Semantiska kedjor

I analyserna har följande tillvägagångssätt använts. Utgångspunkten är de innehållsord eleverna använder. Dessa sorteras i teman och därefter ana- lyseras relationen mellan de ingående orden. De ingående leden länkas därefter samman så att de bildar kedjor, s.k. semantiska kedjor (för au- tentiskt exempel se bilaga 4). Det är en sådan analys jag kommer att göra av ämnesinnehållet i elevsamtalen. Skillnaden mellan ovannämnda be- greppshierarkier och semantiska kedjor är att begreppshierarkier är ord- nade efter hierarkiska principer, medan semantiska kedjor följer en tema- tisk princip. Semantiska kedjor kan innehålla sådana begreppshierarkier i lägre eller högre grad, särskilt i naturvetenskapliga ämnen, men de kom- pletteras med andra sambandstyper. I semantiska kedjor ingår exempel- vis alla upprepningar av samma innehållsord.

Genom att undersöka vilka semantiska kedjor som byggs upp i samtal kan man alltså mer systematiskt ta reda på vilka teman eleverna samtalar om och hur de talar om dem, dvs. vilket innehåll de bygger upp. Genom att studera sambanden mellan orden i temat kan man få hjälp att förstå hur eleverna rör sig inom ämnet.

Semantiska kedjor bildas av olika många ingående led, och leden i en kedja kan befinna sig på längre eller kortare avstånd från varandra i texten, ofta beroende på uppgiftens utformning och elevernas sätt att lösa den. Elever talar om ett tema, kommer in på sidospår och återkom- mer eventuellt till samma tema senare i samtalet. Jag har räknat bort led

96

som skulle kunna bilda kedjor, men som inte hör hemma i naturkun- skapsdiskursen, dvs. sådana som bygger på elevernas privatpersonliga teman. Sådana kan handla om vad som serveras till lunch på skolan, eller om en viss maträtt är god, om elevers olika preferenser för en viss före- teelse eller dylikt. De tas med i analysen, men räknas till det organisato- riska innehållet. I de analysutdrag som nedan exemplifierar analyserna, kommer sällan hela semantiska kedjor att bli synliga, eftersom utdragen inte avser hela texten, och kedjorna kanske löper genom ett längre av- snitt av texten.

För att illustrera hur semantiska kedjor kan se ut, ges nedan två ex- empel ett exempel på en kedja med många ingående innehållsord, som återkommer genom en stor del av samtalet, och ett exempel på en kedja med färre ingående ord. Den föregående typen av kedja betraktar jag som lång och tät (exempel 1). Den senare typen som innehåller få led som är utspridda på längre avstånd från varandra i samtalet (exempel 2) betraktar jag som gles och lång. Däremellan återfinns olika varianter som till exempel en kort och gles kedja, eller en kort och tät kedja.

Eftersom de transkriberade samtalen på papperet 'utvecklas' verti- kalt genom radbyten, så kommer de semantiska kedjorna att bilda verti- kala kedjor av ord. I exemplen nedan visas hur sådana kedjor kan se ut, här dock horisontellt uppställda av utrymmesskäl. Den första kedjan, exempel 1, handlar om kärnkraft, och den andra, exempel 2, om rationa- lisering av naturbruk, just här rationell ogräsbekämpning och kalhugg- ning av skog.

Semantisk kedja: exempel 1, kärnkraft.54

Kärnkraft (3) - kärnkraft - kärnkraft (6) - kärnkraft (8) --- kärnkraft (12) ---- vår energi - uranet (34) - uran - uranatom (35) - uran --- uranium (43) - uran (44) - - uranium - uran - uranatom (45) - uranet (46) - uranet - uranet (48) - uranet (51) --- uran - uranatomerna (57) - uranatom - uranet - uranet (58) -- - andra uranatomer (62) ---kärnkraft (67 -- grundämnet uran (68) -kärnkraft - ämnet uran (69) ---- atomen och dess bitar – uranatomen - en uranatom (73) – uran - atom (74) --- uranatom (80) - uranatom (83) --- uran (110) --- uranet (123) --- uranet - använt uran (130) --- stjärnenergi - kärnenergi (138)

(Ur samtal nr 8. Erik och Amer samtalar om kärnkraft)

54 _{Siffrorna i parenteserna anger rad där ordet förekommer. -- anger det ungefärliga}

avståndet mellan raderna för att ge en uppfattning om avståndet mellan de i kedjan ingående leden.

97

Semantisk kedja: exempel 2, rationalisering av naturbruk

Besprutades - besprutades - utrota (3) --- kastar ner - gick med påse (8) -- ska kasta (9) ---- kommer - åker (14) --- kalhugger (27) --- så- gar upp (38) --- hugger bort (64) ---hugger ner (116)

(Ur samtal 6. Maria och Raija samtalar om rationellt naturbruk)

Alla ord som förekommer i en kedja hänger samman innehållsmässigt, och sambanden mellan två närliggande ord kan beskrivas på olika sätt. I exempel 1 diskuterar Erik och Amer kärnkraft och använder då de ord de har i sin vokabulär, eller så hämtar de dem från olika tillgängliga läro- medelstexter som hör till detta tema. Här återfinns ord som energi,

uran, uranatom, grundämne, använt uran etc. Kedjan innehåller många

led, och löper genom nästan hela samtalet. Det är alltså en lång och tät kedja. I samtalet rör de sig på olika nivåer i temat, och de upprepar sig ofta. Detta har olika förklaringar. De ska de inte bara samtala utan också formulera sina svar i skrift. De förstår inte riktigt hur uranklyvning går till, men vill reda ut detta och därför anstränger de sig att försöka förstå processen. De tar hjälp av varandra och av tillgängliga läromedel.

Maria och Raija diskuterar rationellt naturbruk i sitt samtal. De talar om ogräsbekämpning och kalhuggning, men har inte så mycket att säga om detta, och de har dessutom svårt att använda lärobokens texter kring temat, så samtalet går ganska trögt. Deras bidrag blir därför fåtaliga, och de återupprepar tidigare svar då och då i samtalet. De skriver inga svar, utan samtalar enbart. I just detta samtal kretsar också mycket kring orga- nisatoriska frågor, som hänger samman med elevernas svårighet att ori- entera sig i läroboken. De använder några få ord, försöker variera dem men tvingas till en hel del pauser i samtalet. De klarar inte egentligen av att lösa uppgiften på egen hand, därför att ingen av dem har tillräckliga bakgrundskunskaper eller tidigare erfarenheter av rationellt naturbruk, som t.ex. rationell ogräsbekämpning med hormonslyr. För Raija är också kalhuggning och kalhyggen okända begrepp. För att komma vidare i samtalet behöver de hjälp.

Sambanden mellan de i exemplen ingående innehållsorden bygger på upprepningar av samma lexem (kärnkraft - kärnkraft; besprutades -

besprutades) över- och underordningar (energi - kärnkraft - uran; uran - atom - uran etc.) eller mer avlägsna samband som (bespruta - utrota - kasta ner).

98