som förväntas lösa sig med tiden. Växeln och hemsidan omnämns som viktiga för att veta vem på Natur vårds verket som har kunskap och ansvar inom en specifik fråga. Omsättningen av personal på Natur vårds verket leder till att det inte blir så upparbetade kontakter. En av de intervjuade menar också att ”med
egna erfarenheter minskar behovet av kontakt med Natur vårds verket, jag har mer kontakt med grannlänen”.
”Natur vårds verket har gjort många helt fantastiska handböcker”, de är
värdefulla komplement. Hemsidan uppges vara väldigt bra i de flesta all- männa frågor inom tillsyn och prövning, även FAQ (frequently asked ques- tions) nämns som ett bra redskap. Tillsynsvägledningsplanen omnämns av vissa som bra, av andra har den gett upphov till nya frågor, bland annat vilken status den har. Natur vårds verket upplevs vara lite långt från verklig- heten, därför är det också viktigt att det finns personer på Natur vårds verket som har erfarenhet av praktisk tillsyn. Det upplevs underlätta samverkan.
Det är positivt att föreskriftsändringarna kommer ut till Läns styrelsen, eftersom Läns styrelsen har en daglig kontakt med företag och kan se problem och möjligheter på ett annat sätt. Snabbremisser är bättre än inga alls.
ERFARENHET AV KONTAKTER MED NATUR VÅRDS VERKET
Det upplevs finnas en otydlighet inom Natur vårds verkets organisation sedan omorganisationen. En av de intervjuade tar avfallssidan som ett exempel, där det upplevs vara oklart vem det är som kan deponiförordningen, vem som är duktig på avfallsförordningen etcetera. ”Varje gång jag ställer en fråga blir
den väldigt stor, den handläggare jag pratar med först kan inte svara, perso- nen kan inte de juridiska bitarna och de är ju det vi på länen behöver, det är ett brutalt tapp på deponifrågor.” Inom vissa områden, där samma kontakt-
personer finns kvar som innan omorganisationen så upplevs stödet vara lika bra. Goda exempel som nämns är luftkvalitet och köldmedia.
Det händer att det kan ta tid att få svar från Natur vårds verket, och att de intervjuade har blivit bollade mellan olika personer. Kvaliteten på svar är dock klart viktigare än tiden, det gör inget om svaret kommer en timme eller två dagar senare ”är det jättebråttom får man vara tydlig med det”. En av de intervjuade upplever att Natur vårds verket är svårtillgängligt att ”de gömmer
sig”. Personlig kontakt lyfts även här som väldigt viktig: ”Det är enklare att ta kontakt efter en träff.”
Generellt tycker de intervjuade att de blir trevligt och bra bemötta och att det finns en god vilja i samverkan mellan myndigheterna. Av dem som har intervjuats lyfts särskilt kontakterna med Natur vårds verkets jurister som posi- tiva.
UTVEcKLING OcH ÖNSKEMÅL
Liksom inom naturvårdsområdet så lyfter handläggarna inom miljöskydd behovet av utveckling och ger önskemål om ytterligare stöd inom olika områden. Nedan följer vilka områden det gäller.
• Hjälp med prioritering av tillsyn och tillsynsvägledning genom vägledning kring vad som är stort och vad som är smått. Till exempel inom miljö- målet Ingen övergödning. ”Vad får mest miljönytta utifrån allt som ska
göras? Så att man inte bara gör det som är lätt, till exempel enskilda avlopp. Kanske är det mer miljönytta att reda ut alla U-verksamheter, de får ske men ändå inte, det är en stor gråzon.”
• Det är komplext att prata om tillsyn, det är många områden. Det krävs såväl djup som bred kunskap och att kunna argumentera och motivera bakgrunden till ett visst beslut, så det blir förståeligt. Det handlar mycket om bedömning mellan olika områden. Därför är exemplen där Natur- vårds verket har yttrat sig viktiga och efterfrågas i större utsträckning. • Inom tillsynsvägledning så finns olika önskemål; satsa på hemsidan och
var tillgängliga för de svåra tolkningsfrågorna på telefon. Tydligare handböcker och allmänna råd, med mer handfasta, konkreta råd och exempel, bland annat inom dagvatten och U-verksamheter. Handböcker, branschfakta, specialrapporter är viktiga material och verktyg att upp- datera. Handläggarträffar är bra, det är viktigt att få ett ansikte på vissa handläggare, det gör det enklare att ringa.
• Det är önskvärt att Natur vårds verket deltar mer aktivt i prövnings- processer och samråd.
• Natur vårds verket har mer fokus på det internationella arbetet, men vilken är kopplingen till länsstyrelsernas arbete, där saknas en tydlighet.
”Vilken är vår del av det som krävs från EU? Hur kopplas det ihop?”
• Mer samarbete kring kurser och utbildning. Eftersom det är hårda bespa- ringskrav vore det bra med regionala utbildningar ibland, som Natur- vårds verket kan närvara vid. Ibland är utbildningarna mer information än kommunikation på grund av ett pressat schema, men oftast är diskus- sionerna och dialogerna mer lärorika än föreläsningarna. Det ger mer att prata tillämpning, exempelvis kan man bjuda in en kommun som arbetat med den specifika frågan som utbildningen berör. Det är bra att skicka ut materialet i förväg. Oftare förekommande endagarskonferenser ges som förslag.
• Bra om det kan vara stabilt på Natur vårds verket ett tag, så alla kan hitta sina roller och läsa in sig och få en känsla av vad vi har för bekymmer ute i landet.
• Det är små resurser inom vatten och avlopp. Inom ett par år kommer alla reningsverk att omprövas, då kommer det behövas stöd från Natur vårds- verket att delta i de processerna. ”Natur vårds verket är involverat i många
internationella processer som vi inte känner till eller ser någon koppling till när det gäller vår verksamhet.”
• Bättre samordning när system ska byggas, som till exempel SMP (Svenska Miljörapporteringsportalen), så länsstyrelserna får mer nytta av systemen. Det är inte alltid att det som ska rapporteras till Natur vårds verket är av intresse för länsstyrelserna, vilket inte är något problem, men man önskar få möjlighet att tycka till och lägga till uppgifter som kanske är av intresse för länsstyrelserna, men inte självklart för Natur vårds verket.