• No results found

SAMVERKAN SOM PÅVERKAR VARDAGSARBETET Inom naturvårdsområdet anses Natur vårds verkets handböcker vara bra De är

In document Roller, ansvar och förväntningar (Page 60-65)

tydliga och upplevs som enande. Dock behöver en del handböcker uppdateras, bland annat handboken om biotopskydd68. Även tillsynsvägledningen i form

av frågor och svar på Natur vårds verkets hemsida är bra. En fråga som lyfts kring handböckerna är samordningen av dem: ”Hur stämmer Natur vårds-

verket av sina handböcker och råd gentemot de dömande myndigheterna? Vi tycker att de råd vi får från Natur vårds verket är att vi ska vara otroligt ambi- tiösa, vi ska anmäla varje misstanke om miljöbrott, men åklagarmyndigheten

68 Sedan intervjuerna genomfördes har Natur vårds verket publicerat en ny handbok om biotopskydd (Handbok 2012:1).

lägger ner allting. Där finns en diskrepans. Har Natur vårds verket något krav på sig att stämma av mot rättpraxis när de tillsynsvägleder?”, undrar en av

de intervjuade, som själv aldrig varit med om att en anmälan har lett till en fällande dom. Generellt anses det även vara bra med erfarenhet av arbete på en länsstyrelse om man jobbar med tillsynsvägledning på Natur vårds verket, liksom det är bra med kommunal erfarenhet om man jobbar på Läns styrelsen.

Handläggarträffarna som genomförs, dels i ämnesområden, dels natur- vårdshandläggarträffen, beskrivs av de intervjuade handläggarna som väl- digt viktiga och värdefulla. Den nationella naturvårdshandläggarträffen upplevs kunna vara lite spretig, men kontakten uppskattas mycket. Att träf- fas och ”få ett ansikte på folk” har en stor betydelse för en god samverkan. Handläggarträffar inom artskyddsområdet skiljer ut sig som ett område där ett tydligare ledarskap från Natur vårds verket efterfrågas: ”Jag vill känna att

här är Natur vårds verket, vi är ansvariga, vi vet vad vi sysslar med och det här tycker vi att ni behöver veta. Jag vill ha tydligare vägledning.” Generellt får

Natur vårds verket gärna vara mer aktivt på handläggarträffarna. En gång per år och ämnesområde är ett bra tidsspann mellan träffarna, det beror på hur mycket som händer inom området. Specifikt efterfrågas en ny handläggarträff för Natura 2000-området, eftersom det var länge sedan sist.

Miljösamverkan Sverige lyfts som en viktig del i samverkan mellan främst länsstyrelserna, men också mellan länsstyrelser och Natur vårds verket. Natur- vårds verket medverkar till exempel i ett projekt tillsammans med Miljö sam- verkan Sverige som handlar om att ta fram tillsynsplaner på ett likartat sätt inom naturvårdsområdet, vilket är bra. Inom ramen för Miljö samverkan Sverige finns en e-postgrupp som heter Naturvårdstillsyn. Dit kan handläggare och chefer skicka frågor och få svar, oftast av andra länsstyrelser. Det upplevs vara ett bra sätt att få en viss samsyn, ett bra forum för Natur vårds verkets vägledning och för att få en överblick av befintliga problem eller behov hos läns styrelserna.

Två områden som lyfts särskilt är allemansrätten och artskyddsförord- ningen. Natur vårds verkets jurist i allemansrättsliga frågor ger ett bra stöd.

”Det är väldigt knepiga frågor, tolkningar och avvägningar. Det är bra.”

Artskyddsförordningen är även den komplex och kanske framför allt väldigt strikt, vilket skapar problem: ”Vi kan få en tolkning av Natur vårds verket som

inte stämmer med lagen, bara för att lagen är så konstig och strikt. Då blir det nästan som att vi testar och så får det gå till domstolen så får de fixa praxis, vad det är vi ska följa sedan.”

Viss rapportering som länsstyrelserna ska göra till Natur vårds verket upp- levs som svår att förstå syftet med, till exempel rapporteringen om dispenser enligt art- och habitatdirektivet. Ett oklart syfte med rapporteringen anses kunna leda till en minskad acceptans och tilltro till densamma och risken är att rapporteringen utförs på ett sämre sätt. Ett exempel som ges är: ”Mallen

som ska fyllas i är helt absurd, vi ska rapportera in hur stor andel två snokar är av hela populationen och om metoden som använts är kanon, automat- gevär, pilbåge eller armborst.”

ERFARENHET AV KONTAKTER

De flesta lyfter att det har varit rörigt sedan Natur vårds verkets omorganisa- tion, vilket anses ha gått ut över den utåtriktade verksamheten. Upplevelsen är att personer som kunde en fråga bra har hamnat någon annanstans och ersatts av en person med mindre kunskap inom området: ”Det hände att jag

ringde till den förre ansvariga, eftersom jag fick bättre svar där.” Det upplevs

även vara många nyanställda och det framgår att det kan ta ett tag att hitta fram till rätt person och/eller få svar. Växeln lyfts som ett viktigt redskap för att hitta rätt, vilket förutsätter att växeln är insatta i frågor och vet vem eller var i organisationen som har ansvar för olika frågor. ”Det funkar bra när det

är inkörda kontakter, då är det lätt att ringa.”

Kontakterna mellan myndigheterna blir lätt personbundna, till exempel att ett sakområde kopplas till en viss person: ”Man kanske tänker att strand-

skydd, det är den här personen, och inte att handläggarna har olika roller, att den här ger vägledning inom ett område, medan den här ger råd inom det juri- diska.” Förslag som kommer upp för hur det skulle kunna förändras är dels

genom att alltid vara noga med att tala om vad man har för roll när man pre- senterar sig, dels att vara tydlig när ett mejl har skickats till fel funktion. Att upplysa om att så är fallet, vem mejlet istället ska till och varför – ”så gör man

rätt nästa gång”.

En av de intervjuade upplever att anställda på Natur vårds verket inte alltid har pratat ihop sig internt. Som exempel nämns naturreservat där en grupp bildar naturreservat, en förvaltar och en har ansvar för tillsynen: ”Det leder

till att det ofta blir spretiga svar.” Detsamma gäller för den fastighetsförvalt-

ning som Natur vårds verket ansvarar för. Det varierar om de intervjuade vet hur de ska gå vidare i en fråga efter att haft kontakt med Natur vårds verket. UTVEcKLING OcH ÖNSKEMÅL

De önskemål och utvecklingsbehov som framkommer i intervjuerna med naturvårdshandläggare handlar främst om närmare och tydligare kontakter med Natur vårds verket samt behov av stöd i prioritering av tillsyn och åter- koppling på beslut. De kan sammanfattas i följande punkter:

• Personkontinuitet är viktigt och en bra struktur som stöd, att enbart bygga på personligt engagemang är för sårbart. I de komplexa områden som myndigheterna samverkar inom är det inte bra med tillfällig perso- nal. Kompetensen behöver byggas upp, och det underlättar för att kunna bygga nätverk. För att minska sårbarheten är det också viktigt med flera personer som arbetar med en sakfråga, så arbetet inte blir avhängigt en person.

• Någon slags kartläggning av vilken kompetens som finns inom myndig- heterna vore bra, kanske som ett samordningsuppdrag att uppdatera varje år. Det finns så mycket kunnigt folk, en sådan sammanställning skulle vara mycket värd.

• Tydliga kontaktpersoner. De som jobbar med olika ämnesområden skulle kunna presentera sig via e-post till exempel, lite enkelt med en bild. Annars vet man inte vem man pratar med. Träffar är bra.

• Miljösamverkan Sverige kan användas mer, där kan Natur vårds verket delta och komma med förslag på projekt som myndigheterna kan jobba med tillsammans. Det är ett bra forum för att öka samverkan. Det vore bra om Natur vårds verket hade en större roll i Miljösamverkan Sverige. • Många av kontakterna sker i mejlgrupper, det skulle vara bra om Natur-

vårds verket är mer aktivt och deltar där. Det är ett bra forum att vara aktiv inom.

• Bra att Natur vårds verket ansluter sig till Lync, det underlättar att ta kontakt.

• Ett förslag är att skriva en enklare typ av nyhetsbrev inom de olika sakområdena, för att få en kontinuitet i vad som händer inom området i ett vidare perspektiv.

• Det vore bra med en hint från Natur vårds verket vad länsstyrelserna ska satsa på i tillsyn ”eftersom vi inte har så mycket resurser”. Det är svårare med prioritering av tillsyn inom naturvården, det är inte lika tydligt vad som ska tillsynas där. Det skulle behöva konkretiseras.

• Det mesta av tillsynen styrs av anmälningar från allmänhet, ”vi har

väldigt lite planerad tillsyn inom skyddade områden”. Det skulle vara ett

bra ämne för en handläggarträff. Natur vårds verket skulle kunna enga- gera sig mer i träffarna, vara mer drivande.

• Mer tillsynsvägledning inom Natura 2000-området med en tätare åter- koppling än idag, då det inom det området finns otydligheter.

• Natur vårds verket granskar länsstyrelsernas beslut, men det sker ingen återkoppling på besluten. Om Natur vårds verket ser saker som inte är bra önskas en hint om det av länsstyrelserna för att kunna förbättra längs vägen. Överklagan av beslut är ett bra sätt att vägleda. En återkoppling i ett sådant konkret fall skulle kunna vara till hjälp, som ett lärande exem- pel att diskutera vid exempelvis handläggarträffar, eller på hemsidan? Det behöver inte vara över varje beslut, huvudsakligen de dåliga och någon form av årsrapportering.

• Information om vägledande domar. Webbhandböcker bör prioriteras, där man kan lägga in exempel på domar.

• Naturvårdshandläggarträffar är väldigt värdefulla, kanske kan Natur- vårds verket gå in med mer stöd.

• Mer diskussioner på de nationella träffarna. Med utgångspunkt i gene- rella frågor kan man komma in på specifika frågeställningar och få höra hur andra län ser på saken och hur Natur vårds verket reagerar på det.

miljöskydd

Inom miljöskydd har de intervjuade handläggarna ansvar inom bland annat tillsyn, prövning och tillsynsvägledning inom miljöfarlig verksam- het och förorenade områden. Några arbetar som miljösakkunniga till

miljö prövnings delegation och miljööverdomstol och har ansvar inom miljö- övervakningsfrågor. Samtliga har arbetat minst sju år med samma eller lik- nande frågor inom Läns styrelsen. Den kontakt de uppger att de har med Natur vårds verket är handläggarträffar, telefonsamtal och mejlväxling med handläggare och jurister samt att de hämtar information via Natur vårds- verkets hemsida. Två av dem upplever att de har mindre kontakt med Natur- vårds verket idag än tidigare.

ROLLER OcH ANSVAR

De intervjuade handläggarna inom miljöskyddsområdet upplever inte några direkta otydligheter vad gäller roller och ansvarsområden mellan myndig- heterna. Rollerna beskrivs som tydliga i form av att de är nationella eller regionala, vägledande (Natur vårds verket) eller som tillsynsmyndighet (Läns- styrelsen). Även vilken roller de olika myndigheterna har i möten med varandra upplevs i stort som tydliga. Den otydlighet som lyfts är främst i relation till andra myndigheter, till exempel Kemikalieinspektionen och i samordning och överlappning mellan Natur vårds verket och Havs- och Vattenmyndigheten. Som exempel nämns bland annat miljökvalitetsnormer för vatten i miljöfarliga verksamheter som en fråga som faller mellan de båda myndigheterna. Slutligen lyfts en otydlighet i vilken roll Natur vårds verket och länsstyrelserna har gentemot kommunerna: ”Det är inte otydligt i rollerna

mellan Natur vårds verket och Läns styrelsen, det är snarare svårt för kommu- nen att veta vilken skillnaden är mellan våra roller.”

Ansvarsfördelningen upplevs också i stort som tydlig, med hänvisning till att Miljötillsynsförordningen reglerar vem som ska utföra tillsyn och vem som ska tillsynsvägleda vem. ”Ansvarsrollen är tydlig inom Natur vårds verket,

man vet att det är jättebra med skriftliga vägledningar, de är jättebra på att publicera sådana.” Vissa vägledningar upplevs dock ta för lång tid innan de

kommer ut, men när de kommer ger de ett bra stöd. En viss otydlighet kopp- lad till Natur vårds verkets omorganisation lyfts även här. Ett skifte i fokus upplevs i Natur vårds verket tillsynsvägledning, att det främst ligger på lagstift- ning och inte på att vidta åtgärder. ”Natur vårds verket är bra på regelverket,

men hur ska vi hantera det i praktiken?”, är en fråga som ställs i en av inter-

vjuerna. Förändringen i rollen upplevs relativt tydlig: ”Det hänger ihop med

att Natur vårds verket inte har någon tillsynsroll längre, den kompetensen finns inte på samma sätt.”

Det framkommer i intervjuerna att skiftet i fokus innebär att man saknar spetskompetens hos Natur vårds verket, något som leder till en otydlighet i Natur vårds verkets roll: ”Vad är Natur vårds verket nu? Är det en administra-

tiv koordinator eller är det en spetskompetens som ska finnas där?” Till följd

av det menar en av de intervjuade att Natur vårds verket inte längre har en given roll inom prövning och tillsyn på samma vis som tidigare då ”Natur-

vårds verket hade en stab av kunnigt folk”. Ett exempel som lyfts är dagvat-

tensfrågor och kretsloppsfrågor. Inom det området finns kunskapsluckor och ett behov av samordning kring kunskap och hur den översätts till praktisk

tillämpning. Ett annat exempel är att ledningsnäten har kopplats bort från reningsverken och inte längre är en del av tillsynsobjektet, trots att samtliga län ville ha det samlat.

Det upplevs inte finnas några konflikter i samverkan mellan myndig- heterna. De har en förståelse för varandras roller. Olika åsikter och bedöm- ningar finns både inom och mellan myndigheterna. ”Jag skulle vilja säga att

konflikten inte finns mellan länsstyrelse och Natur vårds verket eller de andra statliga verken utan det har blivit ett bråddjup mellan de statliga myndig- heterna och domstolarna.” Det är något som upplevs ha kommit under senare

tid och härleds till det har varit en hel del svåra ärenden där Läns styrelsen och Natur vårds verket har varit eniga, men där mark- och miljödomstolen och Svea Hovrätt inte har varit eniga med Natur vårds verket och länsstyrelserna.

Slutligen omnämns att det är otydligt i framtagandet av statistik och upp- gifter, bland annat avfallsstatistik, till vem och vart uppgifter ska skickas. Det är många aktörer som vill ha in uppgifter och organisationen kring uppgifts- lämnande och statistik ser olika ut i kommunerna.

FÖRVÄNTNINGAR PÅ NATUR VÅRDS VERKET

Natur vårds verket förväntas vara den övergripande miljömyndigheten och ha en nationell överblick över hur kraven ser ut i landet och vad som är senaste rättspraxis: ”Inom de här frågorna säger man så här och det har gått upp

till miljööverdomstolen, så man har praxis och prejudicerande domar att hålla sig efter.” Men Natur vårds verket förväntas också bevaka de direktiv

där Sverige har åtaganden gentemot EU samt göra avvägningar mellan olika direktiv. Vidare förväntas Natur vårds verket ge svar på juridiska tolkningar:

”Om det är något som vi inte kan reda ut eller om det är någon komplika- tion eller något som blivit tokigt i lagstiftningen så förväntar man sig hjälp av Natur vårds verket.” Natur vårds verket förväntas även i sin tur lyfta frågan

högre om det skulle krävas en ändring i en förordning. Natur vårds verket för- väntas också ha en tydlig ståndpunkt, även om ståndpunkten är att det finns tolkningsutrymme: ”Då hoppas vi att svaret blir att här finns det tolknings-

utrymme och vi ska försöka arbeta för en förändring i förordnings- eller före- skriftstexten, så att tolkningsutrymmet försvinner.”

Det ligger i sakens natur att kommuner och länsstyrelser ibland har för höga förväntningar på Natur vårds verket, säger en av de intervjuade. De inter- vjuade anser att Natur vårds verket i det stora hela helt eller delvis uppfyller förväntningarna de har på myndigheten, men det finns utvecklingsområden. I intervjuerna framkommer en osäkerhet kring vilka förväntningar Natur- vårds verket har på länsstyrelserna, vilket bland annat härleds till att det inte är tydligt hur eller varför Natur vårds verket prioriterar som de gör.

FÖRUTSÄTTNINGAR I SAMVERKAN SOM PÅVERKAR VARDAGSARBETET

In document Roller, ansvar och förväntningar (Page 60-65)