De två fysiklärarna är erfarna lärare och allmänt uppskattade och respekterade av elever, kolleger och skolledning. Båda är formellt behöriga för att undervisa fysik och matematik på gymnasiet, och Lärare Ett har undervisat i sina ämnen i ungefär 15 år, Lärare Två i ungefär 25 år. Dessutom är Lärare Två lektor på skolan (dispute- rad i kärnfysik), och Lärare Ett har senare fått uppdraget som förs- telärare. Utöver vad deras formella kompetens och långa undervis- ningserfarenhet betyder för interventionen bidrar de till studiens utformning på två sätt: dels genom sina tidigare erfarenheter av språkinriktad ämnesundervisning i projekt på NV-programmet, dels genom sin ambition att utveckla den egna undervisningen, sär- skilt från ett språkdidaktiskt perspektiv. Därtill präglas båda lärare av entusiasm och engagemang i att undervisa i fysik. På min direk- ta fråga om vad din dagliga drivkraft i din gärning som lärare är svarar de så här:
Lärare Ett: Att jag älskar mina ämnen! Och att jag älskar att visa andra det roliga i ämnena.
Lärare Två: Tillfredsställelsen i att få se elever lyckas. (logg, v. 25, termin 2)
I ovannämnda tidigare projekt har även jag ingått som svensklära- re. Fysiklärarnas deltagande i studien är frivilligt och sker utanför ordinarie undervisning och övriga arbetsuppgifter.
Eleverna som ingår i undersökningen valdes inte ut på annat sätt än att de går i de två lärarnas klasser i kursen Fysik 1då interven- tionen genomförs (två terminer i år 1 och en termin i år 2), en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogram- met, framöver benämnda NA-klassen och TE-klassen. Elevernas språkliga heterogenitet kan betecknas som norm i den här kom- munen och i den här skolan. I tabell 1 nedan, som bygger på ele- vernas svar i en enkät framkommer följande: I TE-klassen anser drygt en tredjedel av eleverna att de har ett annat förstaspråk än svenska och att det är detta som de mest talar hemma. I NA- klassen uppger drygt hälften av eleverna att det förhåller sig så. Med endast några få undantag har eleverna fullgjort grundskolan. Noterbart är dock att en elev i NA-klassen inte gått något år i grundskolan, att en gått där i fyra år och två av eleverna gått där i sex år. 17 % av eleverna i de två klasserna uppger att de läst svenska som andraspråk i grundskolan och att de även i gymnasiet läser det ämnet. 30 % uppger att de läser ämnet modersmål i gym- nasiet. Flera elever har gått i skola i annat land under längre eller kortare tid: i Kina, Pakistan, Schweiz, England, Polen, Irak, Syrien och Kurdistan.
Tabell 1. Översikt över elevernas förstaspråk respektive hemspråk (elevenkät, termin 1)
TE-klassen NA-klassen
1:a-
språk Språk som eleven mest pratar hemma språk 1:a- Språk som eleven mest pratar hemma
Albanska 0 0 1 1 Arabiska 0 0 5 5 Bosniska 1 1 3 3 Danska 2 2 0 0 Kinesiska 0 0 1 1 Kroatiska 1 1 0 0 Kurdiska 0 0 2 2 Polska 2 2 0 0 Rumänska 1 1 0 0 Somaliska 0 0 1 1 Spanska 0 0 1 1 Svenska 14 14 11 11 Turkiska 1 1 0 0 Urdu 0 0 2 2 Summa annat språk än svenska 8 8 16 16 Summa totalt antal elever 22 22 27 27
I enkätens öppna frågor om hur eleverna uppfattar sin flerspråkig- het – många uppger att de blandar språk och att de även kan flera andra språk helt eller delvis, vilka de använder i olika sammanhang – ges till övervägande delen positiva eller mycket positiva kommen- tarer. Vad gäller deras syn på fysikämnet eller känsla inför att läsa fysik framkommer ett framtids- och nyttoperspektiv, men elever anger även ett kunskapsperspektiv:
Elev: För att jag i framtiden ska ha lätt att förstå då jag kommer att jobba med något som har med fysik att göra.
(elevenkät, termin 1)
Elev: Det kan vara nytta till framtida yrken så som biomedi- cinsk analytiker. (elevenkät, termin 1)
Elev: Jag tänker mer logiskt och det blir mycket lättare att tän- ka och lösa problem. (elevenkät, termin 1)
En del kan dock inte se någon nytta med att läsa fysik:
Elev: Kommer nog inte att ha någon nytta av det nu eller senare men skadar inte och lära sig något nytt. (elevenkät, termin 1)
Elev: Jag inser inte det faktiskt. (elevenkät, termin 1)
På uppmaningen i enkäten att beskriva fysikens språk och exem- pelvis jämföra med det språk de använder i vardagliga samman- hang noterar många att fysikspråket är annorlunda och intressant och att det är svårt. Deras karaktärisering rör tre aspekter, och dessa har att göra med språkets komplexitet, unikhet och exakthet, se tabell 2 nedan. Beskrivningen utgörs av elevcitat hämtade från svaren i enkäten som nämndes ovan.
Tabell 2. Elevernas beskrivning av skolfysikspråket (elevenkät, termin 1)
Komplext formellt och krångligt, svårt, medel svårt, komplicerat, tar lång tid att lära, jobbigt, förvirrande ihop med formler, svårt jämfört med fysiken i mitt språk, mycket begrepp
Unikt annorlunda men det är väldigt intressant, roligt och energikrä- vande, nyttig, bestämt och härligt, nya ord, naturvetenskapligt Exakt exakt, tydligt, avancerat, precist, enkelt kort ord, detaljerat,
kräver fokus
En elev tycker att inget är kul med fysik, och en tycker allt. Någon annan tycker att fysik är magi. Mellan dessa ytterligheter finns en allmän uppfattning om att det som är roligt med fysikämnet är att det är intressant för att man får lära sig det man inte redan vet:
Elev: Att man upptäcker nya saker som man inte visste var möj- liga att räkna ut, vilket är mycket spännande.
(elevenkät, termin 1)
Elev: Lösa problem och kunna förstå hur saker och ting funge- rar. (elevenkät, termin 1)
Elev: Att man får lära sig saker som man egentligen aldrig i verkligheten hade tänkt på. (elevenkät, termin 1)
Elev: Att vi jobbar med varandra. (elevenkät, termin 1)
Elev: Att det mesta har en logisk förklaring och när man förstår det vi håller på att jobba med så blir det intressant.
(elevenkät, termin 1)
I enkäten uttrycker eleverna generellt framtidstro och ambitioner om utbildning och kvalificerade yrken, exempelvis pilot, biokemist, biomedicinsk analytiker, matematiklärare, arkitekt, kriminaltekni- ker och flygledare. De begränsas inte heller av var de bor just nu:
Elev: Då siktar jag på en högskoleutbildning, kanske i utlandet. (elevenkät, termin 1)
Elev: Vill jag plugga på högskola eller universitet och utbilda mig till något jag är intresserad av. (elevenkät, termin 1)
Elev: Bli kanske arkitekt, eller kriminaltekniker. Eller man vet aldrig med tanke på att fotbollen har precis satt fart och allt möjligt kan hända där med! (elevenkät, termin 1)
Betyg i Fysik 1 i de två klasserna sattes efter det att interventionen avslutats, se tabell 3 nedan. Distributionen är något ojämn men med en betydande övervikt åt den nedre delen av betygsskalan, där dubbelt så många elever uppnått betyget E (20 elever) som det an- tal som uppnått betyget C (10 elever). Ingen elev uppnådde högsta betyg, och endast två elever i vardera klassen erhöll betyget B. An- delen elever som underkändes (betyget F) är större (ca 16%) än andelen elever med det högst uppnådda betyget B (9%). Efter för- sta läsåret bytte en handfull elever program och i vissa fall skola, och den förändringen förklarar att antalet betyg i de två klasserna är lägre än det antal elever som gick i klasserna under studiens termin 1 och 2. Betyg för elever som tillkommit i år två ingår inte i tabellen.
Tabell 3. Betyg i Fysik 1 i NA- respektive TE-klassen (betygskatalog, termin 3) A B C D E F Totalt NA 0 2 7 1 11 4 25 TE 0 2 3 3 9 3 20 Totalt 0 4 10 4 20 7 45
Sammantaget ger svaren i elevenkäten och betygsfördelningen en bild av en språkligt och kunskapsmässigt blandad grupp elever med höga yrkesmässiga ambitioner.
Den här skolan, och särskilt NA-programmet, har under den se- naste tioårsperioden genomfört en rad förändringar och har nume- ra mestadels förstahandssökande till både NA-programmet och TE-programmet. Teknikprogrammet flyttade till skolan samma år som studien inleddes, och organisatoriskt hör de två programmen ihop och sorterar under samma rektor. Utvecklingsarbete och en anda av framåtsträvande präglar skolan, vilket exempelvis omfat- tar ett introduktionsprogram för år-1-elever, specialpedagogiska resurser, intensifierade insatser inom studie- och yrkesvägledning, skolbiblioteket och IKT i all undervisning utifrån en dator till varje elev och lärare. Även elevernas språkutveckling har varit i fokus, och den här studien är en direkt fortsättning på och utveckling av tidigare insatser på det språkdidaktiska området.
Ett annat sätt att lära känna just den här skolan är att följa de mer eller mindre formella och etablerade ledmotiv som på NA- programmet vuxit fram under dessa tio åren av utvecklingsinsatser, och ledmotiven anger en viss profil för verksamheten. I den ord- ning som de tillkommit är dessa Ordning & reda, Inga IG, Gedigna kunskaper, Minst G, Utmana alla, Bästa kunskapsprocessen och Ansvar.