Anna berättar att de arbetar med matteboken Alma på Kronskolan. Boken Alma har getts ut tre gånger och Kronskolan har den senaste utgåvan från 2006. Boken sträcker sig över hela skolåret. Det finns tio kapitel i boken och de handlar om tal i decimalform, huvudräkning, geometri, bråk och procent, diagram, tabeller och tid, mätning och enheter. Under den period som vi gjorde våra observationer arbetade eleverna med kapitlet som handlar om tal i
decimalform. Anna tycker att boken fungerar bra, men det är nog inte den hon hade valt. Hon tycker att boken har en tilltalande layout. Först räknar eleverna talen som står under Ö. Ö:et står för övningstal. Om eleverna har förstått hur man ska göra, kan de fortsätta och räkna A och B. Annars går Anna igenom talen igen, med de eleverna. I boken finns det korta lästal vilket Anna tycker är mycket positivt, eftersom långa lästal kan förvirra eleverna på grund av att det kan finnas svåra ord. Anna berättar också att eleverna i klassen ofta ger upp innan de ens har tittat på talet för de tycker att sådana tal är svåra. Det som hon inte riktigt tycker om med boken är att det kan komma flera svårigheter i ett kapitel eller att den ibland behandlar samma sak väldigt länge. Men då löser Anna det genom att hoppa i boken.
När det gäller elevernas svar är det åtta elever på Kronskolan som tycker att matematik boken är bra och att det inte finns något dåligt med den. En tyckte att den var bra för att då slapp man skriva allting. En annan tyckte att den var dålig ibland. En elev skriver att den är bra för det finns exempel, det som är dåligt är att det ibland är svårt. En elev tycker att boken är för tjock, men tycker det är bra att man lär sig mycket. En skrev ingenting. Vi har märkt att det finnas många olika matteböcker ute på marknaden att välja mellan på. Anna verkar nöjd med Alma, men hon har inte valt den själv. Hon använder sig nästan bara av den i sin
undervisning. Enligt en studie gjord av Henning (1996) tycker forskare att pedagogerna ska använda matteboken som inspiration och inte vara beroende av den. Men i slutändan kommer vi alltid fram till den punkt då man måste se till barngruppen. Och Anna anser att arbeta likadant och med boken gynnar dessa elever bäst. Att följa boken kan vara en garanti för läraren att få med allt som står i läroplanen i sin undervisning. Det kan också vara tryggt att veta att om allt i boken görs så kommer det inte några överraskningar för eleverna när de ska göra de nationella proven. De flesta elever på Kronskolan tyckte att deras mattebok är bra. Men man kan undra om detta är ett svar som de tror att vi ville ha och därför skrev de det. Vi
I matteboken Alma följer kapitlens innehåll tydligt läroplanens mål. Det finns genomgångar för de elever som missat lärarens och olika nivåer på tal. I varje kapitel finns en diagnos som bestämmer vilken nivå eleverna ska börja räkna på. För de elever som behöver extra utmaning finns det även fördjupningsuppgifter. Detta upplägg förefaller bra så länge eleverna accepterar att de är på olika nivåer i matematik och det inte blir en tävling om att vem som är bäst. Henry på Backaskolan använder sig just nu av matteboken Matte Borgen. Boken är en terminsbok som är uppdelad i fem kapitel (talområdet 0-1000, geometri, decimaltal, vikt och volym och tabeller och diagram). Varje kapitel börjar med en allmän kurs som kallas för
Borggården, därefter görs en diagnos. Resultatet på diagnosen avgör om man ska få fortsätta
med Tornet eller Rustkammaren. Klarar man diagnosen bra får man gå direkt till Tornet och klarar man diagnosen lite sämre måste man träna mer i Rustkammaren. Kapitlen avslutas med en sammanfattning och för den som blir snabbt färdig finns det repetitionsuppgifter och extrauppgifter att göra. Henry berättar att det är en ganska så ny bok som kom ut för tre-fyra år sedan. Han tycker att det är ett bra läromedel men som tyvärr inte är beprövat ännu. Det är först efter några år som man kommer att märka om det är en bra bok. Han tycker att det finns en nackdel med boken och det är att det är en terminsbok vilket innebär att eleverna kommer få en ny bok nästa termin. Detta är negativt i den bemärkelsen att eleverna inte har någon möjlighet att gå tillbaka och titta vad de gjort tidigare. En årskursbok hade därför varit bättre. Henry tycker att en fördel med boken är att den är upplagd med olika nivågrupperingar ”Jag har fått bort det här med tävlingen vilken sida man är på utan man jobbar där man är, det tycker jag är positivt att man jobbar i samma bok fast på olika ställen”.
När vi granskar boken, Matte Borgen, märker vi att den behandlar alla de mål som eleverna under skolår fem ska ha uppnått och den stämmer även väl överens med de lokala målen skolan har gjort upp. Boken är trevligt upplagd med förtydligande målbeskrivning inför varje kapitel och olika nivågrupperingar som anpassas till elevernas olika förutsättningar vilket kan anses som positivt. De olika namnen på nivågrupperingarna som tornet och rustkammaren tror vi kan verka spännande och inbjudande för eleverna. Detta kan å andra sidan vara negativt i den bemärkelsen att man pekas ut som ”bra” eller ”dålig” och att intresset kan komma att ligga på att komma längst i boken. Under våra besök på Backaskolan arbetar barnen med ett kapitel som tar upp geometri och area. De jobbar aktivt och intresserat i boken men blir emellanåt oroliga och okoncentrerade. Förmodligen tycker de att innehållet är intressant och
just att lära sig när man jobbar i en mattebok, nämligen att få alla rätt på diagnosen eller briljera med att komma längst i boken. Henry nämner i vår intervju att han lyckats få bort tävlingen om vem som lyckats göra flest sidor men våra observationer vittnar emellertid om annat. Nilsson (1997) menar att om fokus i en undervisning ligger på att få alla rätt på prov eller vara längst i boken kommer följdriktigt även elevernas huvudsakliga intresse befinna sig här. Deras intresse ligger i att få bra poäng, betyg och uppmuntrande tillrop och inte i att lära sig något för sin egen skull. Elevernas resultat på enkäten visar att de till stor del var nöjda med sin mattebok. Sex elever tycker att boken är bra för den är rolig, fem tycker att den är bra och rolig men långtråkig ibland. Tre tycker att boken är sådär och endast en tycker att den är väldigt tråkig för att den är för enkel antagligen saknar denna elev en utmaning och får ingen stimulans i sitt lärande från boken.
Sammanfattning
Elever på Kronskolan Elever på Backaskolan
Sammanfattningsvis kan man säga att både elever och pedagoger på de båda skolorna är nöjda med sina matteböcker.
Vad tycker du om matteboken?
73% 18% 9% Bra Bra, men svår/tjock Ingenting
Vad tycker du om matteboken?
40%
33% 20%
7% Bra, rolig Bra, rolig men långtårkig ibland Sådär
Väldigt tråkig, för enkel