Samverkan med näringslivet i investeringsfrämjandet

I dokument Översyn av myndighetsstrukturen för Sverige-, handels- och investeringsfrämjande (sidor 36-40)

Sweden inte ut några avgifter. I extremfallet kan det uppstå situationer där Exportrådet och Invest Sweden har varsin monter på en internationell mässa, med varsin grupp av svenska företag som deltagare och med samma typ av ”match-making” med utländska företag i programmet, där en grupp av företag fått tjänsterna gratis och den andra har betalat för dem. Vid en sammanslagning kan och bör samma rutiner tillämpas vid samma slags aktiviteter vare sig det primära målet är export- eller investeringsfrämjande. Det öppnar möjligheten till viss avgiftsbeläggning även inom investeringsfrämjandet, något som efterlysts i konsultrapporten från Arthur D. Little (avseende

”after-care” tjänster) och Exportutredningen31.

3.6 Samverkan med näringslivet i investeringsfrämjandet

Den samverkan som skett sedan 1970-talet med näringslivet i exportfrämjandet har ansetts vara värdefull. Den har i flera statliga utredningar (se kapitel 5.2) till exempel ansetts bidra till en hög lyhördhet för företagens behov. Exportrådets styrelse utses till lika delar av regeringen och näringslivet. Invest Sweden

30 Invest in Sweden Agency, Remissvar 2008/150-1021.

31 ”Oberoende översyn av Sveriges export- och investeringsfrämjande åtgärder”, Arthur D. Little, 8 juni 2007, sid. 42, samt SOU 2008:90 ”Svensk export och internationalisering”, sid. 239.

Skälen för en sammanslagning Ds 2011:29

36

har ett insynsråd bestående av personer med näringslivsbakgrund men dess roll är svagare än en bolagsstyrelses. I en sammanslagen organisation kan näringslivets kompetens och kontakter komma till godo även i utformningen av investeringsfrämjandet.

Det är inte självklart vad som är ett bra investeringsfrämjande. Även om det sällan är negativt att utländska företag skapar sysselsättning och tillför kapital till den svenska ekonomin, så är det inte självklart att alla investeringar är lika värdefulla. De länder som har studerats i denna utredning värderar alla de utländska investeringarna utifrån den sysselsättning de skapar, främst inom kunskapsintensiva yrken.

Det är en idag utbredd uppfattning att mogna industrialiserade länder inte kan konkurrera med låglöneländer om enklare tillverkning, utan istället måste se till att behålla och utveckla kunskapsintensiva verksamheter med stort förädlingsvärde.

Globaliseringsrådet lyfter särskilt fram betydelsen av att huvudkontor förläggs i Sverige då de skapar många kvalificerade arbetstillfällen och även skapar en efterfrågan på andra kvalificerade tjänster lokalt (finansiering, konsulter, transporter med mera)32.

Sverige prioriterar liksom andra jämförbara länder investeringar som leder till att forskning och utveckling förläggs i landet. Prioriteringen är dock inte självklar. Om Sverige har brist på kvalificerad arbetskraft såsom civilingenjörer och forskare inom teknik och biomedicin så kanske problemen förvärras om fler utländska företag kommer hit och konkurrerar om dem? Om globaliseringen leder till att enklare produktion slås ut i Sverige så blir risken för långvarig arbetslöshet störst bland lågutbildade. Skulle det kunna tas som skäl för att lågkvalificerade arbetstillfällen borde prioriteras i investeringsfrämjandet snarare än högkvalificerade?

Alla kunskapsintensiva investeringar är heller inte riskfria.

Storbritannien har länge prioriterat sin finanssektor i

32 Ds 2009:21 ”Bortom krisen – Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin”, sid. 58-59.

Ds 2011:29 Skälen för en sammanslagning

investeringsfrämjandet och näringspolitiken. Under finanskrisen drabbades landet särskilt hårt delvis till följd av sektorns stora betydelse i den brittiska ekonomin. UK Trade & Investment har därför minskat främjandet av investeringar i finanssektorn och istället ökat insatserna mot investerare i den producerande industrin. Risken finns också att vad som verkar vara en forskningstung investering i själva verket består i att ett svenskt patent köps upp och det svenska bolaget avvecklas.

Det är inte heller självklart att en utländsk investering ger de resultat man hoppats. Ingen kan förutse om det utländska företaget kommer att bli framgångsrikt i Sverige, än mindre hur det kommer att uppfattas av kunder, leverantörer, konkurrenter och fackliga organisationer.

Det är i förlängningen ett politiskt val vilka sektorer och verksamheter som ska prioriteras. Även om det finns skäl att tro att Sveriges komparativa fördelar finns i vissa särskilda sektorer så är det svårt att pricka in dem. Den traditionella svenska verkstadsindustrin har visat en stor förmåga att ständigt förnya sig med mer sofistikerade och kunskapsintensiva varor och tjänster. Varvsindustrin misslyckades med att göra samma sak på 1970-talet.

Staten bör ha en fortlöpande dialog med näringslivet om vad som är de bästa utländska investeringarna för Sverige, och om de bästa metoderna för att locka dem hit. Exportrådets modell med en styrelse där staten och näringslivet utser lika många ledamöter möjliggör en sådan dialog även på det operativa planet. Likaså skulle det möjliggöra att näringslivets kontaktnät i utländska företag, där det anses vara lämpligt, kan komma investeringsfrämjandet till nytta. En sådan samverkan förutsågs redan 1994 i propositionen om inrättandet av Invest Sweden33.

33 Proposition 1994/95:100 bilaga 13, sid. 15-16.

Skälen för en sammanslagning Ds 2011:29

38

3.7 Gemensamma rutiner för övervakning av statsstödsreglerna

EU:s statsstödsregler avser alla insatser av ekonomisk natur med offentliga medel som medför fördelar för enskilda företag, grupper av företag eller branscher. Statsstöd föreligger om stödet ges med offentliga medel, gynnar vissa företag, medför snedvridning av konkurrens och påverkar handeln mellan medlemsländerna. Driftstöd är i huvudsak förbjudet. Stöd till investeringar eller enstaka insatser som kan bidra till företags

”språngvisa” utveckling är i vissa fall tillåtna, till exempel stöd till forskning och utveckling, investeringar i små och medelstora företag, miljöförbättrande åtgärder, utbildning av anställda samt sysselsättningsskapande åtgärder. Vidare tillåts stöd till vissa mindre utvecklade regioner som utpekas av EU-kommissionen.

Stöd som överskrider nivån för ”försumbart stöd”, idag 200 000 euro, ska anmälas till EU-kommissionen. Statsstödsreglerna gäller oberoende av om det aktuella företaget är registrerat i samma land som den stödjande statliga myndigheten eller ej. Det centrala är om det påverkar konkurrensen och handeln mellan EU-länderna.

Invest Swedens arbete har utvecklats i riktning mot en allt närmare rådgivning till utvalda utländska företag. Rådgivningen avser investeringsmöjligheter såsom strategiska partnerskap, fusioner och uppköp eller konkreta förslag om lokaler och råd i etableringsfrågor. Insatserna kan även innefatta ”match-making”

mellan utländska investerare och svenska företag som söker en utländsk partner. Invest Sweden tar inget betalt för denna rådgivning. Myndigheten har ingen timredovisning av den typ som Exportrådet har, och ingen uppskattning görs av värdet av medarbetarnas tid.

Det kan finnas lägen när statstödsaspekter bör has i åtanke även i investeringsfrämjandet. Samarbetet med svenska företag i syfte att para ihop dem med utländska investerare innebär potentiellt en subventionerad tjänst. Likaså kan samarbetet med en utländsk investerare likna företagsspecifik rådgivning av en

Ds 2011:29 Skälen för en sammanslagning

sort som privata konsulter, banker, advokater och revisorer erbjuder. I sådana lägen bör även investeringsfrämjandet ha rutiner för övervakning av att inte gränsen för ”försumbart stöd”

överträds.

I regeringens riktlinjebrev till Exportrådet anges det att verksamheten ska utföras inom de ramar som anges i EU:s statsstödsregler. Exportrådet har upprättat mekanismer för att säkerställa att dessa gränser inte överskrids. Inga motsvarande mekanismer finns i Invest Sweden. Den utveckling som har skett inom investeringsfrämjandet motiverar dock att sådana mekanismer införs. Vid en sammanslagning av de båda organisationerna kan Exportrådets timredovisning, timpriser och övriga mekanismer användas även i den investeringsfrämjande verksamheten.

I dokument Översyn av myndighetsstrukturen för Sverige-, handels- och investeringsfrämjande (sidor 36-40)