Hur ser eleverna på lek och vilken betydelse leken har för dem?

Eleverna tycker själv att de lär sig genom att leka. Ett exempel är Emma som menar att lek är att pussla så hon tycker att hon lär sig pussla. Med det menar hon att figurerna har samma form och färg som hålen där bitarna ska sitta i och i de svåra pusslen lär hon sig följa bilden som finns på locket. Anton anser däremot att han enbart lär sig att leka och inget annat.

Enligt Marcus lär han sig passarna när han spelar fotboll, han lär sig springa snabbt när han leker dunkgömma, matte lär han sig av att tänkta och när han spelar mattebingo lära han sig att vara tyst och multiplikationstabellen. Men Nina hade ett mer filosofiskt svar, ”Jag lär mig vad andra tycker och det inte blir så att bara man själv ska tycka. Har man ett ämne som matte lär man sig att vara tyst och snabb i mattebingo”.

Oliver och Maria hade utförligare svar.

Ja, för då kommer man ihåg det mycket lättare. Jag lärde mig 3:ans och 4:ans multiplikationstabell utantill med hjälp av sång och lek. Engelska också, där man går runt och intervjuar andra i klassen. Man lär sig prata och många nya ord (Maria, 11 år).

Ja, det är mycket lättare med lek att komma ihåg saker än bara så med vanliga seriösa lektioner. Det blir roligt samtidigt som man lär sig mycket snabbare och bättre. Matte hade vi sådan ramsa med tabellerna så lär man sig gångertabellen mycket snabbare och vi spelar mattebingo, det är en lek och där övar man olika gångertabeller. Svenska hade vi vokalramsa där man också lärde sig fortare och bättre och i engelska brukar vi spela memoryspel och göra intervjuer på varandra vilket blir roligt och man lär sig många nya ord och meningar (Oliver, 11 år).

Jämför man resultatet mellan åldrarna ser man tydliga skillnader. Eleverna i förskoleklassen kopplar det de lär sig till det de leker på sin fritid. Medan eleverna i skolår 3 kopplar leken både till fritiden och skolan genom att de svarar såsom Marcus att han lär sig passa när han spelar fotboll på sin fritid och springa snabbt när han leker dunkgömma, men att han även lär sig tänka och multiplikationstabellen när han har mattelektion.

Jämför man Marias och Olivers svar med de andra ser man att de direkt kopplar leken till skolan och undervisningen. De är medvetna om att det sker lärande genom leken, att man lär sig någonting med hjälp av lek. Vilket resulterar enligt Oliver att man till och med lär bättre, snabbare, lättare och att det är även roligare med hjälp av lek. Det förefaller som om att barn lär sig mycket lättare genom lek. Som på lektionen som vi observerade i skolår 5 när de hade läxförhör i matematik om 7:ans och 8:ans multiplikationstabell. Istället för att ha en vanlig läxförhör på papper med massa siffror hade läraren istället mattekejdan med hela klassen. Eleverna blev så entusiastiska och engagerande i leken och i tänkandet att de överhuvudtaget glömde bort att läraren skulle ha läxförhör med dem. Som lärare tycker vi att man kan föra in leken i undervisningen, i detta fall styrd lek. På detta sätt lyfter man barns engagemang och tänkande och samtidigt blir det roligare för dem men det viktigaste är att få fram ett lustfyllt lärande.

Ole Fredrik Lillemyr (2002) menar att lek och lärande är två olika fenomen och kan inte jämföras. Även om dessa två begrepp är olika så kan de ändå ske samtidigt. Med det menar han att lärandet sker samtidigt i barnet när de leker genom att de tillägnar sig nya kunskaper och färdigheter i leken. Gunilla Lindqvist (2002) har intervjuat ett arbetslag i mellersta Sverige om deras inställning till lek. Flera av pedagogerna har en positiv inställning till att använda lek i undervisningen i alla ämnen.

Leken är därmed den bästa utgångspunkten för ett lärande som är motiverat inifrån, där barnet får använda sin förmåga och sina förutsättningar optimalt

6 Slutsats

Enligt vår tolkning råder det ingen tvekan om att eleverna lär genom lek. Vi kan inte veta om eleverna lär sig eller mäta deras kunskap men utifrån elevernas egna svar är vår egen uppfattning att eleverna lär sig genom lek. Lärarnas definition på fri lek är att barnen spontant sätter igång leken och får utlopp för sin fantasi. Att man lever sig in i en lekvärld och provar på sådant som man kan inte prova på riktigt. Lek är också ett sätt att få samvaro med någon annan.

I våra intervjuer kan vi se att lärarna har lätt för att beskriva sin syn på lek och vilken betydelse den har för barnen. De kan även se betydelsen som leken har för barnens lärande och utveckling, att det finns ett samband mellan lek och lärande. Alla lärare anser att leken i undervisningen är viktig och spelar en stor roll för elevernas utveckling där det är lättare för eleverna att ta in ny kunskap men hjälp av lek. Men i deras svar ser de sig själv använda sig väldigt lite av leken i undervisningen eller inte alls. Genom våra observationer vi gjort i klassrummet kan vi se att lärarna faktiskt använder sig av lek mer än de är medvetna om. Lärarna tycker att leken ibland glöms bort eftersom det finns mycket annat de ska hinna med i undervisningen. Det är inte alltid lätt att planera in lek i undervisningen men det är viktigt att komma ihåg den och tillämpa den. Som vi har nämnt innan finner lärarna att både fri lek och styrd lek spelar en viktig roll i elevernas utveckling. Den fria leken är enligt lärarna viktigare för de yngre eleverna, medan den styrda leken anses vara viktigare för de äldre eleverna. Enligt lärarna är fri lek när barnen spontant sätter igång sina lekar och får utlopp för sina egna tankar och använder sin egen fantasi. Den styrda leken för lärarna är när man vill nå ett speciellt mål. I förskoleklassen använder lärarna både den fria leken och den styrda leken.

Den fria leken tillåts i förskoleklassen för att barnen i den åldern har svårare att sitta still under en längre tid och därför behöver de leka och röra på sig. Den styrda leken använder lärarna i förskoleklassen både ämnesinriktat och att lära dem andra saker såsom kommunikation och samspel med andra, ömsesidighet, turtagande och empati. Men barnen utvecklar även sina motoriska förmågor och bearbetar nya tankar och erfarenheter. Medan i skolår tre och fem använder lärarna bara den styrda leken i undervisningen, där leken är mer ämnesinriktad. Teoretiska ämnen blir roligare än att sitta med papper och penna. Det stimulerar barnens nyfikenhet till nya kunskaper och färdigheter genom att undersöka, experimentera och söka svar på sina frågor.

Leken för eleverna är allt från att spela fotboll, leka med dockor, cykla, leka med bilar och spela spel, men något som alla barn är överens om är att lek betyder att ha roligt tillsammans med andra och att leken förekommer överallt. De flesta elever kan se skillnaden mellan den fria leken och den styrda leken och de har en förståelse för användandet av den styrda leken i undervisningen. Eleverna själva tycker att både den fria och den styrda leken är viktig för dem, men de föredrar den fria leken för då är ingen vuxen med och bestämmer över vad de ska göra. De tycker även att den styrda leken är bra för det behövs en vuxen ibland för att styra upp leken i klassrummet. Eleverna i förskoleklassen anser inte att det förekommer lek i undervisningen. För de är lek något som de gör på sin fritid. Medan de äldre eleverna kan se att leken finns i undervisningen där de tar matematik som ett exempel. Enligt barnen själva lär de sig mycket lättare och bättre genom lek på ett lustfyllt sätt. Lärarna instämmer med eleverna om att det är lättare och roligare att lära genom lek. Eleverna är medvetna om att det sker lärande genom lek, de förstår målen med leken som förekommer i undervisningen. Men det är inte bara leken i undervisningen de lär av utan också olika lekar de leker på sin fritid.

7 Diskussion

Slutligen kan vi konstatera att leken har en väldigt stor betydelse för barnen och dess utveckling. Barnen utvecklas på alla områden såsom psykologiskt, pedagogiskt och socialt. I psykologiskt och pedagogiskt avseende är leken ett sätt att bearbeta världen och få kunskap om den. Genom lek lär sig barnen att hantera relationer, problem och konflikter. I social mening lär sig barnen normer och roller att utvecklar identitet och självkänsla. De tränar även sin kommunikativa förmåga, sin fantasi och övar sina kroppsliga funktioner (Hwang & Nilsson, 2004). Därför är det viktigt att leken får ta plats i skolan och att barnen har möjlighet till att leka och utveckla leken oavsett vilket skolår barnen går i. Men det är självklart att det finns skillnad på hur barnen i förskoleklassen leker jämfört med hur barnen i skolår 5 leker. Det förefaller som att leken i allmänhet har börjat ta allt mindre plats bland de äldre barnen som också visas i vår undersökning bland pedagoger i de äldre skolåren. En av lärarna använder inte leken i undervisningen för hon tycker att barnen är för stora för att leka. Hon anser att den fria leken är mer viktigare för barnen i förskoleklassen och att den styrda leken är viktigare i de äldre skolåren. Men vi håller riktigt inte med henne. Även den styrda leken är lika viktig i förskoleklassen som den fria leken för barnen lär sig andra saker än bara att leka. De lär sig bland annat samspel med andra, empati, ömsesidighet och turtagande. Likaså i de äldre skolåren är den fria leken lika viktig som den styrda leken. Även om barnen går i skolår 3 eller 5 behöver det inte betyda att de ska sluta leka och sluta utveckla sin fantasi och kreativitet. Detta oroar oss som blivande pedagoger att leken ska försvinna för tidigt ur barnens vardag. På grund av detta måste vi som blivande pedagoger tänka över vår planering och låta leken ta mer plats i undervisningen genom den styrda leken. Undervisningen blir därmed varierande och barnens nyfikenhet stimuleras. På detta sätt lyfter man barns engagemang och tänkande och samtidigt blir det roligare för dem men det viktigaste är att få fram ett lustfyllt lärande. Man kan låta barnen vara med ibland och planera undervisningen där de utgår från sina egna intressen och därför blir det mer lustfyllt och barnen utvecklar sin kreativitet och lust.

Det är också viktigt att man som pedagog är medveten om att barn tar till sig kunskap på olika sätt och att barn har olika inlärningsstilar. Därför har det en betydelse hur undervisningen är upplagd och det är viktigt att det finns en variation som kan nå alla genom varierande arbetssätt. Pedagoger ska därför inkludera barnen så att de tar initiativ och ansvar för sitt lärande.

Eftersom vi har genom vår undersökning fått större insyn i lekens betydelse, både den fria och den styrda leken, blev vi lite fundersamma när lärarna i intervjuerna svarade att de glömmer bort leken

någon plats i skolan. Vi blev glatt överraskade och kunde konstatera att det förekommer lek i undervisningen i större utsträckning än vad lärarna är medvetna om genom våra observationer och genom barnens svar i intervjuerna. Barnen kan se att leken, i detta fall styrd lek förekommer i olika ämnen i undervisningen.

Barn lär sig omedvetet i leken, de ser det som en rolig stund men tränar hela tiden sina olika förmågor. Ny kunskap lagras i minnet och nya erfarenheter och tankar bearbetas. Deras personlighet utvecklas hela tiden genom leken eftersom barnen hela tiden testar olika roller. Det är en betydelsefull förmåga och genom vår undersökning finner vi ingen annan meningsfull aktivitet som ger barnen så mycket som leken. Även Gunilla Lindqvist anser att leken är därmed den bästa utgångspunkten för lärandet, där barnen använder sina olika förmågor (2002). Därför är det viktigt att man som pedagog bör vara lyhörd för barnens behov och skapa de bästa förutsättningar för att barnen ska kunna utveckla leken.