• No results found

Frågan är hur lärarutbildning kommer att se ut i framtiden. En sak är jag tämligen övertygad om, den kommer inte att styras lika hårt av staten som tillfället är idag. Men hur snart en förändring kan komma är en öppen fråga.

Vi har under senare år sett hur hållningen till utbildning, både natio- nellt och internationellt, har blivit en annan. Den kan beskrivas som en renodling eller radikalisering av en lång historisk moderniserings- process – och möjligen som slutfasen i denna process. Efter 70- och 80-talens ekonomiska kriser har en tidigare period av utvecklingsopti-

mistisk modernisering ersatts av en teknokratisk modernisering, som

när det t.ex. gäller skolan utmärks av effektivisering, ensidig inrikt- ning på ekonomiska mål och ett åsidosättande av skolans sociala och kulturella uppgifter.78 Standardisering, kontroll, statistik och enkla

mätningar är nyckelord.

Denna utveckling berör också lärarutbildningen och den är förbunden med en tydlig statlig styrning. Lärarutbildningen är idag den kanske mest utifrån- och uppfrånstyrda av alla utbildningar inom universitet och högskolor. Central styrning tycks genom sin inneboende logik kräva att den verksamhet som styrs i stort sett måste se likadan ut även om den finns på många ställen.

En sådan strategi kommer inte att fungera i längden. Förmodligen har vi redan nu nått vägs ände när det gäller hårdhänt och kontinuerlig statlig styrning av lärarutbildningen. Man kan inte ha kvar en styrning som verkar hindrande på den utvecklingskraft som finns i den mångfa- setterade konkreta verksamheten. Dessutom har samhällsutvecklingen i sig gjort det allt svårare att upprätthålla de stora system, som kräver detaljerade regler och noggrann efterlevnadskontroll.

Redan nu finns tecken på att en ny moderniseringsperiod är i antågande. Många talar om det moderna projektets upplösning och sammanbrott. Stephan Toulmin delar i Cosmopolis (1992) upp moderniteten i tre tidsepoker79. Den första moderniteten började redan på 1500-talet och

sträckte sig fram till mitten av 1600-talet. Den präglades av öppenhet, tolerans för olikhet och ett när det gäller tänkande och språk jämställt förhållande mellan abstrakt och konkret. Den andra moderniteten, den som brukar benämnas det moderna projektet, varar sedan under århundradena fram till idag. Det bestämda, enhetliga och entydiga sätts under denna period främst. Man söker sanningen och metoden. Formalisering, specialisering, rationalitet är tidens motto. Men nu står vi inför nya utmaningar, menar Toulmin. De handlar om att ”upprätta nya förbindelser mellan det skriftliga, det universella, det allmänna och det tidlösa å ena sidan och det muntliga, det enskilda, det lokala och det tidsbundna å andra sidan.”80 Den tredje moderniteten karaktä-

riseras av dialog, samtal, offentlighet, delaktighet och ansvar. Tron på enhetliga lösningar och på det i förväg genomplanerade håller på att ersättas av ett öppnare tänkande, som är mer prövande och som tillåter mångtydighet och osäkerhet.

Det kan tyckas väl storvulet att ta till mentalitetshistoriens långa perspektiv för att argumentera för en lärarutbildnings självständighet. Men kanske ändå inte. I Owe Lindbergs intressanta Talet om lärarut-

79 Toulmin, Stephen (1992) Cosmopolis. The Hidden Agenda of Modernity 80 Citerat från Lindberg, Owe (2002) Talet om lärarutbildning. s 32

bildning (2002) är Toulmins modernitetsanalys själva utgångspunkten

för avhandlingen. Lindberg menar att det är poänglöst att söka den definitiva lösningen på lärarutbildningens problem. Istället bör man etablera en ständigt pågående dialog mellan alla som är inblandade i utbildningen av lärare. En sådan dialog kan föras på den egna lärar- utbildningen och den kan också föras tillsammans med de skolor och kommuner som ska ta emot de färdiga lärarna. Det handlar om en kritisk, demokratisk offentlighet på lärarutbildningsområdet lik den ”mellannivåoffentlighet” på en skola som jag tidigare diskuterat. Den förändring av lärarutbildningen i Malmö som denna skrift handlar om har till stor del skett i ett offentligt rum – om man så vill i en kritisk demokratisk offentlighet. Även om det kan finnas många synpunkter på hur demokratisk denna offentlighet i verkligheten blev, har i varje fall intentionerna varit att idéer, protokoll, texter, brev, föredrag, allt som hört till processen, skulle göras tillgängligt på nätet när föränd- ringsarbetet pågick som mest intensivt. Dessa texter ligger fortfarande kvar och är tillsammans med de värderande rapporter som skrivits om den nya lärarutbildningen i Malmö ett till sin omfattning och sitt djup imponerande material om en utbildnings tillblivelse.

Gå in på Lärarutbildningens hemsida, klicka på Om lärarutbild- ningen, sedan på Förändringsarbete. Allra längst ner på den sida som nu kommer upp finns rubriken Den nya lärarutbildningens framväxt. Klicka! I högerspalten finns 112 texter beskrivna! Var och en av dessa texter kan man klicka in sig på. Tillsammans med 12 värderande rapporter, huvudsakligen skrivna av externa bedömare, blir det alltså 124 texter – vissa mycket långa, andra mycket korta – som har varit offentliggjorda och diskuterats under den tid arbetet med att omforma lärarutbildningen varit inne i avgörande faser.

Den berättelse om lärarutbildningen i Malmö, som ni just läst, är ett bidrag - vårt bidrag - till den framtida dialogen om lärarutbildning.

Litteratur

Alexandersson, Mikael (2004) ”Huvudämnet – tes eller syntes?” i Rapporter om utbildning 11/ 2004. Lärarutbildningen/Malmö högskola

Alexandersson, Mikael, (2005) Proletarisering eller professionali-

sering. Reflektioner kring läraryrkets gestaltning. Föredrag hållet på

Lärarutbildningen/Malmö högskola

Ansökan till Myndigheten för skolutveckling om medel till Resurscen- trum för mångfaldens skola i Malmö 24/10 2005

Askling, Berit (1997) Strategier för skolutveckling – samverkan

mellan skola och universitet: slutrapport från Miljonprojektet. Linkö-

ping: Lärarutbildningen, Univ

Bergström, Hans (1997) ”Grundskolan har misslyckats” i DN 13/6 1997

Carlgren, Ingrid (1998) Skolans pedagogiska verksamheter - skiss till

Carlgren, Ingrid (1999) ”Pedagogiska verksamheter som miljöer för lärande” i Miljöer för lärande (red Ingrid Carlgren). Lund: Studentlit- teratur

Carlgren, Ingrid och Marton, Ferenc (2000) Lärare av i morgon. Kris- tianstad: Lärarförbundets förlag

Carlgren, Ingrid (1995) Klassrummet som meningskonstituerande

kultur och social praktik. Bidrag till NFPF:s kongress i Aarhus den

16-19 mars 1995

Claesson, Christina, ”En generation kommer att gå åt helvete, rent ut sagt”, Sydsvenska Dagbladet den 13 oktober 1999

Changing Times in Teacher Education: Restructuring or Reconsep- tualization? (1995) Wideen, Marvin F. och Grimmet, Peter P. (red)

London: Falmer Press.

”Ensidig debatt riskerar sänka lärarutbildningens status och kvalitet” i DN 27 mars 2005

Eritsland, Alf G. (2004) ”Svensk laererutdanning sett med norske øyne – En studie av laererutdanningen ved Malmö högskola”, Rapporter

om utbildning 4/2004. Lärarutbildningen/Malmö högskola

Florin, Christina och Johansson, Ulla (1993) “Där de härliga lagrarna

gro…” Kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850-1914. Kris-

tianstad: Tiden

”Forskning av denna världen”, Vetenskapsrådets Rapportserie 2003 Goodson, Ivor F. (2005) Vad är professionell kunskap? Förändrade

Gunnarsson, Bernt och Björemark, Pernilla (2004) ”Lärarutbild- ningens kvalitetsarbete” i Rapporter om utbildning 12/2004. Lärarut- bildningen/Malmö högskola.

Hargreaves, Andy (2004), Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhe-

tens tidevarv. Lund: Studentlitteratur

Hartman, Sven, G. (1995) Lärares kunskap – traditioner och idéer i

svensk undervisningshistoria. Linköping: Linköpings universitet

Holmberg, Olle (1989) ”Den nödvändiga reflexionen” i Praktik-

grundad kunskap – uppsatser om vård och undervisning, red G.

Bergendal. Lund: Studentlitteratur

Holmberg, Olle ”Lärarutbildningens integration i Malmö högskola – inriktning och konsekvenser” (PM daterat 11 juli 1997) i Jan Nilsson,

Skapandet av den nya lärarutbildningen i Malmö, Rapporter om utbildning 2/2004. Lärarutbildningen/Malmö högskola

Holmberg, Olle och Nilsson, Karl-Axel (1996) ”Regionala utveck- lingscentra” i Lärarutbildning i förändring. Utbildningsdeparte- mentet, Ds 1996:16

Hörnqvist, Berit ”Nya lärarämnen, nya relationer till skolverksam- heten, ny lärarutbildning!? – Några nedslag i reformeringen av lärar- utbildningen i Malmö” i Rapporter om utbildning 3/2004. Lärarut- bildningen/Malmö högskola

”IUP, bedömning och betygsättning” i Rapporter från Tankesmedjan

1/2007. Skånska kommuner, Lärarutbildningen/Malmö högskola,

Högskolan Kristianstad, Kommunförbundet Skåne

Kultur och utbildning: Om Pierre Bourdieus sociologi red D. Broady

Leijonborg, Lars och Björklund Jan (1999) ”Nyutbildade lärare är för okunniga” i DN-Debatt 11/8 1999

Levin, Göran (2006) ”Från tvångströja till egenkraft” i Olé – en

bok om lärarutbildning och lite annat. Till Olle Holmberg. Malmö:

Bokbox Förlag

Lindberg, Owe (2002) Talet om lärarutbildning. Örebro: Universitets- biblioteket

Lundahl, Lisbeth (1989) I moralens, produktionens och det sunda

förnuftets namn. Det svenska högerpartiets skolpolitik 1904-1962.

Lund: Pedagogiska institutionen, Lunds universitet

Lärarutbildning i förändring, Utbildningsdepartementet, Ds 1996:16 Murray, Mac (2004) ”Från Chronschough till reflekterande praktiker? – Intryck av lärarutbildningen i Malmö”, Rapporter om utbildning

9/2004. Lärarutbildningen/Malmö högskola

Nerman, Bengt (1982) Om erfarenheten. En studie i skapandets

villkor. Stockholm: Bonniers

Nerman, Bengt (1984) ”Radikalismens villkor. Historien om folkuni- versitetet” i KRUT 35/36

Nilsson, Jan (2004) ”Skapandet av den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola” i Rapporter om utbildning 2/2004. Lärarutbild- ningen/Malmö högskola

Olé – en bok om lärarutbildning och lite annat. Till Olle Holmberg

(2006) red S. Jacobsson m.fl. Malmö: Bokbox Förlag

Ottomeyer, Klaus (1980) Människan under kapitalismen. Surte: Röda Bokförlaget

Prop. 1999/2000: 135 En förnyad lärarutbildning. Utbildningsdepar-

tementet

Schön, Donald (1983) The reflective practitioner: How professionals

think in action. New York: Basic Boooks

Skog-Östlin, Kerstin (1984) Pedagogisk kontroll och auktoritet – en

studie av den statliga lärarutbildningens uppgifter enligt offentliga dokument kring folkskollärarutbildningen, läroverkslärarutbildningen och lärarhögskolan. Malmö:Liber

SOU 1952:33 Den första lärarhögskolan

SOU 1965:29 1960 års lärarutbildningssakkunniga

SOU 1999:63 Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och

utveckling

Snoek, Marco (2007) Schools´and Teachers´involvment in Teacher

Learning – towards partnerships and learning communities, stencil,

Contribution to the EU conference ‘Teacher Professional Development for the Quality and Equity of Lifelong Learning’, 27-28 September 2008, Lisbon

Teleman, Ulf (1979) Språkrätt - om skolans språknormer och samhäl-

lets. Lund:Liber

Thavenius, Jan ”Utvärderingen av lärarutbildningen i Malmö – några synpunkter”, Rapporter om utbildning 13/2004. Lärarutbildningen/ Malmö högskola

Toulmin, Stephen (1992) Cosmopolis. The Hidden Agenda of Moder-

Wigerfelt, Berit ”Hur ser studenterna på den nya lärarutbildningen?” i

Rapporter om utbildning 6/2004. Lärarutbildningen/Malmö högskola

Ziehe, Thomas och Stubenrauch, Herbert, (1986) Ny ungdom. Om

Bilagor

2007 års huvudämnen (120-150 hp) förtecknade un-