• No results found

4 Forskningsdesign och metod

4.4 Semi-strukturerade intervjuer

Intervjuer är en datainsamlingsmetod som använder människors svar på frågor som dataunderlag (Denscombe, 2016: 263). I den bemärkelsen blir forskningen en ”självreflekterande” studie, där informanten själv blir en form av etnografisk medlare, snarare än att forskaren observerar och rapporterar vad som sker. Intervjuer är ett fabricerat empiriskt material, det vill säga att

dataunderlaget är en direkt produkt av forskningsprocessen och hade således inte existerat utanför forskningen (Alvehus, 2013: 35). Forskaren provocerar fram situationer genom att ställa frågor, där

34 informanten kan återge information som kan kasta ljus över ett forskningsintresse (Alvehus, 2013:

36). Att utgå från och göra forskningsanspråk på informanternas utsagor har således direkt koppling till sammanhanget runtomkring, och bör alltså tolkas med stor försiktighet och motiveras väl för att kunna göra epistemologiska anspråk utanför dessa situationer (ibid). För att skapa liknande

kontexter för informanterna utgår semi-strukturerade intervjuer från en ”intervjuguide” med olika teman som ämnas beröras, men informanten får med egna ord besvara frågorna (Bryman, 2018:

563). Intervjun liknar därmed mer eller mindre ett samtal med utgångspunkt i tematiska frågor som ska behandlats innan intervjuns avslut (Denscombe, 2016: 266). I andan av ett samtal är frågornas ordningsföljd förhållandevis flexibel, där vissa frågor kan besvaras naturligt eller ställas på olika sätt mellan intervjuer för att ta avstamp utifrån den tematik som diskuteras. En genomgående egenskap hos semi-strukturerade intervjuer är alltså dess flexibilitet, där diskussionerna förhåller sig kring teman och frågor, snarare än direkt svar till sakfrågan i sig. Hur och vad som besvarar en fråga och anknyter till ett tema är därmed i stor utsträckning upp till forskaren att tolka, vilket innebär att semi-strukturerade intervjuer sammanfaller väl med kvalitativ metod. Några förutsättningar och antaganden för kvalitativ metod diskuteras i avsnitt 4.2 och kommer därför inte att beskrivas närmare i detta avsnitt.

När intervjuer genomförs för att samla in data finns det viss frihet för hur intervjuerna

operationaliseras. Denscombe (2016: 267–270) lyfter några exempel på former intervjun kan anta, såsom personlig intervju, gruppintervju och fokusgrupp. I detta arbete kommer personliga intervjuer användas. Detta innebär att forskaren och informanten möts på tumanhand för att genomföra intervjun. Anledningarna till att denna form använts är flera; (i) eftersom studien eftersträvar ett samhällsmässigt flernivåperspektiv kan det uppstå intressekonflikter mellan organisationer som gör att en eller flera informanter censurerar eller överdriver särskilda ståndpunkter som strategisk stridsåtgärd i sakfrågor eller teman både inom och utanför ramen för forskningsfrågorna, vilket kan direkt förhindra fullföljande av forskningens syfte, (ii) det skapar rent praktiskt en flexibel arbetsgång med avseende till tillgängliga intervjutider, (iii) intervjun blir lättare att kontrollera, (iv) olika teman, idéer, åsikter och tankar är lättare att härleda till en specifik informant, och (v) informanten får själv sätta ord på sina tankar och behöver inte ta hänsyn till andras resonemang och sätt att förstå. Under rådande pandemi genomförs intervjuerna digitalt genom verktyg försedda från BTH och

Trafikverket; Skype, Zoom och Teams. Vilket verktyg som används anpassas efter informantens preferens.

Bryman (2018: 569–572) menar att det finns olika strategier och sätt att ställa frågor på. En sådan strategi är vinjettfrågor, vilket innebär att frågor utgår från ett specifikt scenario eller ett konkret fall för att skapa ett fokus, utifrån vilket informanten sedan kan resonera och vidare frågor kan

kontextualiseras. Syftet med en sådan strategi är att kunna ställa förhållandevis generella frågor och samtidigt bibehålla en gemensam kontextuell samsyn, forskaren och informanten sinsemellan (Bryman, 2018: 571). Denna teknik har applicerats dynamiskt under intervjuernas gång. Vidare rekommenderar Weible & Sabatier (2017: 127–128) att vid användning av ACF (se avsnitt 3.1.2) formulera intervjufrågor genom en förstadieanalys, där informanter intervjuas för att skapa en första förståelse för vilka frågor som är relevanta för policyfrågan. Med anledning av arbetets omfattning och tidsramar har detta inte bedömts möjligt. Istället har intervjufrågor utarbetats genom en förståelse av kunskapsläget genom läsning av tidigare forskning och dokument. Frågor och intervjuguide återfinns i appendix A.

Eftersom den kvalitativa ansatsen till intervjuer både lägger vikt vid vad som sägs och hur det sägs spelas intervjun in. Med anledning av COVID-19 pandemin och den vida etableringen av digitala arbetsverktyg har både informantens röst och video kunnat spelas in, vilket bevarar kontexten på ett

35 sätt som inte skulle vara möjlig i normalfall. Detta innebär dels att anteckningar inte behöver tas under intervjun och kan liknas ett samtal eller en diskussion, dels att forskaren har möjlighet att transkribera intervjun i efterhand för att på ett mer utförligt sätt redogöra för vilken information som förmedlats under intervjun (Bryman, 2018: 577–578). Dock kunde inte en av intervjuerna spelas in på grund av tekniska fel. Detta upptäcktes innan intervjun påbörjades, så i det fallet fördes

anteckningar manuellt. Vederbörande informant fick också möjlighet att i efterhand komplettera anteckningar där denne ansåg det vara lämpligt. Transkriberingen av intervjun genomfördes samma dag som inspelningen. Transkriberingen betraktas som arbetsmaterial och kommer därför endast presenteras bitvis och inte publiceras tillsammans med uppsatsen, men finns tillgängligt hos författaren.

Intervjuerna genomfördes i enlighet med de etiska normer och riktlinjer Vetenskapsrådet (2017: 12–

16) konstaterar. Informanter informerades i förväg om intervjuns upplägg och generella drag, vad intervjun ämnar uppnå, samt att intervjun spelas in i transkriberingssyfte. En del av de etiska riktlinjer som Vetenskapsrådet (2017: 13) pekar ut involverar individskyddskravet, vilket kortfattat innebär att en informant inte ska skadas eller kränkas, varken privat eller yrkesmässigt, i samband med genomförandet av forskningen. Av den anledning bibehålls informanternas integritet genom avpersonifiering, där specifika uttalanden, åsikter eller teman härleds till informant 1, 2, 3… och så vidare, snarare än informanten i sig. Vilken informant som tilldelas vilket nummer slumpas med hjälp av Google och har därför ingen koppling till en särskild informant eller ordning. Även arbetsplats och andra möjliga titlar som kan kopplas till en specifik individ censureras, eftersom det inte är relevant för studiens utfall.

Sju intervjuer genomfördes med representanter från de institutionella nivåerna kommun, region och myndighet. Regionen och de två kommunerna delar ingen administrativ gräns och är lokaliserade vid kust. Beslutet att utgå från ett administrativt och tematiskt bredare dataunderlag motiveras i avsnitt 3.1.1, avsnitt 3.2.2 och avsnitt 5.2. Informanterna som deltog i intervju från myndighetsnivå

representerade Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), samt Boverket.

Urvalsmetoden som användes för att hitta informanter var subjektivt urval. Denna urvalsmetod utgår från antagandet att det är personer med särskilda kännetecken som kan ge oss bästa möjliga information (Denscombe, 2016: 74). Arbetet har utgått från ett explorativt urval, med målet att hitta nyckelpersoner som besitter särskild kunskap och andra egenskaper som kan vara viktiga ur

perspektivet för arbetets syfte, snarare än ett slumpmässigt urval. Denscombe (2016: 74–75) menar att ett subjektivt urval är ändamålsenligt i småskaliga forskningsprojekt, då ett tvärsnittsunderlag och spetskompetens eftersträvas. Personer tillskrivs kännetecken som används för att indikera huruvida informanten är aktuell för intervju eller ej (ibid). I detta arbete utgick urvalets kännetecken efter relevans och kunskap. Informanterna som valdes hade med andra ord en relevant roll i

klimatanpassningsfrågor, med fördel en ledande eller övergripande roll, för att kunna fånga nyanser av klimatanpassning och hur beslut fattas inom verksamheten. En sådan roll kan också innebära samverkande mellan organisationer, vilket kan innebära att informanten ifråga sannolikt är

medveten om hur och vilka omkringliggande faktorer som kan påverka klimatanpassningsarbetet. I det avseendet kan informanten bidra med värdefulla perspektiv och värderingar även om

vederbörande har liten eller ingen kunskap om planerad reträtt i sak, vilket ju är en i princip outforskad klimatanpassningsmetod i en svensk kontext (se avsnitt 6.2). Vidare är även rollen traditionellt förknippad med längre erfarenhet inom ämnesområdet, vilket antyder om en viss kompetens (Brante, et al., 2015: 94–96). Med kunskap om klimatanpassningsfrågor och samverkansprocesser bedömdes informanten aktuell för intervju. Informanterna presenteras i tabellen nedan (tabell 2).

36

Informant Intervju

Kommentar

Nummer Nivå Roll Datum Tid (min)

1 Myndighet Nationell

samhällsplanerare

klimatanpassning 2021-04-12 58

2 Kommun Stadsarkitekt 2021-04-09 42

3 Myndighet Klimat- och

riskplanerare 2021-04-22 66 Ej inspelad

4 Myndighet Risk- och

ekosystemplanerare 2021-04-20 48

5 Kommun Stadsarkitekt 2021-04-20 51

6 Myndighet Regional

samhällsplanerare 2021-04-12 56

7 Region

Klimatanpassnings-samordnare 2021-04-19 43

Tabell 2: Lista över informanter som deltagit i arbetet.

Related documents