Samarbetet mellan Erica och Mathilda har fungerat mycket bra, båda har tagit ansvar och varit delaktiga. Inledning, livsvärldsteori, metod, resultat, metod- och resultatdiskussion samt slutsats skrevs tillsammans och bakgrunden delades upp. Erica Holgersson ansvarade för avsnittet om att leva med hjärtsvikt. Mathilda Månsson ansvarade för avsnittet om hjärtsvikt och upplevelser. Därefter lästes materialet igenom för att ge varandra feedback. Sökning och urval av artiklarna gjordes tillsammans för att sedan delas upp och kvalitetsgranskas enskilt.

Därefter diskuterades artiklarnas kvalitet, meningsenheter valdes ut enskilt och översattes, kondenserades och kodades tillsammans. När alla meningsenheter var kodade skapades underkategorier och kategorier tillsammans.

26

Referenser

Vetenskapliga artiklar som använts i analysen är markerade med *

Antonovsky, A. (1991). Att lösa mysteriet: Områden för fortsatt utforskning. Hälsans mysterium (s. 199–220). Stockholm: Natur och Kultur.

*Burström, M., Brännström, M., Boman, K., & Strandberg, G. (2012). Life experiences of security and insecurity among women with chronic heart failure. Journal of Advanced Nursing 68(4), 816-825. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05782.x

*Chuen Wei Seah, A., Kiat Tan, K., Chew Huang Gan, J., & Wang, W. (2016). Experiences of Patients Living With Heart Failure: A Descriptive Qualitative Study. Journal of

Transcultural Nursing 27(4), 392–399. doi: 10.1177/1043659615573840

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2013). Patientperspektiv och livsvärld. Hälsa och vårdande: I teori och praxis (s. 103–156). Stockholm: Natur och Kultur.

*Dekker, R.L., Peden, A.R., Lennie, T.A., Schooler, M.P., & Moser, D.K. (2009). Living With Depressive Symptoms: Patients With Heart Failure. American Journal of Critical Care 18(4), 310–318. doi: 10.4037/ajcc2009672

Eikeland, A., Haugland, T., & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid hjärtsjukdomar.

Almås, H., Stubberud, D-G., & Grønseth, R. Klinisk omvårdnad 1 (s. 207–243). Stockholm:

Liber.

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar. Medicinska sjukdomar (s. 81–154). Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, K. (1989). Hälsans premisser. Hälsans idé (s. 26–31). Stockholm: Almqvist &

Wiksell.

Eriksson, K. (1986). Introduktion. Hälsans idé (s. 8–21). Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Henricsson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. Henricsson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–119). Lund:

Studentlitteratur.

*Heo, S., Lennie, T.A., Okoli, C., & Moser, D.K. (2009). Quality of life in patients with heart failure: Ask the patients. Heart & Lung 38(2), 100–108. doi: 10.1016/j.hrtlng.2008.04.002

*Hägglund, L., Boman, K., & Lundman, B. (2008). The experience of fatigue among elderly women with chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing 7, 290-295.

doi: 10.1016/j.ejcnurse.2007.12.004

27

*Jones, J., McDermott, C.M., Nowels, C.T., Matlock, D.D., & Bekelman, D.B. (2012). The experience of fatigue as a distressing symptom of heart failure. Heart & Lung 41, 484–491.

doi: 10.1016/j.hrtlng.2012.04.004

*Klindworth, K., Oster, P., Hager, K., Krause, O., Bleidorn, J., & Schneider, N. (2015).

Living with and dying from advanced heart failure: understanding the needs of older patients at the end of life. BMC Geriatrics 15(125). doi: 10.1186/s12877-015-0124-y

Konstam, V., Moser, D.K., & De Jong, M.J. (2005). Depression and Anxiety in Heart Failure.

Journal of Cardiac Failure 11(6), 455–463. doi: 10.1016/j.cardfail.2005.03.006 Kristensson, J. (2014a). Kvalitativ forskning. Handbok i uppsatsskrivande och

forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (s. 115–121). Stockholm:

Natur och Kultur.

Kristensson, J. (2014b). Litteraturstudien. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (s. 150–175). Stockholm: Natur och Kultur.

Kristensson, J. (2014c) Den kvalitativa intervjustudien. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (s. 127–149). Stockholm:

Natur och Kultur.

Leksell, J., & Lepp, M. (2015). En kvalitativ god vård inom hälso- och sjukvård. Leksell, J.,

& Lepp, M (Red.). Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 11–36). Stockholm: Liber.

McMurray, J.J., Adamopoulos, S., Anker, S.S., Auricchio, A., Bøhm, M., Dickstein, K., Falk, V., Filippatos, G., Fonseca, C., Gomez-Sanchez, M.A., Jaarsma, T., Køber, L., Lip, G.Y., Maggioni, A.P., Parkhomenko, A., Pieske, B.M., Popescu, B.A., Rönnevik, P.K., Rutten, F.H., Schwitter, J., Seferovic, P., Stepinska, J., Trindade, P.T., Voors, A.A., Zaand, F., Zeiher, A., Bax, J.J., Baumgartner, H., Ceconi, C., Dean, V., Deaton, C., Fagard, R., Funck-Brentano, C., Hasdai, D., Hoes, A., Torbicki, A., Vahanian, A., Windecker, S., McDonagh, T., Sechtem, U., Bonet, L.A., Avraamides, P., Ben Lamin, H.A., Brignole, M., Coca, A., Cowburn, P., Dargie, H., Elliot, P., Flachskampf, F.A., Guida, G.F., Hardman, S., Iung, B., Merkely, B., Mueller, C., Nanas, J.N., Nielsen, O.W., Orn, S., Parissis, J.T., Ponikowski, P. (2012). ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure. European Journal of Heart Failure 14, 803-869. doi: 10.1093/eurjhf/hfs105

*Norberg, E-B., Boman, K., Löfgren, B., & Brännström, M. (2014). Occupational performance and strategies for managing daily life among the elderly with heart failure.

Scandinavian Journal of Occupational Therapy 21, 392-399. doi:

10.3109/11038128.2014.911955

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Metoder för dataanalys. Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv (s. 205–254). Stockholm: Liber.

*Pattenden, J.F., Roberts, H., & Lewin, R.J.P. (2007). Living with heart failure: patients and carer perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing 6, 273-279. doi:

10.1016/j.ejcnurse.2007.01.097

28

*Pihl, E., Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2011). Patients experiences of physical limitations in daily life activities when suffering from chronic heart failure; a phenomenographic analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences 25, 3-11. doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00780.x

Prasun, A.M. (2015). New heart failure treatment and nursing care. Heart and lung 44(5), 367. doi: 10.1016/j.hrtlng.2015.07.004

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. Henricson, M (Red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 26–42). Lund: Studentlitteratur.

*Rodriguez, K.L., Appelt, C.J., Switzer, G.E., Sonel, A.F., & Arnold, R.M. (2008). They diagnosed bad heart: A qualitative exploration of patients knowledge about and experiences with heart failure. Heart & Lung 37(4), 257-265. doi: 10.1016/j.hrtlng.2007.09.001

*Ryan, M., & Farrely, M. (2009). Living with an unfixable heart: A qualitative study exploring the experience of living with advanced heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing 8, 223-231. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2009.02.005

Segesten, K. (2017). Användbara texter. Friberg, F (Red.). Dags för uppsats: Vägledning för Litteraturbaserade examensarbeten (s. 49–58). Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: Fullständigt kunskapsunderlag – Hjärtsvikt Bilaga. Hämtad 10 januari, 2018, från

http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-hjarta-hjartsvikt.pdf

*Sundin, K., Bruce, E., & Barremo, A-S. (2010). Elderly women’s experiences of support when living with congestive heart failure. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being 5(5064), 1-10. doi: 10.3402/qhw.v5i2.5064

Thornhill, K., Lyons, A.C., Nouwen, A., & Lip, G.Y.H. (2008). Experiences of living with congestive heart failure: A qualitative study. British Journal of Health Psychology 13, 155-175. doi: 10.1348/135910706X170983

Tobin, G.A., & Begley, C.M. (2004). Methodological rigour within a qualitative framework.

Journal of advanced nursing 48(4), 388–396. doi: 10.1111/j.1365-2648.2004.03207.x Travelbee, J. (1971a). Concept: Suffering. Interpersonal aspects of nursing (s. 61-75).

Philadelphia: F.A. Davis.

Travelbee, J. (1971b). Concept: The Human Being. Interpersonal aspects of nursing (s. 23-30). Philadelphia: F.A. Davis.

Walthall, H., Jenkinson, C., & Boulton, M. (2016). Living with breathlessness in chronic heart failure: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing 26, 2036-2044. doi:

10.1111/jocn.13615

29

*Waterworth, S., & Jorgensen, D. (2010). It´s not just about heart failure-voices of older people in transition to dependence and death. Health and Social Care in the Community 18(2), 199–207. doi: 10.1111/j.1365-2524.2009.00892.x

*Wayment Allen, J., Arslanian-Engoren, C., & Lynch-Sauer, J. (2009). The Lived Experience of Middle-Aged Women with New York Heart Association Class III Heart Failure: A Pilot Study. Progress in Cardiovascular Nursing 24, 96–101.

Wiklund, L. (2003). Lidande. Vårdvetenskap i klinisk praxis (s. 96–147). Stockholm: Natur och kultur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2015a). Bilaga H Kvalitetsbedömning av kvalitativ metod. Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (s. 175–

176). Lund: Studentlitteratur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2015b). Litteratursökning. Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (s. 67–90). Lund:

Studentlitteratur.

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. Friberg, F. Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbete (s. 59–82) Lund: Studentlitteratur.

30

Bilaga 1 Databassökningar

I dokument Personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt - En litteraturstudie (sidor 25-30)

Relaterade dokument