En semistrukturerad intervju är en form av intervju som följer en till viss del förutbe- stämd struktur men som inte är så fast i sin form som en strukturerad intervju. Med en intervjuguide leder forskaren samtalet men respondenten ges stor frihet att utforma sina svar. Frågorna behöver inte följa någon särskild ordning och nya frågor kan lyftas in beroende på hur samtalet utvecklas. Det är en flexibel intervjuprocess som tar stor hän- syn till respondentens vilja att lyfta upp egna tankar (Bryman & Nilsson, 2002). En fördel med den semistrukturerade intervjun är att respondentens egna tankar får stor plats att blomma ut och genom detta finns större chans att intervjun kan uttrycka mer än det som forskaren har kunnat tänka ut att fråga om i förväg. En annan vinst är att den struktur som ändå finns, ger ett stöd till forskaren för att kunna hålla samtalet koncentrerat till det som kan ge svar på studiens forskningsfrågor och på så sätt hjälper den respondenten att hålla sig inom viss given ram. En kritisk aspekt är dock nödvändig att lyfta fram. Lärarnas samtal löper inte helt förutsättningslöst. Det kan finnas risk att läraren lyfter fram aspekter av elevernas reflektioner och lärarens undervisning just på grund av den situation som forskningssammanhanget innebär. För studiens trovärdig- het är det viktigt att lyfta fram denna kritiska aspekt av intervjuformen. Att intervjuerna togs upp på band och transkriberades har varit en styrka då de har gått att återvända till gång på gång under analysprocessen för att stämma av att tolkningar går att styrka med empirin.
I denna studie har lärarna individuellt intervjuats med en semistrukturerad metod. Varje intervju hade 90 minuters omfattning.
Fokusgruppintervju
En form av gruppintervju där respondenterna samtalar om ett specifikt tema med hjälp av en moderator benämns fokusgruppintervju. Det vanligaste sättet att arbeta med en fokusgruppintervju är att respondenterna är okända för varandra och att temat för in- tervjun är det som är gemensamt. Kännetecknande för denna intervjuform är karaktä- ren av ett friare samtal istället för det lite vanligare mönstret med frågor och svar. För- delen med en fokusgruppsintervju är att det finns goda möjligheter att få fram en rik samling med tankar om det som är gruppens fokus. Moderatorn presenterar ämnet och
ser till att det blir ett meningsutbyte mellan respondenterna. Fokusgruppsintervjun har också visat sig vara användbar för att triangulera data från andra former av intervjuer (Bryman & Nilsson, 2002; Cohen, Manion & Morrison, 2011; Kvale et al., 2009).
I föreliggande studie var det av nytta att kunna diskutera lärarnas erfarenheter av att ta del av elevernas reflektioner. I detta samtal bidrog lärarna ytterligare till analysarbetet då empiri från de individuella intervjuerna på nytt kunde reflekteras och knytas ihop till en sammanhängande helhet. På samma sätt som nämnts i förra avsnittet måste tas i beaktande att lärarnas medverkan i ett forskningsprojekt kan betyda att andra aspekter lyfts upp än om det varit ett samtal mellan kollegor utanför forskningssammanhanget. Likaså behöver min roll som deltagande forskare problematiseras. Ett väl känt fenomen är att man ser det man vill se och hör det man vill höra så även gällande forskare. Med- vetenheten om vikten av att förhålla mig distanserat har varit i förgrunden i arbetet. Trots detta finns det möjlighet att jag har sett och hört reflektioner som någon annan forskare vid ett annat tillfälle möjligen inte hade lagt märke till eller betonat på samma sätt. Att stå helt utanför och betrakta något som man själv är en del av är omöjligt. Tydlighet kring medvetenhet om vikten av och strävan att förhålla mig kritiskt reflexiv i arbetet är mitt sätt att bidra till ett trovärdigt resultat.
Lärarna i studien deltog i en fokusgruppintervju. För intervjun fanns två timmar till förfogande. Slutligen har studiens tentativa resultat fått möta lärare och elever ännu en gång vid återkopplingsmöte. Syftet med dessa avslutande återkopplingsmöten har varit att stämma av resultatet en sista gång och att möta respondenternas tankar om resultatet före färdigställandet av licentiatavhandlingen.
Analys
För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes en kvalitativ inne- hållsanalys (Bryman & Nilsson, 2002) för att först identifiera vad lärare och elever beskriver som främjande för deras lärande och därefter för att beskriva hur lärare reflekterar över elevers respons avseende undervisningen.
Analysprocesser beskrivs ofta med hjälp av begreppen induktion, deduktion och ab- duktion. Med ett induktivt arbetssätt utgår analysen helt från empirin för att därifrån synliggöra mönster, likheter, skillnader som kan tillföra kunskap till det man vill un- dersöka. En deduktiv ansats tar i stället sin utgångspunkt i teori som förklarar det man ser i empirin. Abduktion kan som alternativ till de båda föregående begreppen beskrivas som ett arbetssätt där analys och tolkning sker under arbetets gång. Med en abduktiv analysmetod sker en växelverkan mellan empiri och teori allt medan hänsyn tas till den förståelse av sammanhang som är känd. Det finns beröringspunkter mellan abduktion och hermeneutik där abduktion kan liknas vid en hermeneutisk spiral då den tolkar data som det redan finns viss förförståelse för (Alvesson & Sköldberg, 2017).
Studiens kvalitativa innehållsanalys beskrivs bäst med hjälp av begreppet abduktion, även om både induktiva och deduktiva inslag funnits, då en växelverkan mellan empiri och teori skett i en iterativ process under analysarbetets gång.