Iréne Lindén
Bakgrund
I Sölvesborgs kommun finns en central elevhälsa, Stödenheten Skanslyckan. Skanslyckans uppgift är att stödja barn och deras föräldrar, enskilda pedago-ger, arbetslag, förskolechefer och rektorer genom att bidra med spetskompe-tenser och insatser kring barns hälsa, lärande och utveckling. På Skanslyckan arbetar psykologer, specialpedagoger och jag som är tal- och språkpedagog, tillika språk-, läs- och skrivutvecklare i kommunen.
I min yrkesroll och mitt uppdrag som språk-, läs- och skrivutvecklare ska jag bidra till ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete ifråga om språk- och kunskapsutvecklande undervisning som främjar alla barns och elevers språk-liga och kommunikativa utveckling. Sådant kvalitetsarbete finns beskrivet i Skolverkets stödmaterial Språk-, läs- och skrivutvecklare – en resurs för ökad kvalitet i undervisningen (2013).
I Sölvesborgs kommun finns sedan 2010 en av Barn- och utbildnings-nämnden fastslagen handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling. I planen fokuseras framför allt på fonologisk medvetenhet, avkodningsför-måga och läsförståelsestrategier. Samtalets betydelse för kunskapsutveckling samt förmågan att skriva texter omtalas endast i liten utsträckning. De ut-gjorde därför områden som behövde studeras för att kunna införlivas i hand-lingsplanen.
Gjems (2011) skriver i Barn samtalar sig till kunskap om hur viktigt det är för alla i vår tids samhälle att delta i samtal för att tillägna sig kunskap. Hon menar att dialogens betydelse för barns och ungdomars lärande inte har tagits upp särskilt mycket i lärarutbildningarna och därför inte heller före-kommer i så stor utsträckning i våra förskolor och skolor. När Sölvesborgs kommun fick möjlighet att delta i Skolverkets och Linnéuniversitets satsning Språk i alla ämnen för alla elever, blev därför den övergripande titeln för projektet ”Samtalet som redskap i lärande och utveckling”.
En projektgrupp bestående av fem verksamma lärare och mig som pro-jektledare bildades i november 2013. I projektgruppen fanns lärare från för-skola, förskoleklass, lågstadium, mellanstadium och särskola.
Vår ambition var att prova samtalets möjligheter och betydelse i flera ämnen och tillsammans med barn i olika åldrar. I det här arbetet ville vi med hjälp av framför allt samtal ge barnen möjlighet att koppla ihop sina
var-dagskunskaper och tidigare erfarenheter med ny kunskap. Vi utgår från att samtal ökar barns delaktighet i lärandeprocessen och att samtal kan kopplas både till kunskaps- och demokratiuppdraget i Lgr 11. Palmér (2010) uttryck-er behovet av demokratiska samtal i Muntligt i klassrummet om tal, samtal och bedömning på följande sätt:
Varje elev borde i skolan få erfarenheter av att bli lyssnad på, förklara sig, förhandla sig fram till en kompromiss o.s.v. Sådana erfarenheter av goda, demokratiska samtal i klassrummet ger i sin tur förutsätt-ningar för eleven att också utanför skolan delta i samhällets demokra-tiska processer – i föreningsliv, på arbetsplatser, i samhället. (Palmér 2010:11)
Att muntligt beskriva, förklara och återberätta för att förstå har vi sett som en central aktivitet i det här projektet. Genom att börja i det muntliga samtalet kan vi lättare upptäcka olikheter och variationer i barnens språkliga, sociala och kulturella samt kognitiva och kunskapsmässiga förutsättningar. Därmed har vi också på ett mera medvetet sätt kunnat möta varje barn utifrån vars och ens förutsättningar och kompensera och jämna ut olikheterna, vilket är ett av skolans uppdrag för att åstadkomma en likvärdig utbildning (Lgr 11 och Lgrsä 11). Vi tror också att barnens muntliga resonerande kan hjälpa dem att formulera sig i olika skriftliga textgenrer.
När vi startade projektet antog vi att en medveten satsning på det munt-liga samtalet också skulle öka barnens delaktighet i lärprocessen. Lärarnas uppfattning är att under projektet har flera barn varit språkligt aktiva och engagerade i det egna lärandet än tidigare. Iakttagelserna utgår från ett för-ändrat och mera medvetet arbetssätt hos pedagogerna själva.
Det har varit viktigt för oss att dokumentera och reflektera för att synlig-göra och förtydliga vårt arbete både muntligt och i skriven text. Gruppen har träffats flera gånger under projekttiden för att utbyta erfarenheter och disku-tera vars och ens pågående arbete. Samarbetet med kollegor har betytt mycket för att hitta vägar att föra arbetet framåt, men även för att dela med sig och inspirera andra att starta liknande språkutvecklande arbeten. Det kollegiala lärandet har fått en möjlighet att utvecklas. Vi har också haft stort stöd från Linnéuniversitetet.
Varje lärare i projektgruppen har gjort en analys och bedömning av ut-vecklingsbehov inom sin verksamhet gällande samtalet i kommunikationen med barnen med olika samtalsgenrer representerade.
Carina Olsson är förskollärare och arbetar med de allra yngsta barnen i kommunens största förskola. Förskolan är Reggio Emilia-inspirerad och har haft kommunikation som gemensamt tema för hela förskolan under läsåret. Carina har arbetat med ett fördjupat sagoprojekt.
Madlene Persson är förskollärare i förskoleklass i Havelidens skola. Hon har utvecklat arbetet med sagor för att med utgångspunkt i cirkelmodellen ge eleverna redskap att bygga upp en berättelse med inledning, handling och avslutning. Eleverna i förskoleklassen har också tillgång till skrivplattor.
Ann-Sofie Larsson, som är specialpedagog, har tillsammans med grund-skolläraren Mia Persson-Apelros använt samtalet i ämnet matematik i års-kurs fyra i Norje skola. De har tillsammans med sina elever prövat olika matematikspel och laborationer där eleverna fått pröva hypoteser, samtala, reflektera och dokumentera sitt arbete.
Linda Kullberg är grundskollärare och arbetade under projekttiden på grundsärskolans högstadium i Mjällby. Hon arbetar med elever som har en lindrig utvecklingsstörning och som läser ämnen enligt läroplanen för grund-särskolan (Lgrsä 11). I sin klass har hon prövat att arbeta med samtal med inspiration från story-line.
Katarina Asper är lågstadie- och förstelärare i svenska och arbetar på Möllebacksskolan. Katarina har inte haft möjlighet att skriva om sitt arbete, men hon har arbetat systematiskt med muntlighet i sin klass. Två lektioner per vecka har eleverna fått arbeta målmedvetet med att tala, lyssna och sam-tala.
Förskolans, grundskolans och grundsärskolans styrdokument har utgjort en självklar bas för vårt arbete. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspek-tiv som till stora delar bygger på Lev Vygotskijs teorier. Teorierna finns beskrivna och förklarade i bland annat Tänkande och språk (Vygotskij 1999) och Vygotskij i praktiken av Leif Strandberg (2009). Betoningen ligger på kulturens och det sociala sammanhangets samt samspelets betydelse för kun-skapsutveckling, tänkande och språkutveckling. Barnet lär sig i samarbete och gruppaktiviteter och genom att bli handledd av läraren i förskolan eller skolan. Vygotskij betonar även betydelsen av relationen och dialogen mellan läraren och barnet, vilken är en förutsättning för att undervisningen ska kunna vara individanpassad (Strandberg 2009).
Vi i projektgruppen har använt litteratur som vi fått i samband med att vi blev antagna till kompetensutvecklingssatsningen och litteratur som direkt anknyter till vårt temaom samtal i olika ämnen och för olika åldrar. Nya Språket lyfter! (Skolverket 2012) liksom arbetsmaterialet Uppdrag språklyft (Berg m.fl. 2011) har också varit till stor nytta och glädje i det här arbetet.
Som tal- och språkpedagog, språk-, läs- och skrivutvecklare och lärare har vi ett stort ansvar att se till att alla barn ges möjlighet att uttrycka sina egna tankar och åsikter. Vi ansvarar även för att ge eleverna tillgång till ett kunskapsrelaterat språk, det språk som används i skolan. Ett sätt att nå ut i verksamheten och få till stånd förändring, har varit att bilda ett lokalt nätverk med representanter från Sölvesborgs kommuns förskolor och skolor. Vi som varit med i detta utvecklingsprojekt kan utifrån våra erfarenheter förhopp-ningsvis inspirera och motivera våra kollegor till fortsatt utvecklingsarbete.
Syftet med det lokala nätverket är också att öka samverkan mellan skolor och förskolor. Andra möjligheter att nå ut till pedagogerna i kommunen är genom kompetensutvecklingsdagar, studiecirklar och pedagogiska träffar. Förhoppningen är att dessa insatser även stödjer det kollegiala lärandet, där pedagogerna tillsammans får möjlighet att reflektera över, analysera och utvärdera sin undervisning.
I följande fyra artiklar presenterar lärarna sina projekt.
Referenser
Berg, Elisabeth, Hagberg-Persson, Barbro, Lagrell, Kerstin & Sköld Holm, Majken (2011). Uppdrag språklyft 1. Stockholm: Natur & Kultur.
Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur. Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011).
Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Lgrsä 11. Läroplan för grundsärskolan (2011). Stockholm: Skolverket. Palmér, Anne (2010). Muntligt i klassrummet Om tal, samtal och
bedöm-ning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2012). Nya Språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1–6. Stockholm: Skol-verket.
Skolverket (2013). Språk-, läs- och skrivutvecklare - en resurs för ökad kva-litet i undervisningen. Stockholm: Skolverket.
Strandberg, Leif (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusk-lappar. Lund: Studentlitteratur.