Samverkansområde Luft Östergötland (SLÖ)

Östergötlands luftvårdsförbund

Östergötlands Luftvårdsförbund är en sammanslutning av företag, kom- muner, myndigheter och andra intressenter som påverkar luftmiljön eller har intressen i luftvårdsfrågor. Förbundet övervakar luftföroreningar och hur de påverkar miljön. Information och redovisning av under- sökningarnas resultat är viktiga delar av förbundets uppgifter. Verksam- heten fi nansieras genom avgifter från medlemmarna; för närvarande fi nns 50 medlemmar. Förbundets kansli fi nns på Länsstyrelsen i Öster- götland.

Samverkansområdet

Samverkansområdet bildades våren 2008. Förutom Länsstyrelsen med- verkar tolv av länets tretton kommuner. I området bor cirka 425 000 invånare.

Samverkan mellan kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter kan effektivisera arbetet för att kontrollera miljökvalitetsnormerna, inte minst därför att föroreningskällor påverkar luftkvalitet inom stora områden som kan omfatta fl era kommuner. Samverkansområdet ska även rationalisera och underlätta för kommunerna att uppfylla kra- ven i lagstiftningen. Samverkan kan också ge ekonomiska fördelar, då kommunerna kan minska sina kostnader för kontrollen. Vissa kom- muner uppfyller lagens krav på egen hand men har ändå valt att delta i samverkansområdet och bidrar på så sätt till övriga kommuners kon- troll. Öster götlands tre största kommuner, Norrköping, Linköping och Motala, genomför till exempel sedan tidigare indikativa och kontinuer- liga mätningar av olika luftföroreningar.

Inom samverkansområdet i Östergötland fi nns en arbetsgrupp med fyra personer från kommunerna Linköping, Norrköping och Mjölby samt Länsstyrelsen som även fungerar som samordnare. I samverkans- området har varje kommun kontroll på sin luftkvalitet genom modell- beräkningar. Dessutom genomförs kontinuerliga mätningar av partiklar (PM10) på de mest förorenade gatorna och, under vissa år, i taknivå/ urban bakgrund. Norrköping, Linköping och Motala har egna mät- ningar. Övriga mätningar sker i Luftvårdsförbundets regi. Östergötlands Luftvårdsförbund rapporterar in samtliga mätvärden och beräkningar inom samverkansområdet till Naturvårdsverkets datavärd senast den 31 mars varje år.

Mätning av partiklar (PM10)

Östergötlands Luftvårdsförbund skaffade en utrustning för mätning av PM10 under våren 2008. Under första året placerades den i urban bak-

grund i Norrköping. Syftet med PM10-mätningarna är främst validering

av ”modelleringssresultaten” samt screening av partikelhalterna inom samverkansområdet.

Bakgrundsmätningen i Norrköping avslutades sommaren 2009 och utrustningen fl yttades till Valdemarsvik. Motivet var att Valdemarsvik,

10. SAMVERKAN

vid sidan av Linköping och Norrköping, beräknats ha högst halter av partiklar (PM10) i länet. Mätutrustningen placerades i gaturum. Rap- porter om mätresultaten från kommunerna ska, efter avslutad mätning, tas fram av respektive kommun i samarbete med arbetsgruppen. Mätut- rustningen är numera placerad i Vadstena.

Mätning av kvävedioxid

Under februari, med start 2011, kommer även kvävedioxid, NO₂, att

mätas med diffusiva provtagare i samverkansområdets tolv kommuner. Provtagarna kommer att placeras på två platser i varje kommun (gatu- rum samt urban bakgrund). Syftet med mätningarna är bland annat att få ett bra underlag till den objektiva skattningen. Enligt Naturvårds-

verkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8) kan kom-

muner som har halter av luftföroreningar som underskrider den nedre utvärderingströskeln kontrollera luftkvaliteten genom modellberäkning eller objektiv skattning. Diffusiva provtagare ger en noggrann och kost- nadseffektiv objektiv skattning och ett bra komplement till modellerade/ simulerade data. Resultaten från diffusiva provtagare kan också jämfö-

ras med beräknade halter av årsmedelvärden för NO₂ från samverkans-

områdets modellberäkningar.

Framgångsfaktorer

Nästan alla länets kommuner har anslutit sig och det är viktigt för utbyte av erfarenheter och för jämförelser av resultat mellan områden med liknande förutsättningar. Avgörande är dock att Östergötlands luftvårdsförbund och de större kommunerna deltar och, trots att de uppfyller kraven på kontroll, frivilligt medverkar i samverkansområdet med aktivt arbete och med resultaten från sina mätningar. Genom hög anslutning kan även kostnaderna för modellberäkningar hållas på en rimlig nivå.

Lärdomar

Det skulle behövas mer resurser för att säkerställa kvaliteten på att ta fram och sammanställa resultat från beräkningar och mätningar. Det skulle även öka möjligheterna för ett aktivt arbete i samverkansområdet och som pådrivare för att kommunerna inom till exempel planering och på det tekniska området mer kontinuerligt skulle nyttja Sim-Air verktyget. Idag är man beroende av att de större kommunerna avsätter resurser utan att begära ekonomisk kompensation. Länsstyrelsens delta- gande sker med mycket begränsad arbetsinsats. Möjligheten att avsätta resurser är direkt kopplad till krav och prioriteringar inom myndighe- tens andra arbetsområden.

Vad kan utvecklas ytterligare

Spridning av information om mätningar och resultat är en angelägen utvecklingsfråga. Hemsidor och djupare mediakontakter kan vara fram- komliga vägar. Det skulle ge bättre uppmärksamhet om mätresultaten och viktiga åtgärder.

Det vore också värdefullt om fl er kommunala ansvarsområden kunde bli mer delaktiga, till exempel tekniska förvaltningar och planenheter/

40 | luften i sverige

10. SAMVERKAN

kontor. Enligt vår bedömning skulle det kunna stärka både förebyggan- de arbete och åtgärder. Det kan i sin tur leda till en mer framsynt fysisk planering, begränsningar i genomfartstrafi ken och att man undviker förtätning av gaturummet.

Det är viktigt att ambitionen i kommunerna inte enbart bör vara att uppfylla mätkraven, utan även se till att luften håller högsta möjliga kvalitet. Den ambitionen bör genomsyra arbetet hos kommunens olika aktörer där man till exempel med genomtänkt fysisk- och infrastruk- turplanering kan förhindra att luften försämras och istället långsiktigt förbättras.

1. MILJÖKVALITETSNORMER

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kultur-

11. Referenser

de Facto. 2010. Miljömålen – svensk konsumtion och global miljö påverkan. Miljö- målsrådets uppföljning av Sveriges miljömål.

Johansson, C., Lövenheim, B., Westerlund, K.G. och Jonson, T. 2006. Ozon – ny miljö- kvalitetsnorm. Rapport från Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund 2006:6. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luft- kvalitet och renare luft i Europa.

Forsberg, B., Hansson, H-C., Johansson, C., Areskoug, H., Persson, K., Järvholm, B. 2005. Comparative Health Impact Assessment of Local and Regional Particulate Air Pollutants in Scandinavia. Ambio Vol. 34, No. 1, February 2005.

HELCOM. 2010. Maritime Activities in the Baltic Sea – An integrated thematic assessment on maritime activities and response to pollution at sea in the Baltic Sea Region. Balt. Sea Environ. Proc. No. 123.

Luftguiden, Naturvårdsverkets handbok 2011:1

Luftkvalitetsförordning, SFS 2010:477, utfärdad den 27 maj 2010.

Lövblad, G., Tarrasón, L. Torseth, K. and Dutchak, S. (editors). 2004. EMEP Assess- ment Part I European Perspective (www.emep.int/assessment/fi nal.html)

Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet, NFS 2010:8, beslutade den 23 juni 2010.

Persson, K. m.fl . 2010. Luftkvalitet i Sverige 2009 och vintern 2009/10. Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet. IVL-rapport B 1940.

Sjöberg, K, Haeger-Eugensson, M., Forsberg, B., Åström, S., Hellsten, S., Larsson, K., Björk, A. and Blomgren, H. 2009. Quantifi cation of population exposure to PM2,5 and PM10 in Sweden 2005. IVL Report B 1792.

Sjöberg, Karin, Karlsson, Per Erik, Haeger-Eugensson, Marie. 2010. Förslag till natio- nellt övervakningsprogram för marknära ozon. IVL Rapport U2325. För Natur- vårds verket.

Sjöberg, K., Pihl Karlsson, G., Svensson, A., Wängberg, I., Brorström-Lundén, E., Potter, A., Hansson, K., Rehngren, E., Persson, K., IVL Svenska Miljöinstitutet, Areskoug, H., ITM och Kreuger, J., SLU. 2011. Nationell Miljöövervakning – Luft. Data t.o.m. 2009. IVL Rapport B1968. För Naturvårdsverket.

42 | luften i sverige Mer att läsa

Frisk luft, Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, Rapport 5765, december 2007

Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljö- kvalitetsmålen 2011 rapport 6420, mars 2011