Om du insjuknar plötsligt när du vistas i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz får du samma sjukvårdstjänster som landets egna invånare genom att visa upp ditt identitetsbevis och det europeiska sjukvårdskortet. Om du inte har kortet med dig kan du i efterskott med blankett SV 128r söka sjukvårdsersättning från FPA. FPA ersätter kostnaderna på samma sätt som det land du vistades i skulle ha gjort eller enligt sjukförsäkringen i Finland*.
En person som kommit från ett annat EU- eller EES-land eller från Schweiz och plötsligt insjuknar i Finland får sjukvård till samma kostnader och enligt samma förfaranden som i Finland bosatta personer mot uppvisande av det europeiskt sjuk-vårdskortet. För personer från andra länder gäller andra ersättningsprinciper.
Om du på egenhand uppsöker vård i ett annat EU-, EES-land eller i Schweiz är du berättigad till sjukvårdsersättning för sjukvård och tandläkararvoden samt ordine-rade undersökningar och vård. Du kan söka ersättning i efterskott med blanketten SV 128r. Ersättning utbetalas för både offentlig- och privat sjukvård i ett annat EU- eller EES-land eller Schweiz. Om du på egenhand utan förhandstillstånd söker vård är du inte berättigad till sjukvårdsersättningar för resor, vistelse eller läkemedelsinköp.
Du kan ansöka om förhandstillstånd till vård i ett annat EU-, EES-land eller Schweiz.
I första hand söks förhandstillstånd från den offentliga hälsovårdsenhet som ansva-rar för din speciasjukvård. Du kan ansöka om förhandstillstånd också från FPA med blanketten SV 129r. Med förhandstillstånd får du vård inom ramen för det allmänna sjukvårdssystemet i det land där vården utförs. Dessutom kan ersättnings sökas för re-sor, vistelse samt följeslagare samt läkemedelsinkom i efterskott med blankett SV 128r.
Läs mer på FPA:s webbplats www.fpa.fi
Sjukförsäkring
Sjukdagpenning
FPA betalar sjukdagpenning som ersättning för inkomstbortfall under sjukdomsti-den. Om du får lön under din sjukledighet betalas ersättningen till din arbetsgivare.
Du kan få sjukdagpenning om du är mellan 16 och 67 år och arbetsoförmögen på grund av sjukdom. Dessutom kan du få dagpenning om du är tvungen att vara borta från arbetet för att förhindra spridande av smittsam sjukdom eller donation av ett livsviktigt organ eller livsviktig vävnad. Pensionstagare kan inte få sjukdagpenning (med undantag av pensionstagare på under 68 år som arbetar och är arbetsoför-mögna för sitt dåvarande arbete).
FPA betalar sjukdagpenningen i efterskott periodvis. Dagpenning betalas för varda-gar och lördavarda-gar. För söndavarda-gar, söckenhelger, första maj och självständighetsdagen betalas ingen dagpenning.
Självrisktid och maximitid
Du får sjukdagpenning först när din arbetsoförmåga har varat hela självrisktiden.
Självrisktiden är
• insjuknandedagen och de följande 9 vardagarna (lördagarna inräknade)
• en vardag, om din arbetsoförmåga på grund av samma sjukdom börjar på nytt inom 30 dagar efter att föregående dagpenning har betalats ut eller
• insjuknandedagen och de följande 3 vardagarna om du är företagare och har tecknat en FöPL-försäkring
• insjuknandedagen och de följande 3 vardagarna om du är lantbruksföre-tagare och har tecknat en lantbruksföretagarförsäkring LFöPL (FöPL eller LFöPL*)
Det finns ingen självrisktid om arbetsoförmågan som berättigar till sjukdagpenning börjar eller fortsätter omedelbart efter rätt till partiell sjukdagpenning eller rehabi-literingspenning.
Dagpenning betalas för sammanlagt högst 300 vardagar, dvs. cirka ett år. I maximiti-den inräknas i allmänhet de dagar som du under de två föregående åren har haft rätt till sjukdagpenning från FPA.
Du kan få sjukdagpenning på nytt på grund av samma sjukdom först efter att du varit arbetsför i ett års tid. Fr.o.m. 1.7.2011 kan sjukdagpenning betalas efter att självrisk-tiden gått ut i högst 50 vardagar, då en person återvänder till arbetet och hans eller hennes tidigare sjukdom återkommer efter 30 dagar i arbete. Om din arbetsoförmåga beror på en helt ny sjukdom kan du få sjukdagpenning på normalt sätt.
Du betalar skatt på sjukdagpenningen
Sjukdagpenningen är skattepliktig inkomst. FPA verkställer förskottsinnehåll-ning på sjukdagpenförskottsinnehåll-ningen enligt den procent som skatteförvaltförskottsinnehåll-ningen medde-lar. Förskottsinnehållningen på dagpenningen görs enligt ditt gällande skatte-kort men är dock alltid minst 20 %. När löneskatteskatte-kortet används vid förskotts-innehållning av dagpenning höjs procenten med 2 procentenheter eftersom det på dagpenningen inte ska göras samma avdrag som på lönen. För att för-skottsinnehållningen på dagpenningen inte ska bli för stor lönar det sig för dig att skaffa ett ändringsskattekort för förmånen från skatteförvaltningen.
Närmare information får du på adressen www.skatt.fi.
Hur stor är sjukdagpenningen?
Sjukdagpenningens storlek fastställs i allmänhet enligt den arbetsinkomst som fast-ställts i beskattningen*. Dagpenningens belopp beror också på om du t.ex. deltagit i rehabilitering, studerat eller varit sjuk eller arbetslös samt på variationen i dina in-komster. För belopp och formel för uträkning, se bilaga. Du kan uppskatta din egen sjukdagpenning med beräkningsprogrammet på www.fpa.fi/berakningar.
Anställda
Sjukdagpenningens storlek fastställs i allmänhet enligt den arbetsinkomst som fast-ställts i beskattningen*, inte enligt dina nuvarande inkomster. Inkomsterna höjs med en lönekoefficient* och på inkomsten görs nödvändiga avdrag såsom kostnader för arbetsresor, arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften samt kost-nader för inkomstens förvärvande. Om du får lön under din sjukledighet betalas sjukdagpenningen till din arbetsgivare. Om din lön är mindre än sjukdagpenningen betalar FPA skillnaden till dig.
Företagare
Om du är företagare, lantbruksföretagare eller yrkesutövare uträknas din sjukdagpen-ning i allmänhet enligt din arbetsinkomst i FöPL- eller LFöPL-försäkringen*. Om du inte behöver teckna någon FöPL- eller LFöPL-försäkring* beräknas sjukdagpenningen utifrån den arbetsinkomst som du meddelat skattemyndigheterna (t.ex. förvärvs- och löneinkomst från företagsverksamheten).
Om du har en FöPL- eller LFöPl-försäkring* kan du söka ersättning också för sjukför-säkringens självrisktid. FöPL- eller LFöPl-försäkringen*påverkas endast av arbetsin-komsten i försäkringen. Om sjukdomen fortsätter efter självrisktiden räknar FPA ut dagpenningsbeloppet på nytt och då beaktas utöver arbetsinkomsten i försäkringen även eventuella andra arbetsinkomster.
Stipendiater
Stipendiater med vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet som tecknat en LFöPL-pensionsförsäkring hos Lantbrukarnas pensionsanstalt (LPA). Perioder med föräldradagpenning och sjukdagpenning beräknas enligt LFöPL-inkomsten.
Om du inte behöver teckna en försäkring beräknas dagpenningen på basis av det Sjukförsäkring
du dagpenningen till minimibelopp. Mer information www.lpa.fi.
Om dina inkomster har ökat
Du kan få din dagpenning beräknad enligt en färskare arbetsinkomst* än den inkomst som fastställts i beskattningen*, om arbetsinkomsten har varit minst 20 % större än den med lönekoefficienten* höjda arbetsinkomsten i beskattningen eller din FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst*.
Din arbetsgivare kan meddela din 6-månaders inkomst via webben eller på en blan-kett för att FPA kan räkna ut din dagpenning. FPA räknar då ut din inkomst under 6 månader omedelbart före sjukdagpenningsperioden, och inkomsten multipliceras med två så fås årsinkomsten. Dessa inkomster höjs inte med en lönekoefficient.
Sänd då till FPA en utredning (t.ex. ett löneintyg från arbetsgivaren) över din lön, dina naturaförmåner samt över utbetald semesterpenning. En företagare kan som sin inkomst under 6 månader uppge sin arbetsinkomst i FöPL- eller LFöPL-försäkringen*
eller, om företagaren inte är försäkringsskyldig, sin förvärvsinkomst* från företags-verksamheten. Endast fortlöpande inkomster kan beaktas, men inkomsten kan också hänföra sig till endast en del av sexmånadersperioden.
Arbetslösa
Om du under de 4 månader som föregått arbetsoförmågan har fått arbetslöshets-förmån är din sjukdagpenning minst 86 % av arbetslöshetsarbetslöshets-förmånens belopp. För självrisktiden får du arbetslöshetsdagpenning antingen från FPA eller från arbets-löshetskassan.
Studerande
Om du blir sjuk när du studerar kan du ansöka om sjukdagpenning. Du får studie-stöd tills du beviljas sjukdagpenning. Om du beviljas sjukdagpenning för samma tid som du fått studiestöd för, dras studiepenningen av från sjukdagpenningen. Ditt studiestöd upphör om du får sjukdagpenningen beviljas för minst 18 kalenderdagar under en månad.
Om du fått studiestöd under 4 månader före sjukledigheten är din sjukdagpenning under de första 55 dagarna nästan lika stor som din studiepenning. Därefter får du sjukdagpenningens minimibelopp. Sjukdagpenning betalas först efter en självrisktid på vanligen insjuknandedagen och 9 därpå följande dagar.
Om du inte har inkomster
Om du har små eller inga inkomster får du sjukdagpenning när din arbetsoförmåga varat den s.k. karenstiden, dvs. 55 dagar (inkluderar också självrisktiden). Du får då minst sjukdagpenningens minimibelopp.
Om du fått rehabiliteringspenning
Om du innan du blev arbetsoförmögen under 6 månader har fått rehabiliterings-penning som betalas av FPA eller arbetspensionsrehabiliteringen under 6 månader, är sjukdagpenningen i allmänhet minst lika stor som den rehabiliteringspenning som du fått.
Olycksfall, trafikolycka, yrkessjukdom
Om din arbetsoförmåga har orsakats av olycksfall, yrkessjukdom, trafikskada eller militärskada betalas din dagpenning med stöd av dessa försäkringssystem. Om sjuk-dagpenningen är större än försäkringsersättningen får du skillnaden av FPA. Om försäkringsersättningen fördröjs kan du för denna tid få sjukdagpenning från FPA.