Hur detta ska komma till stånd måste undersökas närmare, bl.a. genom att studera effekterna av projekt som Tillsynsutveckling i Väst där man involverat olika yrkesroller (handläggare, inspektörer, administratörer, informatörer etc.) på kommuner och länsstyrelser som på olika sätt kommer i kontakt med miljötillsynen (Tillsyns- utveckling i Väst 20121210).

En kommentar från en inspektör om mötet mellan inspektör och VU: ”Det är ett

annorlunda möte, det är ’avmänniskofierat’, det ska vara korrekt”. Det är roller som möts kring en lagstiftning som gemensamt har att se till att lagen efterlevs. Om man aktivt gör skillnad på roll och person är det lättare att ta sig bort från att personkemin inte fungerar i kommunikationen och agera korrekt. I vissa fall kan man använda sig av de olika roller som finns inom kontoret för att uppnå ett visst syfte på mest effektiva sätt. Miljöchefen

inspekterar och hur bedömningarna ser ut, man ska vara trevlig och försöka vara tillmötesgående och förstå problematiken från verksamhetsutövarens synvinkel och samtidigt följa lagen. Man ska respektera verksamhetsutövarens kunskap. Man kan lära sig hur man uppträder mot och bemöter olika personer eller organisationer som exempel- vis verksamhetsutövare, politiker eller privatpersoner. Ibland kan det finnas anledning till att man arbetar på olika sätt gentemot verksamhetsutövare, t.ex. blir det skillnad i

arbetssätt och bemötande gentemot dem som vill göra rätt och ”strulputtarna”, som en miljöchef uttryckte det. Det viktigaste är att alla ska uppträda professionellt i alla

situationer där man utövar sin profession. Därför är det viktigt att ta reda på och skapa en gemensam bild av vad ”professionellt” innebär i olika situationer. Att t.ex. inspektera tillsammans två och två emellanåt kan vara värdefullt för att lära sig praktiska hand- havanden, bemötande och detaljkunskap av varandra, samt att hantera knepiga eller hotfulla situationer. Den gemensamma inspektionen ger också en grund för att diskutera frågor om beslutsfattande, bemötande, professionalism, datainsamling, lagstöd, väg- ledning etc., vilket medför en ökad samsyn.

En miljöchef beskrev att när en inspektör t.ex. har med sig en miljöinspektörspraktikant ut på inspektion finns det anledning att berätta varför inspektören gör som den gör i samma stund som inspektören gör det för att praktikanten ska förstå och lära. Det medför att i samma stund kan även verksamhetsutövaren få en inblick i inspektörens perspektiv på tillsynen och eventuellt också en djupare förståelse för vad tillsynen syftar till. Verksamhetsutövaren kan förstå varför dialogen förs på ett visst sätt eller varför ett visst moment måste gås igenom. Praktikanten får sedan på kontoret fylla i en inspektions- rapport som gemensamt gås igenom för att denne ska få möjlighet att lära sig och öva sig. Hela den processen blir en överföring av ett slags professionalism. Det här är inte ett formaliserat eller kanske ens diskuterat sätt på vilket ett professionellt bemötande eller professionalism överförs. Alla de sätt på vilka man delar med sig av sina erfarenheter är en integrerad del av arbetet men inte alltid en tidsmässigt planerad del och sällan beskriven i termer av professionalism eller effektivitet, trots att det handlar om en inre effektivitet, dvs. att göra saker rätt.

Samtalet, såväl talet som lyssnandet, är fundamentalt för att få reda på hur mycket verksamhetsutövaren vet om miljölagstiftningen och sitt eget ansvar, samt vad denne aktivt gör för att förbättra sitt eget miljöbeteende för att närma sig lagstiftningens syfte och mål. Samtalet handlar om att nå ett specifikt mål på effektivast sätt. Därför behöver miljöinspektören vara klar över hur de målen ser ut, vilka mål miljökontoret har med sin verksamhet, men också vilka mål Sverige nationellt har med sin miljötillsyn och vilka konsekvenser det får i den enskilda tillsynen. Viktiga frågor inför samtal är: Vad vill inspektören uppnå med samtalet och hur kontrollerar inspektören att det den vill uppnå har uppfyllts? Hur engageras verksamhetsutövaren i måluppfyllelsen?

verksamhetsutövaren ställer och hur det ser ut hos denne för att förstå vad denne känner till om lagstiftningen och vad tillsynen syftar till (se vidare resonemang om professionellt seende i kapitel 6 och motiverande samtal i kapitel 8). Ibland gör verksamhetsutövaren rätt men känner inte till juridiken och anledningen bakom detta. Det innebär att verksamhetsutövaren kan ha koll rent praktiskt och göra rätt, men inte vet vad det hela syftar till. Det i sin tur gör att man som tillsynsmyndighet bör fortsätta fokusera på kontroll för att säkerställa att lagen efterlevs och fortsatt informera i syfte att få verksamhetsutövaren att förstå intentionerna bakom tillsynen och lagen.

Om alla inspektörer fick utbilda sig i metoder för bemötande och samtal torde det alltså effektivisera tillsynen givet att inspektören i samtalet kan förstå hur väl verksamhets- utövaren förstår miljöbalkens och tillsynens intentioner och förstå hur verksamhets- utövaren planerar möta dessa intentioner. Inom EMT har vi utforskat motiverande samtal (MI) som en metod för bemötande och samtal i miljötillsynen, men även andra metoder för t.ex. konflikthantering eller metoder för synliggörandet av individen i inspektörsrollen skulle kunna stötta inspektörerna i deras profession. Det skulle kunna påverka den inre effektiviteten, dvs. att göra saker rätt, så till vida att man använder en beprövad samtals- metodik vid inspektion och i möten med verksamhetsutövaren som gör att man eventuellt kan mäta en ökad förståelse för miljöbalkens och tillsynens intentioner över tid.