Artikel 15:s krav på staterna
6.4 Självstyrelse
6.4.1 Självstyre för minoriteten Central nivå
• Den offentligrättsliga grund de vilar på.
• Sättet på vilket de utnämns/väljs på och deras sammansättning.
• Deras kompetens.
Dessa huvudpunkter visas översiktligt i följande schema
Kroatien Montenegro Serbien Ungern
Romaspecifikt Nej Ja Ja Ja
Rättslig grund Grundlag + lag Lag Grundlag + lag Grundlag + lag Utnämning Blandat:
reg-eringen, regionala och lokala mino-ritetsråd samt minoritets-organisationer
Genom särskilda demokratiska minoritetsval och vid ett särskilt valmöte
Vid ett valför-samlingsmöte.
Kandidater måste ha godkänts av romer
Av elektorer från valda lokala minoritets-kommuner/
representanter
Samman-sättning
Proportionellt i förhållande till minoritetens storlek i landet
Parlamentariker, regerings-representanter, borgmästare och lokala partiledare, samt andra representanter för minoriteten
Representanter för romer
Representanter för romer
Kompetens Förslag, rådgivning, information
Rådgivning Rådgivande, beslutsfattande inom kompetens-område. Initiativ till lagstiftning
Etablera institutioner,
”veto”-rätt inom vissa områden.
Utfärda förordningar Sakområde Språk, utbildning
och media
Språk, utbildning, kultur och media
Språk, utbildning, kultur, information på språk och om kultur
Språk, utbildning, kultur, media och tradition
Den offentligrättsliga grunden
Flera av självstyrelserna finns förankrade i grundlagen, även om detaljerna kring hur de utnämns sätts samman och deras kompe-tens regleras i vanlig lagstiftning. Bestämmelsernas innehåll varierar i konkretion. I den montenegrinska grundlagen (79 § 13 mom.) finns en allmänt hållen bestämmelse om att minoriteterna har rätt att inrätta ett råd för att skydda och främja minoriteters rättigheter.
Den serbiska konstitutionen (75 §) är något mer detaljerad och anger att personer som tillhör minoriteter (observera att den riktar sig till individer och inte till grupper) har rätt att delta i beslut eller besluta självständigt i frågor som rör deras kultur, utbildning och i frågor som berör information om minoriteterna och hur deras språk används i officiella sammanhang. Det är i det syftet som självstyrelsen inrättas. Enligt den kroatiska grundlagen (15 § 4 mom.) har minoriteterna en rätt till kulturell autonomi.
Utnämning och sammansättning
Det finns olika former för hur självstyrelsen utses och hur den sätts samman. Den kroatiska självstyrelsen (det nationella minoritets-rådet) på central nivå utses av den kroatiska regeringen efter nominering av dels de regionala och lokala minoritetsråden, dels av föreningar, institutioner och individer som tillhör minoriteten.
Regeringen utser sju ledamöter och minoriteten fem. Ledamöter-nas mandat sträcker sig över fyra år i taget. Det centrala mino-ritetsrådet i Kroatien representerar samtliga minoriteter i landet, medan de regionala och lokala minoritetsråden inrättas genom val och individuellt för varje minoritetsgrupp. Antalet ledamöter från varje minoritet i det nationella minoritetsrådet motsvarar deras totala andel av den kroatiska befolkningen. De minoritetsrepresen-tanter som är invalda i parlamentet är automatiskt också repre-senterade i det nationella rådet (DH-MIN(2005)010).
I Serbien finns även nationella råd för olika minoriteter, däribland romer.34 Det serbiska nationella rådet utses genom val-församlingsmöte. För att bli representant i rådet krävs att kandi-daten till posten har samlat minst etthundra underskrifter av romer som stödjer kandidaturen.35
34 De nationella råden för minoriteter förkroppsligar den kulturella autonomin för mino-riteter och regleras i Law on Protection of Rights and Freedoms of National Minorities 2002. Även om Serbien hänvisar till denna minoritetslag i sin andra rapport till den råd-givande kommittén för ramkonventionen 2008 (se ACFC/SR/II(2008)001, Second report submitted by Serbia pursuant to article 25, paragraph 1 of the Framework Convention for the Protection of National Minorities (received on 4 March 2008), s. 363) råder en viss oklarhet ifråga om lagens rättsliga status eftersom det är en federal lag som antogs just före Serbien och Montenegro skiljdes åt. Se t.ex. Minority Rights Group International om detta:
MRG Serbia Overview (Governance), <www.minorityrights.org/?lid=4028>, läst 17.12.2008.
35 Intervju med Aleksandar Spasic, rådgivare vid Roma Information Center (RIC), Serbien, 13.6.2008.
Kompetensen
Kompetensen hos de självstyrande organen varierar i omfattning och genomslagskraft. Det kroatiska och montenegrinska självstyret har endast rådgivande kompetens, medan det kroatiska nationella minoritetsrådet har rätt att diskutera frågor som berör minoriteter och minoritetslagen med berörda myndigheter, samt att ge förslag till förbättringar inom medieområdet och i frågor som berör romers sociala och ekonomiska situation (DH-MIN(2005)010 s.
52). Rådet har vidare rätt att begära information från alla myndig-heter och att bjuda in representanter från myndigmyndig-heter till sina möten. Verksamheten finansieras av medel från statsbudgeten. Det ska påminnas om att rådet inte är romaspecifikt, utan att alla minoriteter i Kroatien samarbetar i den nationella minoritetssjälv-styrelsen.
På liknande sätt har det montenegrinska minoritetsrådet (hur det utses beskrivs i underlags rapporten) rätt att konsulteras av regeringen eller andra berörda förvaltningsmyndigheter i frågor som angår den romska kulturella identiteten: språk, utbildning, media och kultur (PER 2008).
Den rättsliga grunden för det serbiska nationella rådets kom-petens är för närvarande oklart efter det att Serbien och Monte-negro splittrats. Rådets kompetens gick i vart fall tidigare något längre än till att enbart vara rådgivande. Rådet hade en rätt att ta initiativ till lagstiftning som berör romskt språk, utbildning, information på modersmålet och om kulturen.36 Det hade även rätt att begära information från myndigheter för att kunna arbeta på ett effektivt sätt. Utöver detta kunde rådet initiera ärenden vid myndigheter som berör romska frågor. Myndigheterna var också tvungna att konsultera rådet i frågor som berör romsk kultur.
Regional och lokal nivå
I de europeiska länderna finns exempel på romsk självstyrelse på regional och lokal nivå och de förekommer i Ungern och Kroatien.
Sammantaget är de följande karaktärsdragen de mest väsentliga hos självstyrelserna och de som bör lyftas fram särskilt:
36 Law on Protection of Rights and Freedoms of National Minorities 2002, 19 § 1 mom.
• Anknytning till den ordinarie statsorganisationen
• Valproceduren (inklusive registrering)
• Kompetens
Detta kan illustreras genom följande schema:
Land Kroatien Ungern
Nivå Regionalt Lokalt Regionalt Lokalt
Romaspecifikt Ja Ja Ja Ja
Benämning Regional
minoritets-självstyrelse
1. Kommunal minoritetssjälv-styrelse 2. Indirekt vald minoritetssjälv-styrelse 3. Direkt vald minoritetssjälv-styrelse Förutsättning för
etablering
500 medlemmar i länet
15 % av befolkningen eller över 200 personer i kommunen
Ingen uppgift Olika för de tre olika formerna av självstyrelse
Antal ledamöter 25 10–15 9 3–9
Krav bakom kandidatur
50 personer som tillhör minoriteten eller en minoritets-organisation
20-30 personer som tillhör minoritet eller en minoritets-organisation
Olika beroende på
form av själv-styrelse. För direkt vald minoritets-självstyrelse: krav på registrering i minoritetsröst-längd och stöd av etablerad mino-ritetsorganisation
Valperiod Samma som
ordinarie val
Samma som ordinarie val
Samma som ordinarie val
Samma som ordinarie val
Kompetens ? Antar egna
arbetsprogram, budget, stadgar och publiceras som offentligrättsliga beslut.
Ge förslag till åtgärder och lokala beslut. Nominera kandidater till offentliga anställ-
Rätt att ge åsikt om förslag som angår minoriteten, samt viss kompetens i minoritetsutbildnings- frågor.
Rätt att få information från myndigheter Rätt att ge förslag till åtgärder/
beslut.
Rätt att initiera åtgärder.
Rätt att protestera mot åtgärder eller beslut om kränker
Land Kroatien Ungern
ningar, statliga
eller kommunala.
Rätt till informa-tion om minoritets-relevanta ärenden.
Ge förslag i lokala mediefrågor.
Rådgivande.
Anmäla till departementet om anser att kom-munala beslut strider mot mino-ritetslagen eller mot grundlagen.
minoritetens rättigheter.
Område Beslut om egna
symboler, tjänste-tecken, helgdagar.
Media riktad till minoriteter.
För form 1 av själv-styrelse: språk, utbildning och annat som beslutar om som majoritet i kom-munen.
För självstyrelse 2 och 3: Egendoms-frågor, budget, balansräkning, utmärkelser, lokala högtider. Utbildning, media, företags- etablering, begära förslag till och bedriva projekt, utlysa stipendier.
Språk och utbild- ning, utbildnings- institutioner, läro- medel, litteratur.
Veto i kommunalt beslutsfattande inom dessa områden.
Finansiering Egen budget,
kommunens budget, stats- bidrag, donationer, gåvor och arv.
Självstyrelse:
Statsbidrag för förskola, och modersmåls-undervisning, organisations-bidrag, egna inkomster, bidrag från privata aktörer.
Anknytning till den ordinarie statsorganisationen
De lokala och regionala självstyrelserna i Kroatien och Ungern är knuta till statens organisation. Det betyder att de knyter an till länen och till kommunernas indelning i landet och att ledamöterna i självstyrelserna väljs vid de ordinarie valen. Däremot verkar vissa av självstyrelserna vid sidan av de beslutsfattande organen, även om de så att säga följer statens organisation. Detta ska beskrivas närmare och utgångspunkten tas då bäst i valproceduren.
Valproceduren
Ett sätt att utforma valproceduren till regionalt, eller för den delen lokalt, självstyre är ställa krav på att det ska finnas ett minimiantal personer som tillhör minoriteten i området för att självstyrelsen ska få etableras, eller med andra ord, rättigheten ska få realiseras.
För att Kroatiens regionala självstyre ska etableras krävs att det bor minst femhundra romer eller att det finns åtminstone en romsk organisation inom länet.37 De väljs sedan vid de ordinarie valen.
Strukturen för att utse de lokala självstyrelserna i Kroatien och Ungern är tekniskt komplicerad, särskilt i Ungern, eftersom det finns flera former av deltagande och självstyrelse och valet till varje form ser annorlunda ut. I Kroatien finns en rätt för alla mino-riteter, så även för romer, att etablera självstyrelse i kom-muner/städer under vissa förutsättningar: Består befolkningen i en kommun av mer än femton procent romer kan den romska minoriteten välja att inrätta en självstyrelse. Om minoriteten inte når upp till femton procentsnivån kan de ändå få etablera själv-styrelse om de är fler än två hundra personer i kommunen.